Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång. Dietist Petra Sixt
|
|
- Camilla Åkesson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång Dietist Petra Sixt
2 Mottagning för palliativ onkologisk kirurgi Forskningsbaserad mottagning Cancerkakexistudie Smärtstudie Insulinstudie Mätning av behandlingseffekt Antropometriska mått Energi- och kroppssammansättningsmätning Fysisk prestationsförmåga Livskvalité
3 Mottagning för palliativ onkologisk kirurgi Palliativt team Läkare Sjuksköterska Dietist Möjlighet till kurator kontakt Samarbete för att fånga helheten Mål: Optimal palliativ öppenvård
4 Mottagning för palliativ onkologisk kirurgi Patienter med inkurabel gastrointestinal cancersjukdom Remitteras till mottagningen Regelbundna återbesök/möjlighet till extrabesök Fast telefontid Samverkan med hemsjukvården och primärvård
5 Maten Måltiden Social samlingsplats Umgänge med familj, släkt och vänner Högtider och traditioner Maträtter och dofter ger minnen och trygghet
6 Mat Positiv eller negativ betydelse Hopp Om jag kan äta kan jag leva Omsorg Glädje Skuldkänslor Rädsla Smärta
7 Orsaker till minskat matintag Smak- och luktförändringar Dålig munhålestatus Svampinfektioner i munnen Sväljproblem Aptitlöshet Illamående, kräkningar Förstoppningar, diarréer Måltidsmiljö, måltider
8 Cancerkakexi och anorexi
9 Målsättning med kostbehandling vid cancersjukdom Undvik och bromsa viktnedgång Minska trötthet Motverka infektioner Tolerera behandlingar bättre Bygga upp kroppen efter behandling
10 När är nutritionsbehandling aktuell? Tidig palliativ fas Sen palliativ fas Terminal fas
11 Nutritionsbehandling Dietistens roll Förebygga / bromsa viktnedgång Avdramatisera och minska oro Tips och råd vid kostrelaterade problem Bästa möjliga livskvalité för patienten
12 Nuttritionsmål vid palliativbehandling Bästa möjliga livskvalité Förlänga livet Förebygga / bromsa viktnedgång Öka / bibehålla funktionell arbetskapacitet Minsta möjliga biverkningar
13 Nuttritionsmål vid palliativbehandling Patienten väljer själv vilken behandling hon/han vill ha Möta patientens önskemål Undvika svält, energiintag ca 25 kcal/kg (60kg=1500kcal)
14 Nutritionsbehandling Vikthistoria, viktutveckling Kostanamnes Nutritionsstöd Engergiförstärkt mat och dryck Konsistensanpassning Kosttillägg Parenteral eller enteral nutrition
15 Kostråd Energirik mat och dryck med rätt konsistens Ät lite men ofta Fördela måltiderna över dagen
16
17
18
19 Förträngningar Tugga väl Drick Undvik gasbildande livsmedel Undvik fibrer
20 Mjuka maträtter Kalvsylta & potatismos Köttfärslimpa med potatismos Fiskgratäng Fiskbullar & potatis Omelett Bakad potatis Rotmos Mannagrynspudding Kräm Välling Gröt
21 Illamående Små måltider, men ofta Tugga ordentligt Drick mellan måltiderna Undvik alltför fet mat Kall mat kan accepteras bättre Vila efter måltid Salt mat kan dämpa illamående
22 Mat eller näringsdryck? ½ Ostsmörgås, ½ glas O boy 240kcal 1 dl kräm och 0.5 dl grädde 280kcal 1 dl Risgrynsgröt, smör, 0.5 dl saftsås 240 kcal 1 skiva rulltårta med vispgrädde 240 kcal Wienerbröd 300 kcal
23
24 Bedömning av energibehov Metabolism under stress (på CIVA) 16kcal/kg & dygn Basalmetabolism (BMR) 20kcal/kg & dygn Sängbundna patienter (BMR+25%) 25kcal/kg & dygn Uppegående patienter (BMR+50%) 30kcal/kg & dygn Återuppbyggnadsfas (BMR %) 35-40kcal/kg & dygn Värden korrigeras om patienten är Mager + 10% Adipös BMI % BMI >30-20% år + 10% >70 år + 10% För varje grads temperaturstegring + 10%
25
26 Måltiden Var och hur vill patienten äta? Trevlig matplats och bra sittställning Vet man vad som serveras? Är portionsstorleken anpassad efter patientens förmåga? Valmöjlighet
