Bra måltider i äldreomsorgen hanteringsrapport. Fördjupning och bakgrund till revideringen av råden
|
|
- Torbjörn Nilsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bra måltider i äldreomsorgen hanteringsrapport Fördjupning och bakgrund till revideringen av råden
2 Denna titel kan laddas ner från: Citera gärna Livsmedelsverkets texter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste ha upphovsmannens tillstånd att använda dem. Livsmedelsverket, ISSN Foto/Illustration omslag: Karin Alfredsson Grafisk produktion: Livsmedelsverket
3 Förord I denna rapport redovisas de nya ställningstaganden som gjorts i samband med revideringen av Livsmedelsverkets råd Bra måltider i äldreomsorgen. De vetenskapliga underlagen för de reviderade råden finns publicerade i separata rapporter 12. Innehållet i avsnitten Hållbara och Säkra måltider baseras på tidigare framtagna underlag. Ambitionen i revideringen har varit att ge ett konkret stöd utan att detaljstyra, att belysa måltidskvalitet ur ett helhetsperspektiv samt att framhålla ett individcentrerat arbetssätt. Råden ska fungera som vägledning för att styra och planera en verksamhet med individanpassade måltider som hamnar i magen, gör nytta, ger välbefinnande och bidrar till att uppfylla verksamhetens kvalitetsmål. Råden ska uppmuntra verksamheterna att genom samverkan inom och mellan sina organisationer hitta lokala lösningar snarare än att leverera färdiga mallar och instruktioner för hur arbetet ska bedrivas. Detta för att göra utvecklingsarbetet bättre anpassat för och förankrat i de lokala verksamheterna och mindre fastlåst vid detaljerade rekommendationer. Råden tar tydligt avstamp i socialtjänstlagen och värdegrunden för äldreomsorgen, eftersom mat och måltider är centrala omsorgsinsatser såväl i ordinärt som särskilt boende. Arbetet med revideringen av råden har skett i nära samverkan med Socialstyrelsen. Projektgruppen som arbetat med revideringen av råden har bestått av Anna-Karin Quetel, nutritionist och projektledare, Ulrika Brunn, dietist, Åsa Carlstein, kostekonom, Hanna Eneroth, nutritionist, Karin Lilja, nutritionist, Jorun Sanner Färnstrand, kommunikatör och Eva Sundberg, kostekonom. Livsmedelsverket april Livsmedelsverket, Mat och måltider i äldreomsorgen vetenskapliga underlag om måltidsmiljö och verksamhetsstruktur, fysiologiska och sensoriska aspekter av åldrandet samt särskilda näringsbehov hos sköra äldre, Rapport 37, Uppsala. 2 Livsmedelsverket, Energi, näring och fysisk aktivitet för äldre baserat på Nordiska Näringsrekommendationer Rapport 27, Uppsala.
4
5 Innehåll Tydligare beskrivning av måltidskvalitet... 7 Syfte... 7 Livsmedelsverkets åtgärd... 7 Bakgrund... 7 Slutsats... 8 Referenser... 8 Framgångsfaktorer för styrning av måltidsverksamhet... 9 Syfte... 9 Livsmedelsverkets åtgärd... 9 Bakgrund... 9 Slutsats... 9 Referenser (urval)... 9 Faktorer som stimulerar aptit och ätande Syfte Livsmedelsverkets åtgärd Bakgrund Slutsats Referenser (urval) Reviderade rekommendationer rörande äldres energi- och näringsbehov Syfte Livsmedelsverkets åtgärder Bakgrund Slutsats Referenser som hanteringen grundar sig på Anpassad tallriksmodell för äldre med nedsatt aptit Syfte Livsmedelsverkets åtgärder Bakgrund Referenser som hanteringen grundar sig på Måltidsordning Syfte Livsmedelsverkets åtgärd Bakgrund Slutsats Referenser Remiss och öppen konsultation... 19
6 6 LIVSMEDELSVERKETS RAPPORTSERIE NR
7 Tydligare beskrivning av måltidskvalitet Syfte Att tydliggöra vad som menas med måltidskvalitet ur ett helhetsperspektiv. Livsmedelsverkets åtgärd Råden Bra måltider i äldreomsorgen utgår från Måltidsmodellen, där varje avsnitt belyser olika kvalitetsområden som är viktiga för att uppnå hög kvalitet på måltiderna. Råden byter också titel till Bra måltider i äldreomsorgen från tidigare Bra mat i äldreomsorgen. Figur 1. Måltidsmodellen beskriver måltidskvalitet ur ett helhetsperspektiv. Bakgrund Som stöd i arbetet med målformulering och uppföljning av de offentliga måltidernas kvalitet har Livsmedelsverket sedan 2012 en måltidsmodell i form av ett pussel, se figur 1. Modellen består av sex olika områden, som alla är viktiga för att måltiderna ska bidra till jämlik hälsa, välbefinnande och hållbar utveckling. Att måltiden är god och trivsam är centralt för att maten ska ätas upp och göra nytta. En bra måltid är även näringsriktig och naturligtvis säker att äta. Med hållbar menas måltider som bidrar till en hållbar utveckling ur ett miljöperspektiv. Med integrerad menas att måltiden är en del av omsorgen, skolan eller förskolan och kan tas tillvara som en resurs, exempelvis för att skapa sociala sammanhang. Måltidsmodellen är ett verktyg för de som beslutar om, planerar, tillagar och serverar måltider i offentliga verksamheter. Den kan användas som checklista för att få med måltidens olika kvalitetsområden i samband med policyutveckling, upphandling, utvärdering och uppföljning av den egna måltidsverksamheten. Modellen syftar också till att skapa samsyn inom organisationen kring vad måltiderna ska bidra till. LIVSMEDELSVERKETS RAPPORTSERIE NR
8 Modellen har utvecklats utifrån tidigare forskning kring måltidskvalitet (1, 2). Även praktiska erfarenheter från branschen har vägts in i utvecklingen. Den används idag i flera kommuner vid policyutveckling, upphandling och i kommunikationen med bland annat personal och matgäster. Slutsats För att alla matgäster ska känna matglädje och må bra av maten bör måltidens kvalitet kommuniceras, utvecklas och bedömas ur ett helhetsperspektiv. Därför är de reviderade råden Bra måltider i äldreomsorgen uppbyggda utifrån Måltidsmodellen. Referenser 1) Inga-Britt Gustafsson, Åsa Öström, Jesper Johansson och Lena Mossberg (2006) The Five Aspects Meal Model: a tool for developing meal services in restaurants, Journal of Foodservice, 17, pp ) Lundmark, Berit (2002) Kvalitet som utsaga och praktik - kvalitetsaspekter med fokus på skolmåltiden i Sverige. Uppsala universitet, Institutionen för hushållsvetenskap (IHV). 8 LIVSMEDELSVERKETS RAPPORTSERIE NR
