Patientsäkerhetsberättelse Vård och omsorg Vellinge Kommun

Transkript

1 Patientsäkerhetsberättelse Vård och omsorg Vellinge Kommun År Pernilla Hedin, medicinskt ansvarig sjuksköterska

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 4 Struktur för uppföljning/utvärdering 5 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 5 Uppföljning genom egenkontroll 7 Samverkan för att förebygga vårdskador 8 Riskanalys 9 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 9 Hantering av klagomål och synpunkter 9 Sammanställning och analys 9 Samverkan med patienter och närstående 10 Resultat Övergripande mål och strategier för kommande år 11 2

3 Sammanfattning Patientsäkerhet definieras i lagen som skydd mot vårdskada. Med vårdskada avses lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården. Vårdskada som är bestående och inte ringa, eller som har lett till att patienten fått ett väsentligt ökat vårdbehov eller avlidit, definieras som allvarlig vårdskada. Det krävs inte att personalen varit oaktsam eller haft uppsåt för att det ska vara fråga om vårdskada. Enligt patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) ska vårdgivare planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) upprätthålls. En god patientsäkerhet kräver kvalitetssäkring i områden som avvikelsehantering, läkemedelshantering, dokumentation, delegering, vårdhygien samt vård och behandling i kommunal sjukvård. I Vellinge kommun sker detta arbete kontinuerligt med utveckling av rutiner/riktlinjer, utbildning och uppföljning. Målen för 2013 uppnåddes delvis. Vellinge kommun har tecknat avtal med BPSD-registret och påbörjat registrering på två boenden i enlighet med 2013 års mål. Likaså har det genomförts journalgranskning och tvärprofessionella utbildningstillfällen. I de fall insatserna ej uppnådde målen kan det dock konstateras ett förbättrat resultat mellan 2012 och 2013, se sid 10. Målet med patientsäkerhetsarbetet för 2014 är att uppnå de nationella målen för antalet riskbedömningar och registreringar i nationella kvalitetsregister så som Senior alert, Palliativregistret samt BPSD samt öka kompetensen inom munhälsa och palliativ vård genom tvärprofessionella utbildningstillfällen. Det kommer även att genomföras tillsyner av kommunens läkemedelsförråd års patientsäkerhetsarbete är en del av kommunens kvalitetsledningssystem där risker identifieras, kopplas till rutiner/riktlinjer samt följs upp. 3

4 Övergripande mål och strategier Mål: Patientsäkerhetsarbetet ska ske kontinuerligt i nära samarbete mellan kommunens medicinskt ansvarig sjuksköterska och utförare inom kommunens vård och omsorg såväl privat som i egen regi. Det ska även finnas en tydlig samverkan med primär- och specialistvård kring patientsäkerhetsfrågor. Patientsäkerhetsarbetet ska innefatta riskbedömningar, kvalitetsåtgärder och uppföljningar. Strategi: Patientsäkerhetsarbetet ska presenteras i en plan med riskbedömningar, kvalitetsåtgärder och uppföljningar i enlighet med kommunens kvalitetsledningsplan. Processer ska identifieras och kopplas till de rutiner/riktlinjer som redan idag finns eller behöver skapas. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Ansvarig vårdgivare i Vellinge kommun är Omsorgsnämnden. Nämnden beslutar hur hälso- och sjukvården skall organiseras med hänsyn till lokala behov och förutsättningar. Nämnden ansvarar för att verksamheten ges mål, ramar, organisatoriska och andra förutsättningar så att kvalitet och säkerhet kan tillgodoses i vården (SOSFS 1997:10). Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) bevakar att hälso- och sjukvårdens patientsäkerhet upprätthålls i den sjukvård som bedrivs inom kommunens ansvarsområde. Detta ansvar regleras i Hälso- och sjukvårdslagen. MAS utför på delegation av omsorgsnämnden anmälningar enligt Lex Maria till Socialstyrelsen samt felaktigheter på medicintekniska produkter till läkemedelsverket och Socialstyrelsen. MAS ansvarar för att det finns rutiner för att hög patientsäkerhet ska uppnås. Enhetschefen för Hälso- och sjukvårdsenheten, LSS och Socialpsykiatrin samt verksamhetschefer för privata verksamheter som enligt avtal utför delegerade hälso- och sjukvårdsinsatser ansvarar för att identifiera och initiera processer, metoder, rutiner och uppföljningar som säkerställer en god patientsäkerhet i verksamheten. Samtlig hälso- och sjukvårdspersonal är skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Personalen ska rapportera risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. 4

