Från mat till måltider

Transkript

1 Från mat till måltider tjuvkika på Livsmedelsverkets kommande råd för äldreomsorgen Anna-Karin Quetel Eva Sundberg Mat 2017 Växjö september 2017

2 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg

3 Strategiskt viktiga områden Kunskap och kompetens Organisation och mandat Attityder och värderingar Livsmedel av god kvalitet

4 Råd till skola, vård och omsorg

5 Bra mat måltider i äldreomsorgen nya råd i början av 2018!

6 Behov av revidering Nordiska Näringsrekommendationer 2012 ersatte SNR och därmed grundkosterna Socialstyrelsens förskrift Förebyggande av och behandling vid undernäring (SOSFS 2014:10) Ny ansvarsfördelning Utvärdering av SLVs råd 2013 Kvaliteten behöver höjas!

7 Några nyheter i råden 2018 Måltidsmodellen - helhetsperspektiv på måltidskvalitet Grundkosterna (A, E och SNR) ersätts med NNR2012 ur ett äldreperspektiv Ett tydligare miljöpåverkansavsnitt inklusive svinn och råd kring detta Beskrivning av begreppet måltidskedja som belyser vikten av samverkan mellan olika professioner Från institutionslika måltider till mer familjära och restauranglika

8 Mer fokus på helhet än detaljer

9 Måltidskedjan Dokumentation Uppföljning och återkoppling Individens behov och önskemål kring mat och måltider Identifikation Tillagning och servering

10 Hur gör man råd? Behov/risk Remiss Lansering Vetenskapliga underlag Råd Stöd för genomförande Risk- och nyttovärdering Hantering

11 Vetenskapliga underlag Energi näring och fysisk aktivitet för äldre, baserat på Nordiska Näringsrekommendationer 2012 Hanna Eneroth, Livsmedelsverket Externa underlag Åldrande, mat och näring - Tommy Cederholm, Uppsala Universitet. Särskilda näringsbehov hos sköra äldre - Elisabet Rothenberg, Högskolan i Kristianstad Sensorik och åldrande - Ann-Sofie Jonsson och Åsa Öström, Örebro universitet Måltidsmiljö och verksamhetsstruktur - Åsa Öström och Ann-Sofie Jonsson, Örebro universitet Ett vidare perspektiv på mat och måltider i äldreomsorgen dimensioner och dilemman - Ylva Mattsson Sydner, Uppsala Universitet

12 Några viktiga slutsatser Många sköra/sjuka äldre har eller riskerar att utveckla undernäring Vikten av individens rätt att få behålla sitt sätt att leva, sina vanor kring mat och måltider och få delta i beslut kring mat och måltider Det institutionella ramverket dominerar. Personalen styr över måltiden och de boendes önskemål kan inte tillgodoses på grund av strukturen. Vikten av protected mealtimes - vårdfria måltider i lugn och ro utan medicinering, verksamhetsplanering, personalbyte, vägning etc Otydlig ansvarsfördelning kring måltiderna

13 Dialoger Bransch, pensionärsorganisationer, departement, mfl. Se över helheten kring grundkosterna, inte bara anpassning till NNR Ramar för den näringsmässiga kvaliteten, men med utrymme för flexibilitet, kreativitet, kulinarisk kvalitet och individanpassning Ta chans att tänka helt nytt!

14 Samverkan med Socialstyrelsen Tydlig ansvarsfördelning sedan 1 januari 2017: Livsmedelsverket ansvarar för generella näringsrekommendationer avseende offentliga måltider på sjukhus och inom äldreomsorgen. Socialstyrelsen ansvarar för att ta fram kunskapsstöd och rekommendationer om individuell nutritionsbehandling vid förebyggande av och behandling av undernäring, samt nutritionsbehandling vid specifika sjukdomstillstånd.

15 Från kost till måltid Grundkosterna: SNR-kost - för friska A-kost allmän kost för sjuka E-kost energi och proteinrik kost I början av 2000-talet ESS-gruppen - expertgruppen för samordning av sjukhuskoster

16 Näring för god vård och omsorg Avsnittet kring grundkoster är struket Socialstyrelsen arbetar med ett nytt uppdaterat kunskapsstöd kring undernäring

17 Varför ta bort grundkoster? NNR 2012 mer verksamhetsanpassad menyplanering främja utökat lokalt samarbete mellan olika professioner flexibla och individanpassade måltidslösningar mer flexibel måltidsordning

18 Nya råd näringsriktighet NNR 2012 är utgångspunkten för näringsriktiga måltider i äldreomsorgen Individer som av olika skäl äter för lite bör få anpassningar av måltider och mat utifrån egna vanor och önskemål Maten kan ges i mindre portioner, men energi- och näringstäta, spridda över många måltider under dagen + praktiska tips

19 Hiss och Diss

20 Hur resonerar ni? Har ni gjort förändringar i måltidsverksamheten sedan grundkosterna togs bort? Hur får ni det att fungera hos er?

21 Vad tycker matgästerna? 76 procent av äldre på särskilt boende tycker att maten smakar ganska eller mycket bra. 70 procent av äldre på särskilt boende upplever att måltiderna oftast eller alltid är en trevlig stund på dagen. Källa: Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016, Socialstyrelsen.

22

23 Välbefinnande kommer inte ur näringsriktig kost utan av att måltiden är en stund på dagen att se fram emot. För omsorgsmottagaren måste resultatet bedömas ur ett helhetsperspektiv. Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer SOU 2017:21

24 Mål Matgästen i centrum Helhetsperspektiv Professionellt arbete med utrymme för egna beslut Samverkan

25 Branschmässa och måltidsdag november Anmälan är öppen!

26 Kontakt Anna-Karin Quetel Eva Sundberg Kom ihåg att kolla och kommentera remissversionen i oktober!