PRIORITERA MATEN - PRIOMAT

Transkript

1 PRIORITERA MATEN - PRIOMAT Sigrid Odencrants, Med Dr, leg ssk, universitetslektor Karin Blomberg, Anne-Marie Wallin, Jenny Windahl Vetenskaplig titel i ansökningar NUTRITIONSPROCESSEN OCH VÅRDINFORMATIK SOM VERKTYG FÖR ATT FÖREBYGGA ETT FÖRSÄMRAT NÄRINGSTILLSTÅND HOS ÄLDRE I KOMMUNAL OMSORG - EN INTERVENTIONSSTUDIE SOs % av äldre >70 år i risk för undernäring Närings/nutritions behandling = medicinsk behandling Tidig bedömning av näringstillstånd med uppföljning Differentierat kostbudskap stabilskör Bedömning av munstatus & ätsvårigheter - funktion Personalens kunskap/attityd Anpassat till verksamheten inte till individen Ett bra näringstillstånd beskrivs som en förutsättning för att bevara optimal hälsa och möjliggöra beslutet att kunna bo hemma för många äldre Vad vet vi sedan tidigare? Förutsättning? SOs SOs

2 Det saknas evidensbaserad forskning med syfte att beskriva hur vi praktiskt kan förebygga ett försämrat näringstillstånd hos de äldre Det saknas kunskap om äldre som bor hemma och är inskrivna i hemtjänst Det saknas studier som visar om och hur kunskapen kan implementeras Adekvat nutrition är fundamentalt för att förbättra hälsa och återhämtning efter sjukdom Lösningar behöver inte alltid vara high tech, att prioritera måltiden kan vara en av de enklaste och mest effektiva lösningarna Men vad behövs? SOs Motiv till projektet SOs Maten och måltidsordningen Social samvaro Den fysiska miljön vid måltiden samt Individuella behov och valmöjligheter Datainsamling base line Olika metoder kroppsmätningar, enkät, bedömningar, intervjuer, journalgranskning, observationer Utbildningsinsats - intervention Ny enkät Fokus på - MÅLTIDSSITUATION SOs Planering - hur når vi dit? SOs

3 Näringstillstånd, munstatus och upplevd hälsa för 64 äldre; år, (m 83) 42 kvinnor resp 22 män, 16 särskilt boende, 13 seniorboende, 35 eget boende - tyvärr låg svarsfrekvens Journalgranskning ovanstående 64personer Enkät om attityder till nutrition (SANNskalan) hos personal 90 st Fokusgruppsintervjuer med personal från hemtjänst och särskilda boenden, sjuksköterskor, arbetsterapeuter, kostpersonal - om vad måltiden har för betydelse för de äldre, vad beskrivs som en lyckad alt misslyckad måltid för äldre Enskilda intervjuer med 18 äldre Enskilda intervjuer 11 chefer Enskilda intervjuer X anhöriga Data i form av intervjuer har lågt bevisvärde kvalitativa metoder - där innebär syftet förståelse för det enskilda och unika Bedömt och kartlagt SOs Intervjuer SOs Svar som på olika sätt kompletterar och bekräftar varandra! Observation av 20 måltider på fem olika boenden huvudmål och kvällsmål Strukturerad observation med stöd av FAMM - Five Aspects Mealtime Model Rummet, mötet, atmosfären, produkten, styrsystemet Inte bara mätbara mått ex kan en stabil vikt kan vara ett bra resultat Svårigheter att utvärdera flera har avlidit, blir äldre och svårt att se ev viktökning Vikt medelvärde 73 BMI medelvärde 27 Midjemått cm medelvärde 100 (indikerar fetma) MNA medelpoäng 20 risk för undernäring Observationer Vad har vi sett? Kvantitativa data SOs SOs

4 Otillräckligt i journaler brister sparsamt beskrivet vikt saknades Uppföljning Senior Alert - saknades Saknas kommunikation mellan yrkesgrupper önskar kontakt Kunskap finns men svårigheter att träffas Arbetsterapeuter kommer först när problem uppstått Ansvarsfördelning? Kosthantering? Äta inget speciellt tugga, svälja - mycket speciella situationer ibland Måltid fylla på, sällskap, tillsammans, ingen speciell mat men lugn och ro Näringstillstånd vikt, innehåll i maten, kraftfull mat Måltiden styrs ofta av personalen upplägg, placering, presentation, tid för att äta Råvaror, tillagning, potatis, få möjligheter att önska, att välja Journaler & intervju personal SOs Intervjuer äldre SOs Traditioner, vanor, uppväxt Måltiden får inte ta den tid den behöver Resultatet visar att måltiden för de äldre har ett värde ur flera perspektiv, inte bara som energigivare utan också som social mötesplats, aktivitet och för identitet. Resultatet visar också att flera av de önskemål som de äldre har inte behöver innebära merkostnader, utan baseras på sunt förnuft, respekt och omprioritering. Bordsplacering Störande ljud Plate style Saknas gemenskap Personal gör olika saker diskar och plockar En börjar mata en annan fortsätter Plockar undan innan alla är färdiga Family style Gemenskap Får ta tid Erbjuds att ta om Samtal de äldre emellan Intervju äldre Observationer SOs SOs

5 Chef Anhörig Olika chefsroller individnära alt administrativ Svårt att se lösningar ekonomi hindrar Har inte kunskap om vad som sker Oro otrygghet Litar/litar inte på personal Svårt att ha någonstans att äta vid besök Utbildning baseras också på projektets resultat Obligatorisk utbildning i blandade grupper 245 personal ca 80/gång Varje utbildning ges vid 3 tillfällen under 3 olika veckor. Kursintyg Del 1. Ätande och nutrition. Orsak, konsekvenser, riskidentifiering, ansvar, den äldres särskilda behov. Att fundera över Bikupor Del 2. Olika koster och nutritionsstöd fallösningar, presentation av kosttillägg, provsmakning. Bikupor Del 3. Ätstödjande åtgärder, måltidsassistans, miljö, uppföljning av nattfasta, etik. Bikupor Intervju chefer - anhöriga SOs Intervention - utbildning SOs Individanpassade åtgärder Samordnade rutiner dokumentation informationsöverföring Ny datainsamling! Personal enkät! Senior Alert Se över kommunens policy! Informationsträffar Undervisning IT-stöd Massmedia Regelbunden återrapportering till Socialnämnden Pensionärsorganisat ioner Hur når vi dit? Hur når vi ut? - Vad har vi gjort? SOs SOs

6 Gemensam måltid inte pedagogisk måltid öka intaget och minska matsvinnet Personalgrupper listar 5-10 svårigheter/problem med anledning av måltidssituationen Kartläggning uppföljning från projektgruppen på APT Struktur på nya förbättringsområden! Nytt tillagningskök! Nya idéer! Matlag! Se över miljön! Fortsatt planering framtid utmaningar? SOs Äldremat vad är det? SOs Tack för mig! SOs