Nutritionsvårdsprocessen

Transkript

1 Nutritionsvårdsprocessen Omkring 30 % av alla svenskar över 70 år riskerar att bli undernärda*. Mål för nutritionsbehandling Ett gott åldrande Bästa möjliga livskvalitet och funktion *Näring för god vård och omsorg, Socialstyrelsen 2011 SoS-rapport 2000:11

2 Malnutrition hos äldre beror ofta på kombinationen av för lite mat och för låg fysisk aktivitet. Ingen åldersgrupp har så stor nytta av fysisk aktivitet som de äldre Vetenskapligt underlag till råd om bra mat i äldreomsorgen Livsmedelsverkets rapportserie nr 3/2011

3 Malnutrition och undernäring Malnutrition =Tillstånd där brist på eller obalans av energi, protein och andra näringsämnen orsakat ogynnsamma förändringar i kroppens sammansättning, funktion eller av en persons sjukdomsförlopp Undernäring = Tillstånd där brist på energi, protein och andra näringsämnen orsakat ogynnsamma förändringar i kroppens sammansättning, funktion eller av en persons sjukdomsförlopp

4 Svält energi- och näringsbrist Malnutrition forts. Kakexi viktminskning, katabolism, förlust av muskelmassa. Multifaktoriellt syndrom, inflammation, anorexi, aptitlöshet, illamående, kan ej hävas med ökat näringsintag Sarkopeni muskelförlust och nedsatt muskelkraft, i samband med åldrande. Protein, D-vitamin, fleromättade fettsyror, styrketräning.

5 Frailty = skörhet Nedsatt reservkapacitet och motstånd mot stressfaktorer Ofrivillig viktförlust Självrapporterad utmattning Svaghet Låg gånghastighet Låg fysisk aktivitet

6 Förskriva kompletta näringsdrycker När ska man förskriva näringsdrycker? Hjälpmedelscentralen Region Jönköpings län

7 Nutritionsvårdsprocesen Tre sätt att tillhandahålla hjälpmedel Näring för god vård och omsorg Socialstyrelsen 2011

8 Nutritionsvårdsprocessen Arbetet kan startas, fortgå och avslutas hos olika vårdgivare. Det är därför viktigt att kommunikationen fungerar mellan alla. Förskriv i tid. Riskbedömning Identifiering av bakomliggande orsaker Åtgärder Uppföljning

9 Vikt Längd BMI (vikt/längd 2 ) Utredning Normalt BMI: under 70 år 18,5 25 Viktutveckling över 70 år Ätsvårigheter, t ex aptitlöshet, svälj- och tuggproblem, orkeslöshet, förstoppning

10 Viktutveckling Viktförlust i procent är viktigare än BMI 5 % viktnedgång ökad risk för komplikationer (senaste 3 månaderna) 10 % viktnedgång kraftigt ökad risk för komplikationer

11 Orsaker till undernäring Läkemedel Sjukdom Munstatus Tandstatus Kulturella faktorer Låg fysisk aktivitet Depression Sorg Nedsatt förmåga smak/lukt Ensamhet Förvirring sväljningssvårigheter Funktionsnedsättningar

12 Var uppmärksam på tidiga tecken. Det är enklare att förebygga undernäring än att behandla den.

13 Varför äter vi? Energi och näring Social samvaro Trevligt och gott Tröst Sysselsättning

14 Måltidens fem aspekter FAMM Five Aspects Meal Model Rummet (ljus, ljud, rekvisita, färg, form) Mötet (mellan människor, gäst, personal) Produkten (mat och dryck, njutning, fest) Stämningen (atmosfär, sinnen, service, känsla) Styrsystemet (ekonomi, hygien, koncept)

15 Riskfaktorer för äldre personer Nattfastan överstiger 11 timmar Färre än fyra ättillfällen per dag Lagar inte maten själv utan får matleverans Tidigare i livet haft en kost med hög andel fett, mättat fett Nutritional Screening of Older Adults, Risc Factors for and Consequences of Malnutrition Lisa Söderström 2016

16 Konsekvenser av undernäring Muskelsvaghet, orkeslöshet Ökad risk för fall Ökad utveckling av trycksår och nedsatt läkningsförmåga Ökad risk för infektioner Apati, depression, irritabilitet, social tillbakadragenhet Nedsatt välbefinnande, ökat lidande hos patienten Förlängda vårdtider och högre kostnader Nedsatt näringsstatus, lågt BMI, viktförlust och aptitlöshet är alla oberoende riskfaktorer för död hos äldre.