9 Framgångsfaktorer för styrning av måltidsverksamhet Syfte Att ge stöd rörande styrning av äldreomsorgens måltidsverksamhet. Livsmedelsverkets åtgärd I råden Bra måltider i äldreomsorgen lyfts fem framgångsfaktorer för de med övergripande ansvar för äldreomsorgens måltider: Fokusera på individen Satsa på kunskap och kompetens Se till helheten använd Måltidsmodellen Tydliggör ansvaret och möjliggör samarbete Sätt upp mål, prioritera måltiden och fråga efter resultaten Bakgrund I litteraturgenomgångarna belyses många olika dilemman och möjligheter kopplat till måltidsverksamhetens styrning och logistik. [1] De mest framträdande redogörs för i nedanstående punkter. Flera studier [2, 3] lyfter problematiken kring personalens bristande kunskaper kring äldres näringsmässiga behov, bemötandet i måltidssituationen, bristen på helhetssyn samt en otydlig arbets- och ansvarsfördelning i hela måltidskedjan. Forskning visar att det går att förbättra de äldres nutritionella status genom insatser som inkluderar utbildning av personalen, anpassade måltidsrutiner och mellanmål utifrån de äldres behov och preferenser [4]. Organisatoriska förändringar såsom justeringar i styrdokument, rutiner, budget och bemanning är mer effektiva än enskilda interventioner [5]. Slutsats Arbetet med bra måltider kan stärkas genom tydlig styrning och samverkan i hela organisationen. Referenser (urval) 1. Livsmedelsverket, Mat och måltider i äldreomsorgen vetenskapliga underlag om måltidsmiljö och verksamhetsstruktur, fysiologiska och sensoriska aspekter av åldrandet samt särskilda näringsbehov hos sköra äldre, Rapport 37, Uppsala. LIVSMEDELSVERKETS RAPPORTSERIE NR
10 2. Beattie, E., O Reilly, M., Strange, E., Franklin, S and Isenring, E., How much do Residential Aged Care Staff Members Know About the Nutritional Needs of Residents? International Journal of Older People Nursing, : p Pajalic, Z., Skovdahl, K., Westergre, A and Persson, L., How the Professionals Can Identify Needs for Improvement and Improve Food Distribution Service for the Home-Living Elderly People in Sweden An Action Research Project. Journal of Nursing Education and Practice, (8): p Lorefält, B., Wilhelmsson, S., A Multifaceted Intervention Model can give a lasting Improvement of Older Peoples Nutritional Status. The Journal of Nutrition, Health and Ageing, (4): p Dyck, M., Schumacher, J., Using Evidence-Based Organizational Strategies to Prevent Weight Loss in Frail Elders.. Annals of Long-Term Care: Clinical Care and Ageing, (5): p LIVSMEDELSVERKETS RAPPORTSERIE NR
11 Faktorer som stimulerar aptit och ätande Syfte Att ge flera exempel på åtgärder som visats kunna stimulera aptit och ätande hos individer inom äldreomsorgen. Livsmedelsverkets åtgärd Sammanfattning av faktorer och insatser som visats kunna stimulera aptit och ätande hos individer med nedsatt aptit inom äldreomsorgen. Respekt för individens behov och önskemål vanor, preferenser och traditioner. Delaktighet i menyplanering, matlagning, servering och måltidsmiljöns utformning. Självständighet assistans och stöd som möjliggör för individen att så långt som möjligt hantera mat och måltider själv. Kulinarisk kvalitet matens presentation (i både ord och upplägg), doft, smak, variation i konsistens. Variation och valmöjligheter mellan flera olika rätter och tillbehör. Aptitretare syrliga och salta smaker. Mellanmål många små måltider spridda över dagen. Trivsam måltidsmiljö hemlika eller restauranglika miljöer utifrån måltidsgästernas önskemål och trevligt bemötande från personalen. Sällskap möjlighet att välja om måltiderna ska ätas enskilt eller tillsammans med andra. Bakgrund De dominerande nutritionella problemen bland äldre är ätsvårigheter och undernäring. Den nedsatta aptiten kan ha både fysiologiska och sociala orsaker. [1] En undernärd person har lättare att falla, få en fraktur, utveckla trycksår och löper fyra gånger ökad risk att dö i förtid. [2] I litteraturgenomgångarna belyses fysiologiska, sociala och fysiska aspekter som i studier visats påverkar aptiten, eller som framhålls av äldre själva [1]. I studier där äldre personer kommer till tals beskrivs flera faktorer som viktiga för aptiten [3-5]; att maten upplevs som vällagad, familjär, har en bra konsistens, är nylagad, motsvarar förväntningarna, intas i sällskap med andra, intas i en vacker och lugn omgivning, vackert upplagd, variation i färgen, rätt temperatur, lätt att tugga och att det erbjuds flera valmöjligheter. Aptiten kan också stimuleras genom variation av smaker. Forskning visar att mättnadskänslan minskar om en ny maträtt eller smak introduceras - det kallas sensorisk mättnad [6] eller smörgåsbordseffekten. En måltid med aptitretare, förrätt och/eller efterrätt kan därför leda till ett högre energiintag. Samma effekt kan fås med hjälp av smakförhöjare under måltiden. Matens gastronomiska egenskaper utseende, doft, smak och konsistens blir särskilt viktiga i äldreomsorgen eftersom den sensoriska förmågan blir nedsatt med ökad ålder. [1] För att uppnå en positiv smakupplevelse hos matgästerna har sex kulinariska succéfaktorer identifierats. Enligt dessa ska maten presenteras (I) så att presentationen både på tallriken, i menyn och muntligen möter matgästernas förväntningar. Doften (II) på maten ska vara aptitretande och stämma överens med det som serveras. Att det finns en balans mellan smakerna (III) i relation till vad det är för mat. Att umami (IV) finns med som en naturlig LIVSMEDELSVERKETS RAPPORTSERIE NR