5 Struktur för uppföljning/utvärdering Kvalitetsuppföljning sker idag en gång per år samt vid behov på respektive enhet inom egen regi samt privata entreprenörer. I samband med uppföljningen kontrolleras att enheten följer de rutiner som berör patientsäkerhet. Under 2013 har detta skett via enkät, samtal med enhets- eller verksamhetschef och viss personal samt besök på vård och omsorgsboende och daglig verksamhet. Vårdskador mäts genom uppföljning av inkomna avvikelser ur avvikelsesystemet, genomgång av inkomna klagomål samt journalgranskning. Under 2013 har respektive verksamhet analyserat och åtgärdat avvikelser och klagomål löpande samt sammanställt och rapporterat till MAS en gång om halvåret. Nationella kvalitetsregister så som Senior alert och Palliativregistret ger möjlighet att följa statistik över det kvalitetsarbete som utförs och som berör riskbedömningar samt vård i livets slut. Denna statistik följs och utvärderas en gång i månaden av Hälso- och sjukvårdsenheten. Förbättringsområden identifieras, åtgärdas och följs upp. Kontinuerlig återkoppling sker till avdelningschef för Omsorgsavdelningen och MAS. Samtliga verksamheter som bedriver hälso- och sjukvård ska en gång om året beskriva sitt patientsäkerhetsarbete i en patientsäkerhetsberättelse såväl privata verksamheter som egen regi. Rapportering sker årligen till MAS senast den siste februari. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Utbildningsinsatser Utbildning i riskbedömning och registrering i Senior alert fall, trycksår och nutrition har skett vid tre tillfällen. Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister som kvalitetssäkrar riskbedömning, åtgärd och uppföljning vid fall, trycksår, nutrition och munhälsa. Utbildningarna har fokuserat på teamet kring patienten. Detta har lett till att sjukgymnaster, arbetsterapeuter, sjuksköterskor och vårdpersonal tillsammans riskbedömer, åtgärdar och följer upp efter en tydlig struktur. För sjukgymnaster och arbetsterapeuter har fortsatt utbildning i Beslutstöd genomförts. Beslutstöd kan ses som en kvalitetssäkringsmetod för rehabiliteringsinsatser. Då beslutstöd används ingår användandet av strukturerade bedömningsinstrument och 5

6 riskanalys av rehabiliteringsinsatserna i samverkan med patienten. Utvärdering och uppföljning ingår i denna process. Medicinskt ansvarig sjuksköterska har utbildat samtliga verksamheter i basal vårdhygien och smitta. Basal vårdhygien är grunden för ett förebyggande förhållningssätt när det gäller spridning av smitta. Samtliga sjuksköterskor har deltagit i primärvårdens utbildning i Olämpliga läkemedel för äldre. Utbildningen är en del av det nationella arbete som pågår för att minska antalet olämpliga läkemedel till äldre. Samverkan Vellinge kommun deltar som representant i Ledningskraft där även representanter från primär- och slutenvården deltar. Syftet med Ledningskraft är att öka kvaliteten i vården för de mest sjuka äldre med fokus på palliativ vård, demensvård, olämpliga läkemedel, förebyggande insatser, återinläggningar samt slutenvård. Representanterna har tillsammans arbetat fram rutiner kring palliativ vård, demensvård, läkemedelsgenomgångar och samordnad individuell plan. Samordnad individuell plan (SIP) utförs i samverkan med Vellinge vårdcentral samt Näsets läkargrupp. Syftet med en SIP är att ge ökad trygghet och säkerhet för vårdtagaren och deras anhöriga samtidigt som den ger personal stöd i vilka åtgärder som ska vidtas när vårdtagarens tillstånd försämras. Läkemedelsgenomgångar sker i samarbete med Vellinge vårdcentral och Näsets läkargrupp. Läkemedelsgenomgång har skett kontinuerligt under 2013 på vård- och omsorgsboende och i hemsjukvården. Avvikelsehantering Samtliga verksamheter rapporterar from hösten 2012 avvikelser direkt i Procapitas avvikelsesystem. Detta för att undvika att personuppgifter transporteras via post samt för att korta hanteringstiden från anmälan till åtgärd och återkoppling. Läkemedelshantering Två sjuksköterskor är utsedda att ansvara för kommunens läkemedelsförråd. Rutiner finns att följa. Ansvarig sjuksköterska för respektive basförråd har utfört egenkontroll i enlighet med Läkemedelsrådets riktlinjer. Återkoppling har skett till MAS. Tillsyn av samtliga bas- och närförråd är utförd av MAS vid två tillfällen under