17 Blanketter för riskbedömning och bakomliggande orsaker

18 Rekommenderad måltidsordning % av dagens intag från mellanmål Frukost Mellanmål Lunch Mellanmål Middag Kvällsmål Ur: Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg, sid 13

19 Nattfasta Bör inte överstiga 11 timmar Sprid ut måltiderna jämnt över dygnet. En orolig nattsömn kan bero på hunger.

20 Skapa en bild av energiintaget Energibehovet är utgångspunkten Kostanamnes Kostregistrering Viktregistrering regelbundet oftare för riskpatienter. Dag- till dag-variationen utjämnas vid längre registrering Resultatet kan användas för att sätta in åtgärder för att förbättra energiintaget.

21 Grundläggande principer för nutritionsbehandling Nutritions behandling Oral nutrition Artificiell nutrition Kostbehandling Kosttillägg Näringsdrycker Energimoduler Vitamin- och mineralsupplimering Enteral nutrition Parenteral nutrition Livsmedelsval Måltidsordning Matlagningsmetoder Ätstödjande åtgärder Sondnäring

22 När aptiten sviktar Kroppen förlorar muskler och viktiga proteiner när man går ner ofrivilligt i vikt. Man blir trött, får sämre immunförsvar och svårare att läka sår. Vid minskad aptit tänk på följande: Fördela måltiderna över dagen Mellanmålen är lika viktiga som huvudmålen. Avsluta gärna måltiden med en efterrätt. Berika din mat Undvik lättprodukter och tillsätt extra fett. Använd flytande margarin, olja eller smör. Välj energirika drycker Drick mjölk, saft, juice, läsk, lättöl eller annan dryck som innehåller energi istället för enbart vatten eller mineralvatten. Hjälpmedelscentralen Region Jönköpings län

23 När maten inte räcker till. Vid sjukdom kan man ibland behöva hjälp med speciella näringsdrycker. Hjälpmedelscentralen Region Jönköpings län

24 Energibehov Mindre energi men lika mycket näring Muskelmassan minskar, andelen fett ökar, fysisk aktivitet minskar. Minskad energiomsättning. Behovet av vitaminer och mineraler kvarstår. BMI mellan 25 och 30 är det optimala intervallet förenat med långt liv hos äldre BMI under 22 hos personer > 70 år är kopplat till ökad dödlighet Näring för god vård och omsorg, Socialstyrelsen

25 Vitamin/mineraltillskott Vid ett energiintag under 6,5 megajoule (1500 kcal) per dag bör maten kompletteras med en multivitamin-/mineraltablett. För äldre bör särskilt behovet av vitamin D uppmärksammas Näringsriktiga måltider inom vård och omsorg. Livsmedelsverket och Socialstyrelsen 2017

26 Bedöma energi- och proteinbehov

27 Energibehov 25 kcal/kg kroppsvikt: sängbunden 30 kcal/kg kroppsvikt: uppegående 35 kcal/kg kroppsvikt: förhöjt behov Korrigera vid behov för t ex ålder, övervikt, undervikt, feber.

28 För viktstabilitet krävs energibalans! Energiintag: kcal Energibehov: kcal 1 dag kcal - 43 g 1 vecka kcal - 0,3 kg 1 månad kcal - 1,2 kg 6 månader kcal - 7,2 kg

29 Viktnedgång 1 2 kg viktnedgång per månad innebär kcal för lite varje dag.

30 Proteinbehov Frisk vuxen: 0,8-1,5 g/kg kroppsvikt Frisk äldre, över 65 år: 1,2-1,4 g/kg kroppsvikt* Äldre och akut/kroniskt sjuk: 1,2-1,5 g/kg kroppsvikt Äldre, svårt sjuk eller malnutrierad: upp till 2,0 g/kg kroppsvikt *NNR 2012

31 Hur mycket ska man förskriva? Skapa en bild av energiintaget Energibehovet är utgångspunkten Bedöm hur mycket energi och patienten behöver i form av förskrivna livsmedel Välj lämplig produkt Förskriv för en månads förbrukning