12 ingrediens, att det finns en variation mellan olika konsistenser (V) i rätten och att smakintensiteten är hög (VI). [7] Betydelsen av att skapa vårdfria måltider i lugn och ro utan exempelvis medicinering, verksamhetsplanering eller personalbyte anges vara förbisedd inom omvårdnadsarbetet [8]. Forskning visar att det går att förbättra de äldres nutritionella status genom insatser som inkluderar utbildning av personalen, anpassade måltidsrutiner och mellanmål (inklusive aptitretare) utifrån de äldres behov och preferenser [9]. Måltider är mer än enbart ett intag av näring och har möjlighet att främja välbefinnande och livskvalitet. Därför är det av vikt att måltiderna signalerar att den tar hänsyn till de äldres måltidshistoria och preferenser [10]. Jämfört med färdiggjorda tallrikar bidrar så kallade familjemåltider (där de äldre själva får ta för sig av maten) till mer social samvaro kring bordet men också till ökat välmående. [11, 12] Slutsats Det finns många faktorer som har betydelse för aptit och ätande, både sådana kopplade till matens sensoriska egenskaper, sättet måltiden serveras på och andra omgivande faktorer. Referenser (urval) 1. Livsmedelsverket, Mat och måltider i äldreomsorgen vetenskapliga underlag om måltidsmiljö och verksamhetsstruktur, fysiologiska och sensoriska aspekter av åldrandet samt särskilda näringsbehov hos sköra äldre, Rapport 37, Uppsala. 2. Söderström L, Rosenblad A, Adolfsson ET, Saletti A, Bergkvist L. Nutritional status predicts preterm death in older people: A prospective cohort study. Clinical Nutrition. 2014;33(2): Wikby, K., Fägerskiöld, A, The Willingness to Eat. An Investigation of Appetite Among Elderly People. Scandinavian Journal of Caring Sciences, : p Shultz, J., A., Crogan, N, L., and Evans, B, C, Organizational Issues Related to Satisfaction with Food and Food Service in the Nursing Home from the Resident's Perspective. Journal of Nutrition for the Elderly, (4): p Mahadevan M., H.H., Feldman C., Ruzsilla J., Raines E., Assisted-living elderly and the mealtime experience. Journal of Human Nutrition and Dietetics, : p Rolls, B.J., Rolls, E.T., Rowe, E.A. and Sweeney, K., Sensory specific satiety in man. Physiology & Behavior : p Klosse, P, R., Riga, J., Cramwinckel, A, B and Saris, W, H, M (2004). The formulation and evaluation of culinary success factors (CSFs) that determine the palatability of food. Food Service Technology: 4: Harnett, T., Jönsson, H., Shaping Nursing Home Mealtimes. Ageing and Society, : p Lorefält, B., Wilhelmsson, S., A Multifaceted Intervention Model can give a lasting Improvement of Older Peoples Nutritional Status. The Journal of Nutrition, Health and Ageing, (4): p Palacios-Ceña, D., Losa-Iglesias, M.A., Cachón-Pérez, J.M., Gómez-Pérez, D., Gómez- Calero, C and Fernández-de-las-Peñas, C (2013). Is the Mealtime Experience in Nursing Homes Understood? A Qualitative Study. Geriatrics and Gerontology International, 13: Nijs, K. de Graaf, C., van Steveren, W.A and de Groot, L (2009). Malnutrition and Mealtime Ambiance in Nursing Homes. Journal of the American Medical Directors Association, 10(4): LIVSMEDELSVERKETS RAPPORTSERIE NR
13 12. Barnes, S., Wasielewska, A., Raiswell, C and Drummond, B (2013). Exploring the Mealtime Experience in Residential Care Settings for Older People: An Observational study. Health and Social Care in the Community, 21(4): LIVSMEDELSVERKETS RAPPORTSERIE NR
14 Reviderade rekommendationer rörande äldres energi- och näringsbehov Syfte Att ge en tydlig ram för måltidernas näringsmässiga kvalitet med utrymme för kulinarisk kreativitet och anpassning till individens önskemål och preferenser. Livsmedelsverkets åtgärder De tidigare rekommendationerna om tre grundkoster (SNR-kost, A-kost och E-kost) ersätts med en tabell med hänvisning till äldres energi- och näringsbehov enligt Nordiska näringsrekommendationer samt hur måltiderna bör anpassas till individer med nedsatt aptit. Se nedan. Tydliggörande att oavsett hur matens näringsmässiga kvalitet säkerställs är det viktigt att följa upp hur mycket mat omsorgstagarna faktiskt äter. Tydliggörande att det är viktigare att maten lockar aptiten och möter den äldres önskemål än att varje måltid exakt uppfyller näringsrekommendationerna. Råd att tillhandahålla många, små energi- och proteintäta måltider. Näringsämne Personer över 65 år, normal aptit Energi 9 MJ (2 150 kcal) Genomsnittsvär de. Behovet varierar med kroppsstorlek, kön och nivå av fysisk aktivitet. Personer över 65 år, nedsatt aptit, Oförändrat. Funktion Kroppen behöver lagom med energi för att fungera bra. Både för lite och för mycket kan leda till hälsoproblem. Källor i maten, exempel Energin kommer främst från fett, protein, kolhydrater samt alkohol. Fett ger mest energi per gram, drygt dubbelt så mycket som protein och kolhydrater. Kommentar Viktstabilitet, eller vid behov viktuppgång, är en viktig indikator på att måltiderna ger rätt mängd energi. Protein energiprocent. Motsvarar cirka 1,2 g protein/kg kroppsvikt och dag. Äldre har ett högre proteinbehov än yngre. Fett energiprocent Förhöjt. 1,2 1,5 g protein/kg kroppsvikt per dag. Motsvarar cirka gram/dag (vid vikt 65 kg). Förhöjt, ibland över 40 energiprocent. Behövs för att bevara muskelmassa, för immunförsvaret, sårläkning och rehabilitering. Om energiintaget är för lågt används proteinet till bränsle. Viktig energikälla, och gör även små portioner energirika. Bärare av smakämnen och Mjölk, yoghurt, fil, ost, kvarg, ägg, kött, fågel, fisk, baljväxter, nötter och frön. Oljor, matfetter, grädde, ost, feta kött- och charkprodukter, nötter och frön. Varje måltid behöver innehålla bra proteinkällor. Individer med sjukdom eller undernäring kan behöva ett ännu högre proteinintag. Se Socialstyrelsen. 14 LIVSMEDELSVERKETS RAPPORTSERIE NR
15 vissa näringsämnen. Fleromättade fetter (omega-3, omega-6) 5-10 energiprocent. Motsvarar cirka 20 gram per dag (vid energiintag på 9 MJ). Oförändrat. Livsnödvändiga fetter som kroppen inte själv kan tillverka utan behöver fås via maten. Fet fisk, som lax, sill och makrill, rapsolja, matfetter baserade på rapsolja, nötter och frön. Kolhydrater energiprocent Socker Högst 10 energiprocent. Fibrer D-vitamin gram per dag. 10 mikrogram per dag (61-74 år) 20 mikrogram per dag (över 75 år)*. Lägre, ibland under 45 energiprocent. Ett högre intag är ofta befogat för att säkerställa tillräckligt energiintag. Eventuellt lägre. Oförändrat. Kolhydratrika livsmedel bidrar med viss energi, fibrer, vitaminer, mineraler och antioxidanter. Viktig energikälla, men sockerrika livsmedel är ofta näringsfattiga. Mättar utan att bidra med energi. Kan minska risken för förstoppning, tillsammans med ett tillräckligt vätskeintag. Behövs, tillsammans med kalcium, för ett starkt skelett och starka tänder. Brist på D-vitamin ökar risken för benskörhet och frakturer. Grönsaker, rotfrukter, potatis, bär, frukt, bröd, mjöl, gryn och ris. Söta efterrätter, bakverk, glass, godis och söta drycker. Grönsaker, rotfrukter, bär, frukt, baljväxter, samt bröd, mjöl och gryn av fullkorn. Fisk, särskilt fet fisk, berikade mjölkprodukter, berikade matfetter