Med individen i centrum Nya råd för äldreomsorgens måltider

Transkript

1 Med individen i centrum Nya råd för äldreomsorgens måltider Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg

2

3 Livsmedelsverkets uppdrag Säker mat och bra dricksvatten Ingen ska bli lurad om vad maten innehåller Bra matvanor

4 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg

5 Råd till skola, vård och omsorg Under revidering

6 Behov av revidering Nordiska Näringsrekommendationer 2012 (NNR) ersatte de svenska näringsrekommendationerna (SNR) och därmed grundkosterna Socialstyrelsens förskrift Förebyggande av och behandling vid undernäring (SOSFS 2014:10) Ny ansvarsfördelning mellan myndigheterna Utvärdering av Livsmedelsverket råd dialogmöten Kvaliteten behöver höjas!

7 Vad är nytt i Livsmedelsverkets råd? Helhetsperspektiv med Måltidsmodellen Från fyra skrifter till en gemensam Inga fördefinierade koster Stort fokus på individens behov och önskemål Måltidskedjan för bättre samverkan

8 Vi byter fokus Från kost till måltid Från tabeller till modeller Från detaljer till helhet

9 Att stimulera aptit och främja matglädje

10 Vision Matgästen i centrum Helhetsperspektiv Samverkan Mat av god kvalitet och trivsamma måltider är inte att betrakta som lyx utan en mänsklig rättighet och en central del av vården och omsorgen om äldre.

11 Några utmaningar

12 Andelen äldre ökar Antal personer 80 år eller äldre samt prognos Källa: SCB

13 Äldres hälsa Med stigande ålder ökar andelen med sjukdom eller funktionsnedsättning. Ätsvårigheter och undernäring är det mest dominerande nutritionella problemet. Nedsatt aptit

14 För lite mat i magen Undernäring medför mycket lidande, ett ökat vårdbehov och höga samhällskostnader Undernärda äldre har fyra gånger så stor risk att dö i förtid Protein, energi och vätska högt prioriterat Att äta färre än fyra gånger per dag och att ha en nattfasta längre än elva timmar kan kopplas till ökad risk för undernäring

15 Viktigt att klara sig själv och vara oberoende Vikten av att få vara delaktig, betraktad som den person man är och få behålla sitt sätt att leva och sina vanor. Måltider är en meningsskapande social aktivitet med vilken vi kan uttrycka identitet och kulturell tillhörighet. Att äta ensam är en riskfaktor för ohälsa

16 Måltiden är mer än bara mat

17 Allas rätt att få behålla sitt sätt att leva Äldreomsorgens värdegrund enligt Socialtjänstlagen: Ett värdigt liv - självbestämmande, delaktighet och individanpassning; respekt för privatliv och personlig integritet; gott bemötande; och insatser av god kvalitet Välbefinnande - trygghet och meningsfull tillvaro Socialtjänstlagen (2001:453)

18 Strukturer som försvårar Ett starkt institutionellt ramverk med rutiner och strukturer som i liten utsträckning tar hänsyn de äldres egna önskemål Otydlig måltidskedja och ansvarsfördelning Bristande uppföljning av vad som faktiskt äts upp Hemtjänstpersonalens dilemman tidsbrist och ansvar vid nedsatt aptit? Måltiden inte en del av kärnverksamheten Brist på kompetens Livsmedelsverkets rapport 37, 2017

19 Vetenskapliga underlag 1. Mat och måltider inom äldreomsorgen dimensioner och dilemman. Ylva Mattsson Sydner 2. Åldrande, mat och näring en introduktion. Tommy Cederholm 3. Särskilda näringsbehov hos sköra äldre. Elisabet Rothenberg 4. Sensorik och åldrande. Åsa Öström & Ann-Sofie Jonsson 5. Måltidsmiljö och verksamhetsstruktur. Ann-Sofie Jonsson & Åsa Öström

20 Många möjligheter!

21 Maten kan bevara funktion Tillräckligt med energi och näring Bevara kroppsvikt och muskelmassa Minska risken för fall Minska behovet av hjälp

22 men även måltiden!

23

24 Hur kan aptiten främjas? Respekt för individens önskemål Delaktighet Självständighet Trivsam måltidsmiljö Sällskap Kulinarisk kvalitet Variation och valmöjligheter Aptitretare Mellanmål Sensorisk mättnad

25

26 Måltiden som grund Grunden för all nutritionsbehandling är bra måltider, men dessa kan behöva kompletteras med ytterligare insatser vid specifika sjukdomstillstånd, som undernäring.

27 Nya rekommendationer kring näringsriktighet Måltiderna täcker behovet av näring och energi, med extra energi och protein till dem med nedsatt aptit Många, små energi- och proteintäta måltider, spridda över dygnet Nattfastan är högst 11 timmar Det är viktigare att maten är god och lockar aptiten än att den exakt uppfyller näringsrekommendationerna.

28 Energi och näringsbehov enligt NNR (utdrag) Näringsämne Personer över 65 år, normal aptit Personer över 65 år, nedsatt aptit Energi Protein 9 MJ (2 150 kcal). Genomsnittsvärde. Behovet varierar med kroppsstorlek, kön och nivå av fysisk aktivitet energiprocent. Motsvarar cirka 1,2 g protein/kg kroppsvikt och dag. Äldre har ett högre proteinbehov än yngre. Oförändrat. Förhöjt. 1,2 1,5 g protein/kg kroppsvikt per dag. Motsvarar cirka gram/dag (vid vikt 65 kg). Fett energiprocent. Förhöjt, ibland över 40 energiprocent.

29 Tallriksmodellen för den med nedsatt aptit

30 Spetsade kraftpaket! Protein Ägg, bönor, ärter, linser, mjölkprodukter, kött, fisk och fågel Nötter och nötsmör Dubbelpålägg på smörgåsar Ost i bitar som snacks eller riven Ostkaka, pannkaka, kvarg Mjölkpulver i bakverk Tillaga gröt och välling med mjölk Energi Undvik lättprodukter, välj fetare varianter av mjölk, grädde, crème fraiche och smörgåsfett Tillsätt extra olja, smör eller grädde Gratänger eller stuvningar istället för att koka i vatten Rikligt med sås Mjölk, lättöl, juice eller sockersötad saft istället för vatten

31 Många små måltider spridda över dygnet

32 Samverkan kring måltiden Läkare, MAS, sjuksköterska, dietist, arbetsterapeut, logoped, tandvården, biståndshandläggare Undersköterska, måltidsombud, måltidsbiträde, aktivitetsansvarig Kock Måltidschef, enhetschef

33 Fem framgångsfaktorer 1. Fokusera på individen 2. Satsa på kunskap och kompetens 3. Se till helheten använd Måltidsmodellen 4. Tydliggör ansvarsområden och möjliggör samarbete 5. Sätt upp mål, prioritera och fråga efter resultaten

34 Inspireras av andra! Instagram sök på #äldremat

35 SMAK-projektet i Västerås Dialoger som ökat samverkan Kontakt: Jenny Radeck, Västerås Stad

36 Växjö Måltidsrutiner i särskilt boende Måltidsobservation som metod Kontakt: Cecilia Svanberg, Växjö kommun

37 Kontakt livsmedelsverket.se/maltider maltidsbloggen.se