7 Delegering Hälso- och sjukvårdsenheten har under det gångna året utökat delegeringstillfället med en 2 timmars teoretisk utbildning till samtlig vårdpersonal som ska delegeras. Utbildning följs upp med en individuell teoretisk och praktisk genomgång innan delegering sker. Dokumentation Journalgranskning har utförts enligt plan för internkontroll. Detta har inneburit en tvärprofessionell granskning av 20 journaler. Svagheter och styrkor har återkopplats till enhetschef och legitimerad personal. Under 2013 har arbetet med att ICF-anpassa kommunens patientjournal fortsatt. ICF är ett internationellt klassifikationssystem med syfte att skapa ett samlat och standardiserat språk och struktur för att beskriva hälsa och hälsorelaterade tillstånd. Arbetet fortsätter under 2014 och beräknas vara genomfört, implementerat i verksamheterna och utvärderat senast hösten Vellinge kommun påbörjade arbetet med att införa Nationell patient översikt (NPÖ) under NPÖ öppnar upp för kommunens legitimerade personal att ta del av journalanteckningar från primär- och slutenvården. Syftet är att skapa en tryggare övergång mellan kommun och region. Arbetet fortsätter under Uppföljning genom egenkontroll Patientnämnden Patientnämnden har begärt in yttrande av kommunen i ett ärende. Ärendet ledde till en lex Maria anmälan. Socialstyrelsen Fem Lex Maria har skett på delegation av MAS under Tre gällande administrering av fel läkemedel, en gällande uteblivet läkemedel samt en gällande prioritering och bedömning. I samtliga ärenden har Inspektionen för vård och omsorg (IVO)/Socialstyrelsen bedömt att kommunen vidtagit de åtgärder som krävs för att hög patientsäkerhet ska kunna uppnås. Kontroll av läkemedelsförråd Egenkontroll har skett en gång under 2013 i enlighet med Läkemedelsrådets riktlinjer. Två sjuksköterskor är utsedda med särskilt ansvar för kommunens läkemedelsförråd. Uttag ur förrådet 7

8 dokumenteras och återkopplas löpande till MAS, enligt rutin. Tillsyn av samtliga läkemedelsförråd är utförd av MAS vid två tillfällen under Nationella kvalitetsregister Nationella kvalitetsregister så som Senior alert och Palliativ registret ger möjlighet att följa statistik över det kvalitetsarbete som utförs och som berör riskbedömningar samt vård i livets slut. Registrering i Nationella kvalitetsregister sker sedan något år tillbaka av kommunens legitimerade personal. Statistik har följt en gång per kvartal av MAS och återkopplats till berörd personal, enhetschef för hälso- och sjukvårdsenheten och avdelningschef för omsorgsavdelningen. Samverkan för att förebygga vårdskador Flera av de patienter som kommer i kontakt med kommunens hälsooch sjukvård har sammansatta behov som kräver samverkan och samarbete såväl internt som externt. Externt samverkar kommunen framför allt med primär- och specialistvård. Här sker regelbundna möten så som samverkansmöte, MAS-möte, förvaltningschefsmöte och REKO-möte där patientsäkerhetsfrågor lyfts. Sedan 2013 ingår även kommunen i Ledningskraft som är ett samverkansarbete mellan kommun, primärvård och slutenvård. I samarbete med primärvården sker bland annat SIP och läkemedelsgenomgångar kontinuerligt. Det har även framarbetats en rutin för samverkan kring patienter med demenssjukdom för att fånga upp patienter och anhöriga i ett tidigt skede samt samverkansrutin för palliativ vård för att bla öka brytpunktssamtal och symtomlindring. Regelbundna möte sker även med de entreprenörer som utför hälso- och sjukvårdsinsatser på delegation, där delegering, läkemedelshantering och riskbedömningar bland annat diskuteras. Internt sker den kontinuerliga samverkan framför allt i team av legitimerad personal och vårdpersonal. Teamen arbetar tillsammans med riskbedömningar, åtgärder och uppföljningar för att säkra att patienten inte drabbas av trycksår, försämrad nutrition, fall eller nedsatt munhälsa. 8