och oljor samt kött och ägg. Egen produktion i huden med hjälp av solens strålning. Sockersötade drycker ger mindre näring än juice och mjölk och ökar risken för karies. Alla över 75 år rekommenderas tillskott med 20 mikrogram vitamin D 3 per dag. Förmågan att bilda D-vitamin i huden försämras med åldern. Bakgrund Det är viktigt att den äldre får i sig tillräckligt med energi och näring. De dominerande nutritionella problemen bland äldre är ätsvårigheter och undernäring. Den nedsatta aptiten kan ha både fysiologiska och sociala orsaker. [1] En undernärd person har lättare att falla, få en fraktur, utveckla trycksår och löper fyra gånger ökad risk att dö i förtid. [2] Att äta färre än fyra gånger per dag och att ha en nattfasta längre än elva timmar kan kopplas till ökad risk för undernäring [3]. NNR 2012 [4] ersätter de tidigare Svenska Näringsrekommendationer (SNR) och därmed även de så kallade grundkosterna. Det finns signaler om att det tidigare grundkostsystemet gett allt för litet utrymme för flexibilitet och individanpassning, orsakat matsvinn, och inte använts för att följa upp vad som verkligen hamnat i magen [5, 6]. För de som är äldre än 65 år rekommenderas E% protein, vilket kan jämföras med E% protein som är rekommendationen för vuxna upp till 65 år. Den gradvisa förlusten av muskelmassa och styrka, samt att kronisk sjukdom är vanligare i den gruppen är anledningarna till rekommendationen om en högre andel protein i kosten för de äldre. Kronisk LIVSMEDELSVERKETS RAPPORTSERIE NR
16 sjukdom kan genom katabola effekter av sjukdomarna, perioder av begränsad aktivitet och försämrad aptit leda till att andelen protein i kroppen minskar och måste ersättas av protein från kosten. [4] Äldre som lider av akut eller kronisk sjukdom, samt har eller är i riskzonen för undernäring, rekommenderas ett intag runt 1,2 1,5 g protein/kg kroppsvikt per dag. För individer med allvarlig sjukdom eller med betydande undernäring kan behovet uppgå till 2,0 g/kg kroppsvikt per dag för att kompensera för effekterna av katabola processer [4]. Ett tillräckligt intag av vätska är högt prioriterat då äldre lättare drabbas av uttorkning [4, 7] Äldre som riskerar undervikt kan behöva äta mer energi- och näringstät mat eller äta oftare för att få i sig tillräckligt med energi och näring. Det betyder en lägre andel kolhydrater och mer protein och fett. [4, 7]. Vid låga energiintag <8 MJ/dag ökar risken för låga intag av flera näringsämnen. [4, 7] Enligt socialtjänstlagens värdegrund ska socialtjänstens omsorg om äldre inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande [8]. För att uppnå det behöver äldreomsorgen bland annat värna och respektera den enskilda personens rätt till privatliv och kroppslig integritet, självbestämmande, delaktighet och individanpassning. Det gäller även vid måltiderna. Även friska äldre kan ha svårt att tillgodose behoven av vitamin D och alla över 75 år kommer rekommenderas tillskott om 20 mikrogram vitamin D dagligen. Denna hantering kommer att publiceras i en särskild rapport från Livsmedelsverket under Slutsats För att ge måltidsverksamheter större flexibilitet och möjlighet att anpassa menyn efter matgästernas behov har de tidigare definierade kosterna ersatts av en hänvisning till äldres behov av energi och näring vid normal eller nedsatt aptit istället för att exakt ange vad varje måltid ska innehålla. Referenser som hanteringen grundar sig på 1. Livsmedelsverket, Mat och måltider i äldreomsorgen vetenskapliga underlag om måltidsmiljö och verksamhetsstruktur, fysiologiska och sensoriska aspekter av åldrandet samt särskilda näringsbehov hos sköra äldre, Rapport 37, Uppsala. 2. Söderström L, Rosenblad A, Adolfsson ET, Saletti A, Bergkvist L. Nutritional status predicts preterm death in older people: A prospective cohort study. Clinical Nutrition. 2014;33(2): Söderstrom, L., et al., Mealtime habits and meal provision are associated with malnutrition among elderly patients admitted to hospital. Clin Nutr, (2): p Nordic Nutrition Recommendations Integrating nutrition and physical activity. 5th edition. Nord 2014;002. Nordiska ministerrådet, Dialogmöten med företrädare från olika yrkesgrupper i äldreomsorgen. Livsmedelsverket Aravena, E.C., Grundkoster till äldre. Kandidatuppsats, Göteborgs universitet Livsmedelsverket, Energi, näring och fysisk aktivitet för äldre baserat på Nordiska Näringsrekommendationer Rapport 27, Uppsala. 8. Socialtjänstlagen (2001:453), SoL. 5 kap. 4 (värdegrund). 16 LIVSMEDELSVERKETS RAPPORTSERIE NR
17 Anpassad tallriksmodell för äldre med nedsatt aptit Syfte Att illustrera näringsriktiga måltider för äldre personer med nedsatt aptit. Livsmedelsverkets åtgärder Anpassa den traditionella tallriksmodellen till en mindre portionsstorlek med högre energi- och proteintäthet. Bakgrund Det är viktigt att den äldre får i sig tillräckligt med energi och näring. De dominerande nutritionella problemen bland äldre är ätsvårigheter och undernäring. Den nedsatta aptiten kan ha både fysiologiska och sociala orsaker. [1] En undernärd person har lättare att falla, få en fraktur, utveckla trycksår och löper fyra gånger ökad risk att dö i förtid. [2] Vid planering av måltider för sköra äldre bör tolkningen av NNR 2012 göras med målgruppens förutsättningar i beaktande. Makronutrienternas fördelning kan behöva förändras så att andelen kolhydrater, framför allt fiberrika, är lägre medan andelen protein och fett är högre. [3] Det innebär högre energitäthet och därmed möjligheten att begränsa portionens volym. Tallriksmodellen för äldre bör justeras, så att proteinkällorna fyller relativt mer på bekostnad av kolhydrater och mängden frukt och grönsaker. [4] Det är viktigt att rekommendationerna om små, energi och proteintäta måltider förstås och kan användas av alla yrkesgrupper i hela måltidskedjan. [5] Rekommendationerna behöver vara möjliga att tolka och anpassa till individens önskemål och preferenser. En modell kan vara tydligare och enklare att förstå och ge större möjlighet till individanpassning än en näringsrekommendation. Referenser som hanteringen grundar sig på 1. Livsmedelsverket, Mat och måltider i äldreomsorgen vetenskapliga underlag om måltidsmiljö och verksamhetsstruktur, fysiologiska och sensoriska aspekter av åldrandet samt särskilda näringsbehov hos sköra äldre, Rapport : Uppsala. 2. Söderström L, Rosenblad A, Adolfsson ET, Saletti A, Bergkvist L. Nutritional status predicts preterm death in older people: A prospective cohort study. Clinical Nutrition. 2014;33(2): Nordic Nutrition Recommendations Integrating nutrition and physical activity. 5:e uppl. Vol. Nord 2014; : Nordic Council of Ministers Pedersen, A. N. (2017). Modelberegninger bag kostråd til ældre over 65 år: Notat til Fødevarestyrelsen, Altomkost.dk. Søborg: DTU Fødevareinstituttet, Danmarks Tekniske Universitet. 5. Dialogmöten med företrädare från olika yrkesgrupper i äldreomsorgen. Livsmedelsverket LIVSMEDELSVERKETS RAPPORTSERIE NR
18 Måltidsordning Syfte Att ge stöd kring måltidernas fördelning över dagen Livsmedelsverkets åtgärd Tydliggörande av behovet av individanpassad måltidsfördelning: Måltiderna bör fördelas under en stor del av dygnet, vanligtvis som frukost (morgonmål), lunch (mitt på dagen), middag (kvällsmål), och minst tre mellanmål. Ju mindre portioner den äldre orkar äta desto fler små energi- och näringstäta måltider behövs. Nattfastan, det vill säga tiden mellan sista måltiden på kvällen och den första på morgonen, bör inte överskrida elva timmar Bakgrund Slutsats Att äta färre än fyra gånger per dag och att ha en nattfasta längre än elva timmar kan kopplas till ökad risk för undernäring [1]. Nattfastan behöver hållas kort av praktiska skäl för att ge tid för alla de små måltiderna. Forskning visar att det går att förbättra de äldres nutritionella status genom insatser som inkluderar anpassade måltidsrutiner och mellanmål (inklusive aptitretare) utifrån de äldres behov och preferenser samt utbildning av personalen [2]. Måltidsordningen, det vill säga hur måltiderna fördelas över dygnet, är viktig för att täcka behovet av energi och näringsämnen. Särskilt för äldre med nedsatt aptit. Referenser 1. Soderstrom, L., et al., Mealtime habits and meal provision are associated with malnutrition among elderly patients admitted to hospital. Clin Nutr, (2): p Lorefält, B., Wilhelmsson, S., A Multifaceted Intervention Model can give a lasting Improvement of Older Peoples Nutritional Status. The Journal of Nutrition, Health and Ageing, (4): p LIVSMEDELSVERKETS RAPPORTSERIE NR
19 Remiss och öppen konsultation En remissversion skickades ut till berörda myndigheter, organisationer och andra enskilda aktörer samt publicerades för öppen konsultation på Livsmedelsverkets webbplats i oktober Totalt erhölls 50 st remissvar. Majoriteten av de svarande var positiva till att råden revideras, att de har ett mer individcentrerat förhållningssätt och att det krävs individuella lösningar. De inkomna synpunkterna och Livsmedelsverkets åtgärd i den slutliga versionen av råden sammanfattas här nedan. Önskemål om mer konkreta rekommendationer kring näringsriktighet. o Tydliggörande kring rekommendationerna för energi och näring för äldre med normal respektive nedsatt aptit. o Den traditionella tallriksmodellen har ersatts med en anpassad variant för äldre som tydliggör hur portionen kan minskas samt kolhydraterna kan ersättas med protein och fett för att öka energi- och proteintätheten i måltiden. o Tydliggörande kring vilka livsmedel som ökar måltidens energiinnehåll och vilka som ökar proteininnehåll. Undvik värdeladdade utryck och beskriv termer på tydligare sätt o Begreppet institutionslik måltid uppfattades svårtolkat och värdeladdat och togs bort ur råden trots att det lyfts i de vetenskapliga underlagen. Istället beskrivs vad som avses. o Måltiderna frukost, lunch och middag har fått en närmare förklaring. Många hade synpunkter på beskrivningen av olika yrkesgrupper och deras roller, lämnade önskemål om tydliggöra rollbeskrivningar och ansvarsområden, tydliggöra behovet av kompetens hos personalen, att lyfta fram måltidsombudens roll och att ta fram särskilt material till vissa yrkesgrupper och chefer. o Avsnittet om olika yrkesgruppers ansvar och roller i måltidskedjan har kortats ned då vi inte såg det som möjligt att gå in och ange ansvarsområden i detalj. o Behovet av kompetens på alla nivåer lyfts på flera ställen i råden. o En beskrivning av måltidsombudens samordnande roll har lagts till. o Det fanns inte tid och resurser att utveckla yrkesspecifika kompletterande material under framtagandet av råden. Det är dock en idé som tas med i det fortsatta arbetet. o I kommunikationen av råden kommer chefer och beslutsfattare att utgöra en primär målgrupp. Många efterfrågar kortare, mer sammanfattande texter och tydligare råd, checklistor och stöd för utvärdering. o Varje kvalitetsområde (pusselbit) har sammanfattats i ca 5-6 punkter och hela råden sammanfattas i en bilaga. o Texterna har granskats, kortats ned och förbättrats språkligt. o Det fanns inte tid och resurser att utveckla mallar och stöd för utvärdering av måltidsverksamheten under framtagandet av råden. Det är dock en idé som tas med i det fortsatta arbetet. LIVSMEDELSVERKETS RAPPORTSERIE NR
20 Flera önskar ett förtydligande om vilka äldre som omfattas av Livsmedelsverkets råd och nordiska näringsrekommendationer då få personer inom äldreomsorgen är friska. o I nära samråd med Socialstyrelsen har vi tagit fram en modell för att visa hur Livsmedelsverkets råd rörande goda och individanpassade måltider utgör en grund för allt måltidsarbete inom äldreomsorgen. Måltiderna kan i vissa fall och i olika grad behöva kompletteras med individuell nutritionsbehandling vid specifika sjukdomar eller risktillstånd. Ambitionen bör dock vara att göra insatser så långt ned i stegen som möjligt. Några önskar att råden lyfter fram hälsoekonomiska fakta rörande mat och hälsa. o Hälsoekonomiska genomgångar saknas i våra vetenskapliga underlag. Detta område vore dock intressant att belysa närmare i framtiden. 20 LIVSMEDELSVERKETS RAPPORTSERIE NR
21 Uppsala Hamnesplanaden 5, SE
Med individen i centrum Nya råd för äldreomsorgens måltider
Med individen i centrum Nya råd för äldreomsorgens måltider Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg Livsmedelsverkets uppdrag Säker mat och bra dricksvatten Ingen ska bli lurad
Bra måltider grunden för en bra äldreomsorg!