9 Riskanalys Genom den nya patientsäkerhetslagen har ett förtydligande skett på vikten av preventionsarbete och inte bara omhändertagande av redan uppkomna fel och brister. Det påbörjade arbetet med kommunens kvalitetsledningssystem kommer att förtydliga de processer som förekommer i kommunen och som kan leda till en patientsäkerhetsrisk. Riskerna kommer i detta arbete identifieras och förebyggas eller kopplas till redan befintliga rutiner/riktlinjer. Återkoppling sker kontinuerligt till omsorgsnämnden. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Avvikelse Hälso- och sjukvårdspersonal rapporterar löpande avvikelser via Procapita-avvikelsesystem. Sammanställning, utredning samt åtgärd är ett verksamhetschefsansvar inom respektive enhet. I de fall det förekommit risk för allvarlig vårdskada eller allvarlig vårdskada informeras medicinskt ansvarig sjuksköterska som ansvarar för att utföra en Lex Maria anmälan i enlighet med SOSFS 2005:28. Medicinskt ansvarig sjuksköterska kan även när som helst begära in sammanställning på antal avvikelser, åtgärder och uppföljning från respektive enhet. Hantering av klagomål och synpunkter Klagomål eller synpunkter utreds i första hand av ansvarig verksamhetschef. Verksamhetschefen ansvarar även för att återkoppla till den som framfört klagomålet eller synpunkten. Alla inkomna klagomål och synpunkter till kommunen diarieförs och registreras i W3D3. Yttrande till Socialstyrelsen och Patientnämnden på inkomna klagomål eller synpunkter inom hälso- och sjukvårdslagen utförs av Medicinskt ansvarig sjuksköterska alternativ verksamhetchef enligt lag. Yttrande redovisas till Omsorgsnämnden. Sammanställning och analys Sammanställning av inkomna rapporter, klagomål och synpunkter sker idag inom respektive verksamhet. I de fall det förekommer risk för allvarlig vårdskada eller allvarlig vårdskada informeras Medicinskt ansvarig sjuksköterska som ansvarar för att utföra en Lex Maria 9

10 anmälan i enlighet med SOSFS 2005:28. För att kunna urskilja mönster eller trender som indikerar brister i verksamheternas kvalitet har medicinskt ansvarig sjuksköterska from 2013 begärt in regelbundna rapporter för vidare analys av förekomna avvikelser och klagomål. Samverkan med patienter och närstående Samverkan med patienter och närstående sker dagligen i våra verksamheter i samband med olika möten. Exempel på detta är vårdplaneringar och anhörigträffar. För att säkerställa patientens självbestämmande och integritet frågas patienten efter samtycke i kontakten med andra utförare eller vid registrering i nationella register. För detta används en medgivandeblankett. Skriftlig information om kommunens hälso- och sjukvård, anmälan av klagomål och synpunkter, nationella kvalitetsregister, anhörigstöd m.m. finns att läsa på anslagstavlor på servicecentra samt kommunens vård- och omsorgsboende. Resultat 2013 Resultatet redovisas utifrån uppsatta mål i 2013: Mål Uppnått Ej uppnått Kommentar Riskbedöma samtliga patienter på vård och omsorgsboende Tvärprofessionell utbildning i riskbedömningar, trycksår, fall, nutrition och munhälsa BPSD-registret, avtal ska skrivas och två vård och omsorgsboende ska påbörja arbetet med BPSD 100 % av de patienter som avlider inom kommunal vård ska registreras i Palliativregistret Journalgranskning enligt plan för internkontroll Utbildning i basal vårdhygien och smitta till samtliga verksamheter 58% patienter riskbedömdes. En ökning med 47% sedan % registrerades i palliativa registret. Detta är en ökning sedan 2012 med 6%. 10

11 Övergripande mål och strategier för kommande år Nationella kvalitetsregister Riskbedömningar enligt Senior alert ska uppnå SKL s nationella mål Delta i PPM enligt SKL s rekommendationer Registrering i Palliativregistret ska uppnå SKL s nationella mål Tvärprofessionell utbildning i palliativvård Tvärprofessionell utbildning i riskbedömningar gällande munhälsa och bedömningsinstrumentet ROAG Samtliga demensavdelningar ska påbörja arbete med BPSD-registret Dokumentation Införa ICF-anpassad patientjournal Införa Nationell patientöversikt (NPÖ) med Vellinge kommun som konsument Läkemedelshantering Medicinskt ansvarig sjuksköterska ska genomföra minst en tillsyn av läkemedelsförråd Egenkontroll av läkemedelsförråd en gång under 2014 i enlighet med Läkemedelsrådets riktlinjer. Strategi för 2014: Patientsäkerhetsarbetet ska presenteras i en plan med riskbedömningar, kvalitetsåtgärder och uppföljningar i enlighet med kommunens kvalitetsledningssystem. Processer ska identifieras och kopplas till de rutiner/riktlinjer som redan idag finns eller behöver skapas. 11