Bra måltider grunden för en bra äldreomsorg! 2018-10-18 Anna-Karin Quetel Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg Det ska vara gott att bli gammal! Vad är nytt i Livsmedelsverkets
Med individen i centrum Nya råd för äldreomsorgens måltider Anna-Karin Quetel
Med individen i centrum Nya råd för äldreomsorgens måltider Anna-Karin Quetel Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg Vi byter fokus Från kost till måltid Från tabeller till
Från mat till måltider
Från mat till måltider tjuvkika på Livsmedelsverkets kommande råd för äldreomsorgen Anna-Karin Quetel Eva Sundberg Mat 2017 Växjö september 2017 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och
Förslag till nya råd om måltiderna i äldreomsorgen
Förslag till nya råd om måltiderna i äldreomsorgen med de äldre i centrum Anna-Karin Quetel Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg, Livsmedelsverket Monica Pehrsson Socialstyrelsen
Mat- och måltidspolicy för äldreomsorgen i Stockholms stad
Mat- och måltidspolicy för äldreomsorgen i Stockholms stad Februari 2019 stockholm.se 3 (7) Innehållsförteckning... 4 Syfte... 4 Mål... 4 Maten... 5 Måltidsmiljön... 5 Måltidsordning... 5 Hållbara och
Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.
Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Kost- och Nutritionsprojekt inom TioHundra 2008 inledde TioHundra ett projekt bland äldre- ordinär- och demensboenden i Norrtälje kommun. Projektets
Teori - Mat och näring
Teori - Mat och näring Webbplats Kurs Anpassad bok Utskriven av Socialstyrelsen utbildning Ett fall för teamet Teori - Mat och näring Gästanvändare Datum lördag, 12 oktober 2019, 19:01 Mat och näring:
Nutrition. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer. Beslutat av Förvaltningschef. Gäller från och med
Nutrition Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig MAS och SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med 2016-01-15 Senast reviderad 2019-04-24 sid. 1 av
För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.
Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra
Mat för att hålla sig frisk på äldre dar
Mat för att hålla sig frisk på äldre dar vad säger forskningen och vilka rekommendationer finns? Anja Saletti, leg dietist, PhD anja.saletti@pubcare.uu.se Innehåll Rekommendationer skillnader frisk, skör,
Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång
Mat på äldre dar - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång Det naturliga åldrandet När vi blir äldre sker många förändringar i vår kropp. Många av förändringarna är en del av det naturliga åldrandet.
Kunskap och inspiration för dig som arbetar med äldre Utbildningar från Hushållningssällskapet
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Kunskap och inspiration för dig som arbetar med äldre Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat är en källa till glädje! Mat är ett stort och brett ämne! Måltiderna är centrala
LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5)
LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Gun-Britt Hedsten Vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer för Vård- och omsorgsnämndens måltidsverksamheter Bakgrund Hos de flesta äldre människor minskar energiförbrukningen
Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral
Må bra av mat vid diabetes Äldre Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat Hälsosamma kostråd Måltidsordning Tallriksmodellen Nyckelhål Frukt och grönt Socialstyrelsens rekommendationer
Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.
Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem
Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl!
Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Anders Rhodin Gävle 2015-04-29 kommun 2 Gävle 2015-04-29 kommun 3 Gävle kommun 2015-04-29 5 Varför är maten betydelsefull? Fysiologiskt kroppsligt
Fallprevention. Dietist Magnus Eriksson Tel:
Fallprevention Dietist Magnus Eriksson Magnus.Eriksson9@Eskilstuna.se Tel: 016-710 51 11 Vem är jag? 33 år Karlstad Vof- Eskilstuna Legitimerad dietist Motorcross Hur mycket mat äter vi under en livstid?
KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG
KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Mat är en förutsättning för att vi ska må bra. En måltid ska ge tillfälle till njutning och att man ska få den energi och de näringsämnen man behöver. Behovet av näring och
Kostpolicy för Haninge kommun
Kostpolicy för Haninge kommun Dokumenttyp: Styrdokument Dokumentnamn: Kostpolicy för Haninge kommun Beslutat datum: 2017-06-14 Gäller från datum: 2017-06-26 Beslutat av: Kommunstyrelsen 159 Ansvarig förvaltning
Nutrition vid bäckencancerrehabilitering
Nutrition vid bäckencancerrehabilitering Dialogmöte Sundsvall 2018-11-06 Linda Ölund Leg Dietist Innehåll Varför äter vi? Nordiska näringsrekommendationerna Undernäring och ofrivillig viktnedgång Vilka
Maten och måltiden på äldre dar.indd 1
Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt
Till vårdnadshavare 1
1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att
Kosten kort och gott
Kosten kort och gott En broschyr från kostenheten Reviderad december 2011 Bra mat i förskolan och skolan är betydelsefullt för att barnen ska orka med hela dagen på förskolan och för elevernas prestationer
Kostpolicy för Gnosjö kommun
Kostpolicy för Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-25 94 Varför en kostpolicy? För enhetliga riktlinjer för verksamheterna inom äldreomsorg och skolorna Stöd för brukare, anhöriga, elever,
Syfte Syftet med dokumentet är att få ett styrande dokument i det dagliga arbetet och ett stöd för kvalitetssäkring
Kvalitetsmåltider Alla matgäster ska uppleva en trygghet i att maten som serveras i Marks kommun är god, näringsrik, väl sammansatt och säker avseende specialkoster och livsmedelshygien. Syfte Syftet med
RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN
Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt
Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus
Mat och cancer Anette Svensson, leg. dietist Örnsköldsviks sjukhus Vad ska man tro på? Socker? Light? Fett? LCHF? Antioxidanter? Aspartam? Miljögifter Dioxin? PCB? Akrylamid? Dålig matlust eller viktnedgång
IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION
IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION ANSVARSOMRÅDEN FÖR ATT UTVECKLAS OCH BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE Faktorer som du kan påverka -Träning -Kost -Sömn -Vila - Skola Faktorer som du inte kan påverka
MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8
MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som
Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma
Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt
H ÄLSA Av Marie Broholmer
H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och
Vad påverkar vår hälsa?
Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig
GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott
GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring
Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa
Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa Ansvarsområden för att utvecklas och bli en bättre fotbollsspelare Faktorer som du kan påverka: Träning Kost Sömn Vila Skola Faktorer som du inte kan påverka: Väder Planer
Kostpolitiskt program
Kostpolitiskt program i Kumla kommun Vision Program Policy Regler Handlingsplan Riktlinjer Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Nämnd Innehållsförteckning Syfte 3 Vision 3 Uppföljning och revidering 3 Inledning
Information om E-kost, energi/- proteinrik kost, samt förslag till måltidsordning
1 Energi- och proteinrik kost (E-kost) rekommenderas till patienter som bedöms vara undernärda eller i riskzonen för att utveckla undernäring i kombination med att dom har en dålig aptit. E-kost rekommenderas
Enkla tips för att ditt barn ska må bra.
Enkla tips för att ditt barn ska må bra. 1177.se/Vastmanland Fr u k t & bär Gr ön s ak Po t a t Köt t, fisk &ä gg er &o r st i s & ro t fruk te, fl Mj ölk Brö d in g,g or ry n, pa sta & ri s M at fe tt
Riktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka
Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka 2012-04-17 Carina Smith Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Mål... 3 3 Kundens behov, vanor och önskemål... 3 3.1 Kundens behov... 3 3.2 Kundens vanor... 4 3.3
Nutritionsvårdsprocessen
Nutritionsvårdsprocessen Omkring 30 % av alla svenskar över 70 år riskerar att bli undernärda*. Mål för nutritionsbehandling Ett gott åldrande Bästa möjliga livskvalitet och funktion *Näring för god vård
Energi och protein i teori och praktik Boel Andrén Olsson och Stina Grönevall. September 2018
Energi och protein i teori och praktik Boel Andrén Olsson och Stina Grönevall September 2018 Utveckling av undernäring Medicinska faktorer Sociala faktorer Miljöfaktorer Intag mindre än behov Minskade
Måltidspolicy. Grästorps kommun. Fastställd av kommunfullmäktige Uppdateras före Dokumentansvarig: Kostchef
Fastställd av kommunfullmäktige 2018-04-23 24 Uppdateras före 2022-04-23 Dokumentansvarig: Kostchef 1 Syfte och bakgrund Grästorps kommun erbjuder matgästerna goda, näringsriktiga och lustfyllda måltider
Nutrition & risk för undernäring
Nutrition & risk för undernäring 1 Vad ska vi ta upp? Näringslära Normal mathållning för äldre Åldrande och fysiologiska förändringar Sväljsvårigheter Olika koster och konsistenser Berikningar 2 3 Socialstyrelsen
KOSTPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM
KOSTPOLICY Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM Inledning I Haninge kommun serveras mat varje dag till drygt 15 000 barn, elever, vuxna och äldre inom måltidsverksamheterna i förskola, skola,
Kostpolicy. - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre
Kostpolicy - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre Antagen Kommunfullmäktige 2008-08-18 134 Reviderad Kommunfullmäktige 2012-12-10
Bra mat för seniorer
Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder
Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016
Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016 Livsmedelsverket Vetenskapen- Nordiska Näringsrekommendationer Vad äter vi i Sverige Bra kolhydrater hur gör man i praktiken Vad kan Livsmedelsverket
Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer
Mat vid cancer Mat vid cancer Varför ska man äta? Varför går man ner i vikt vid sjukdom? Hur ska man äta vid ofrivillig viktnedgång? Varför det är viktigt att äta Vad gör man vid minskad aptit? Mat vid
Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen
Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen 2014-04-25 Tjörn Möjligheternas ö Varför riktlinjer? Andelen äldre i Sverige ökar, idag finns det en halv miljon människor över 80 år som kommer att
Nutrition vid cancer. Dietist Linda Sundkvist
Nutrition vid cancer Dietist Linda Sundkvist Malnutrition/ näringsbrist Nedsatt intag Nedsatt muskelmassa/ funktion Komplikationer Undernäring ger: Förlängd vårdtid Försämrad motståndskraft mot infektion
Kost och sårläkning. Katharina Sandström, dietist i Primärvården Sundsvall.
Kost och sårläkning Katharina Sandström, dietist i Primärvården Sundsvall Sammanfattning Kräver energi att läka sår 30-35 kcal/ kg kroppsvikt (200-600kcal) Ökat proteinbehov 1,25-1,5 g/kg kroppsvikt (ca
Varför äter vi? Energi och näring Social samvaro Trevligt och gott Tröst?????? Hjälpmedelscentralen Ryhov
Varför äter vi? Energi och näring Social samvaro Trevligt och gott Tröst?????? Måltidens fem aspekter FAMM Five Aspects Meal Model Rummet (ljus, ljud, rekvisita, färg, form) Mötet (mellan människor, gäst,
Träning, näring, funktion och välbefinnande. Åsa von Berens Leg Dietist, Medicine doktor Utredare Äldrecentrum
Träning, näring, funktion och välbefinnande Åsa von Berens Leg Dietist, Medicine doktor Utredare Äldrecentrum Vad kommer jag prata om? Betydelsen av att kombinera träning med rätt näring Vad säger senaste
Bra mat vid Parkinsons sjukdom Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund
Bra mat vid Parkinsons sjukdom 181205 Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund Föreläsningens innehåll Kort näringslära Bra mat utifrån matcirkeln Vanliga nutritionsproblem vid Parkinsons
Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:
2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen
Kostpolicy. Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008
Kostpolicy Botkyrka kommun Förskola, skola och äldreomsorg Tryckt: Februari 2008 Botkyrka kommun, Munkhättevägen 45, 147 85 Tumba, Tel: 08 530 610 00, www.botkyrka.se www.botkyrka.se/halsaochkostt Foto:
Mmm! Mmm! Måltiden som helhet. Måltiden som helhet. Maten Mötet Miljön
mecs.se Mmm! Maten Mötet Miljön Maten inom vård och omsorg ska vara god, näringsrik och inbjudande. Den här broschyren syftar till att ge inspiration och kunskap om måltiden i sin helhet. Tillsammans kan
Vegankost till barn. Johan Keres Leg. Dietist
Vegankost till barn Johan Keres Leg. Dietist Bemötande Patientlagen 1 kap 6 Målet med hälso-och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt
Kostpolicy. Särskilt boende
Kostpolicy Särskilt boende Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med
Kostpolicy. Hemtjänst
Kostpolicy Hemtjänst Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med hög livskvalitet
Information om A-kost, allmän kost för sjuka, samt förslag till måltidsordning
1 Information om A-kost, allmän kost för sjuka, samt förslag till måltidsordning För de flesta sjuka påverkas aptiten eller förmågan till fysisk aktivitet vilket medför att patienten gynnas av att äta
Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström
Nutrition & hälsa Research Institutes of Sweden Elinor Hallström 1 Vad är hälsa? 3 Kosten viktigaste parametern för vår hälsa Vi behöver näringsämnen av två anledningar Energi Byggstenar Energi Vad behöver
Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr
Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre
Måltidspolicy. Östra Göinge kommun. Upprättad av KF tillfällig beredning. Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef
Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef Upprättad av KF tillfällig beredning Berörda verksamheter Bildning, Vård och Omsorg Fastställd datum KF 2011-11-22 99 Dokumentnamn Måltidspolicy Reviderad Diarienummer
Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION
Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION INNEHÅLL Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?
Mat- och måltidspolicy
Styrdokument Dokumenttyp: Policy Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2016-08-25 Ansvarig: Utvecklingsledare-kost Revideras: Vart 4:e år Följas upp: Mat- och måltidspolicy INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1
Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket
Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning
1 Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning NNR-kost ska ätas av friska och patienter med sjukdomar där näringstillståndet inte påverkas av sjukdomen eller kräver
Middag: Kött, fisk eller likvärdig komponent Potatis/ris/pasta Bröd och matfett Grönsaker kokta och/eller råa Måltidsdryck
Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen Inledning I utvecklingsplanen för äldreomsorgen med sikte mot 2010 var ett av målen att utarbeta en riktlinje för kost. Målet är att måltidernas
Kostpolicy. Dagverksamhet
Kostpolicy Dagverksamhet Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med hög
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men
KOSTPOLICY FÖR TIDAHOLMS KOMMUNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR
KOSTPOLICY FÖR TIDAHOLMS KOMMUNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR Tidaholm karin.artmo@tidaholm.se 2010-02-01 Kostpolicy för Tidaholms kommuns förskolor och skolor Vision Alla matgäster skall känna sig trygga i att
Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?
Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga
Måltidsverksamhet inom Hjo kommun
Måltidsverksamhet inom Hjo kommun Dokumenttyp Riktlinjer Fastställd/upprättad Kommunstyrelsen 2015-10-14, 164 Senast reviderad Kommunstyrelsen 2016-08-24, 107 (2015-278) Detta dokument gäller för Kommunövergripande
På grund av bildrättigheter är vissa bilder borttagna i presentationen FUTURE KITCHEN Lockar ny arbetskraft till offentliga kök 1 Väl
På grund av bildrättigheter är vissa bilder borttagna i presentationen FUTURE KITCHEN 2018 -Lockar ny arbetskraft till offentliga kök 1 Välkommen till Future Kitchen Du får erfarenhet av hur det är att
Råd för en god hälsa
Råd för en god hälsa Råd för en god hälsa I denna broschyr hittar du rekommendationer för kost och fysisk aktivitet. Dessa riktar sig till dig som är vuxen, 18 år och uppåt. Partille kommuns visionsblomma
Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde
Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde NNR -ett viktigt kunskapsunderlag Ta fram kostråd Planera mat
Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION
Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?
Äldre med malnutrition
Äldre med malnutrition Siv Eliasson Kurkinen Leg Dietist Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 1 Varför ska vi Screena för malnutrition? Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 2
Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09
Bra mat för 4-åringen Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Brister: För stort intag av godis, läsk, glass, snacks och bakverk (ca 25% av energiintaget) För lågt intag av frukt-
Riktlinjer för kost i förskola och skola
Tjänsteskrivelse 2018-03-07 Handläggare Camilla Alvesborg Avdelningen styrning och kvalitet Diarienummer 2016UTN/0293 Utbildningsnämnden Riktlinjer för kost i förskola och skola Förslag till beslut Redovisning
Livsmedel- och måltidspolicy
Livsmedel- och måltidspolicy Förskola, skola och omsorg För Dalslandskommunerna samt Säffle kommun Antagen av Melleruds kommunfullmäktige 19 april 2017, 48 Inledning och syfte Livsmedels- och måltidspolicyn
Stor aptit på livet, men mindre aptit på maten? Råd om bra mat för äldre
Stor aptit på livet, men mindre aptit på maten? Råd om bra mat för äldre 1 Goda råd när aptiten minskar Hälsosamma matvanor hjälper dig att må bra genom hela livet. Med åldern förändras både kroppen och
Stor aptit på livet, men mindre aptit på maten? Råd om bra mat för äldre
Stor aptit på livet, men mindre aptit på maten? Råd om bra mat för äldre 1 Goda råd när aptiten minskar Hälsosamma matvanor hjälper dig att må bra genom hela livet. Med åldern förändras både kroppen och
Mat och måltider. inom kommunala förskolor i Enskede-Årsta-Vantör
Mat och måltider inom kommunala förskolor i Enskede-Årsta-Vantör Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla våra sinnen och vara en höjdpunkt på dagen värd att se fram emot. Förskolan
KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn
KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med
Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel
Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans hälsofrämjande
Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen
Äldreomsorgen Riktlinjer för kost Caroline Axelsson Socialnämnden beslut april 2006, Sn 06.132- Tel nr 10 58 68 730 Rev 2011-09-23 Rev 2012-09-03 1 (6) Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen
Nyhet! Liva Energi Svartvinbärsdryck Protein. Vad behövs det egentligen för att Elsa ska må bra?
Nyhet! Liva Energi Svartvinbärsdryck Protein Vad behövs det egentligen för att Elsa ska må bra? Ta väl hand om Elsa och hennes kamrater Den svenska vården och omsorgen är bra. Vårdpersonalen, både på sjukhus
Maria Svensson Kost för prestation
Maria Svensson 2016 Kost för prestation Idrott och kost Prestation Mat och dryck Träna Äta - Vila Träna För lite --------------------------------------------------------------------För mycket Äta För lite
KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276
KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan
Åtgärder för att motverka och behandla undernäring
Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Lund: Rebecka Persson/ Elisabet Johansson Ystad: Helena Pettersson Kristianstad: Therese Skog/ Carin Andersson Helsingborg: Angelica Arvidsson/ Jessica
Förbättrad sensorisk upplevelse hos äldre
Förbättrad sensorisk upplevelse hos äldre Åsa Öström Professor i Måltidskunskap, Restaurang- och hotellhögskolan, campus Grythyttan, Örebro universitet 2018-05-16 1 Lyssna på musik 1 och ange intensitet
Lev livet med Liva Energi
Lev livet med Liva Energi Liva Energi: Lätt att servera gott att äta Smaker som äldre uppskattar Extra energi är enklare än du tror Kan motverka undernäring Undernäring är ett stort problem bland många
Kostpolicy - för förskola och skola
Kostpolicy - för förskola och skola Inledning En stor del av vår ohälsa beror på hur vi lever. En viktig förutsättning för en god hälsa är bra matvanor. Därför är det viktigt att maten håller en bra kvalitet
Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se
Om matens vikt för god häls Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 Behov Med åldern minskar vikten och längden Med åldern minskar också muskelmassa. För friska äldre minskar energibehovet med åldern. Vid sjukdom