27 Jobbigt att äta?
28 Lättare?
29 Valmöjligheter
30 Matlådor med färdiglagad mat
31 Varför blir maten inte uppäten Maten är för dyr Portionen är för stor Patienten känner inte igen maträtten Maten är halvjummen En enda röra efter transport Fel tid Fel konsistens
32 The path from oral nutrition to home parenteral nutrition: a qualitative interview study of the experiences of advanced cancer patients and their families Ylva Orrevall, Carol Tishelman, Margory K. Herrington and Johan Permert
33 Effect of a protein and energy dense n-3 fatty acid enriched oral supplement on loss of weight and lean tissue in cancer cachexia: a radomised double blind trial K C H Fearon, M F Meyenfeldt, A G W Moses, R van Geenen, A Roy, D J Gouma, A Giacosa, A Van Gossum, J Bauer, M D Barber, N K Aaronson, A C Voss, M J Tisdale
34 Sammanfattning Mat för livskvalité All mat är bra mat Mycket kalorier är inte alltid god nutritionsbehandling Lyssna på patienten
35 Tack för visat intresse! Dietist Petra Sixt
Nutritionsproblem och åtgärder
Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens
Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer
Mat vid cancer Mat vid cancer Varför ska man äta? Varför går man ner i vikt vid sjukdom? Hur ska man äta vid ofrivillig viktnedgång? Varför det är viktigt att äta Vad gör man vid minskad aptit? Mat vid
Nutrition vid cancer. Dietist Linda Sundkvist
Nutrition vid cancer Dietist Linda Sundkvist Malnutrition/ näringsbrist Nedsatt intag Nedsatt muskelmassa/ funktion Komplikationer Undernäring ger: Förlängd vårdtid Försämrad motståndskraft mot infektion
Charlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne
Charlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne Döende människor slutar äta och dricka, behovet av näring och vätska avtar och hungerkänslorna försvagas. För de flesta patienter med
Patienten ska vara delaktig i sin nutritionsbehandling och dess målsättning.
Ort 2018-11-07 1(5) Organisation Handläggare: RCC västs dietist-nätverk Mottagare: Verksamhetschefer vid olika kliniker Nutrition Cancersjukdom och onkologisk behandling innebär hög risk för undernäring/kakexi.
Nutrition & risk för undernäring
Nutrition & risk för undernäring 1 Vad ska vi ta upp? Näringslära Normal mathållning för äldre Åldrande och fysiologiska förändringar Sväljsvårigheter Olika koster och konsistenser Berikningar 2 3 Socialstyrelsen
GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott
GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring
Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna
Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Mat - en stor del av livet Katarina Wikman leg dietist,
Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling
Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling i palliativ vård Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Staffan Lundström, överläkare, med dr Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet Kakexi Medicinsk term för stark
KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276
KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan
Goda råd till dig med nedsatt aptit
[Sidhuvud från överkant 1,27 cm, Arial, normal 8] Information om xxx[rubrik 1, Arial, VERSALER, fet 14] [Arial, normal 11] [Arial, normal 11] Patientinformation Goda råd till dig med nedsatt aptit Patientinformation
Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm
Nutrition i palliativ vårdv Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Bakgrund Flertal studier visar att viktnedgång och undernäring i samband
Åtgärder för att motverka och behandla undernäring
Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Lund: Rebecka Persson/ Elisabet Johansson Ystad: Helena Pettersson Kristianstad: Therese Skog/ Carin Andersson Helsingborg: Angelica Arvidsson/ Jessica
Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång
Mat på äldre dar - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång Det naturliga åldrandet När vi blir äldre sker många förändringar i vår kropp. Många av förändringarna är en del av det naturliga åldrandet.
Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist
Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka Syfte med kostbehandlingen: Tillgodose vätske- energi och näringsbehov Minimera risken för felsväljning kopplad till bolusmängd, vätskan
Energi och protein i teori och praktik Boel Andrén Olsson och Stina Grönevall. September 2018
Energi och protein i teori och praktik Boel Andrén Olsson och Stina Grönevall September 2018 Utveckling av undernäring Medicinska faktorer Sociala faktorer Miljöfaktorer Intag mindre än behov Minskade
Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring
Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring December 2009 Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring STEG 1. Gör en kostregistering och inventera bakgrund. STEG 2. Normalkost med förstärkta
Illamående och kräkningar vid cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi
Illamående och kräkningar vid cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi Vem blir illamående? Illamående och kräkningar är vanliga biverkningar vid behandling av cancersjukdom, men kan också
Energibehov och nutritionsbehandling
Energibehov och nutritionsbehandling 141106 Patientfall Ê Man född 1940 Ê Nedsatt aptit senaste 2-3 månaderna Ê 4-5 kg viktnedgång Ê Buksmärta, illamående, ingen gasavgång eller avföring senaste dygnet
Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?
Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Leg. dietist Sylvia Bianconi Svensson Dietistverksamheten Division Primärvård, Skånevård KrYH 2015-10 KOL och nutritionsstatus Undervikt Ofrivillig
Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd
Diabetes hos äldre och sjuka Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd Åldersförändringar Kroppssammansättning (muskler, fett, vatten) Sinnen Cirkulation (hjärta, lungor, infektioner) Kognitiva
Nutritionsvårdsprocessen
Nutritionsvårdsprocessen Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Alla individer, friska, sjuka, unga och gamla har rätt att erhålla en adekvat, till individen
Energi- och fiberrik.
Kompletta näringsdrycker ( mjölklika ) (Undantag: och Extra) Fresenius Fresubin energy kcal/100 Lämplig för personer med dålig aptit, ökat energibehov och som riskerar malnutrition (undernäring). Energy
Nutritionsvårdsprocessen
Nutritionsvårdsprocessen Omkring 30 % av alla svenskar över 70 år riskerar att bli undernärda*. Mål för nutritionsbehandling Ett gott åldrande Bästa möjliga livskvalitet och funktion *Näring för god vård
Rutinbeskrivning för förebyggande av undernäring
1 2017-02-08 ersätter 2015-01-20 Rutinbeskrivning för förebyggande av undernäring inom särskilt boende för äldre. Inledning Nutritionsbehandling ska betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling.
Nutritionsvårdsprocessen; verktyg för sjuksköterskor
1 Nutritionsvårdsprocessen; verktyg för sjuksköterskor För att identifiera, bedöma, diagnostisera och behandla nutritionsproblem krävs en strukturerad process som följer samma struktur som en vårdprocess.
Nutrition NIMA. Godkänt den: Ansvarig: Laila Hellgren Johansson Gäller för: Klinisk neurofysiologi, neurokirurgi och neurologi
Godkänt den: 2016-09-28 Ansvarig: Laila Hellgren Johansson Gäller för: Klinisk neurofysiologi, neurokirurgi och neurologi Innehåll Syfte...2 Bakgrund...2 Energi- och näringsbehov...2 Peroral nutrition...2
Sammanställning näringsdrycker
Sammanställning näringsdrycker Sammanfattning mjölkbaserade näringsdrycker Fabrikat Namn Typ Energi(kcal)/ Fresubin Energy Drink protein rikt 150 kcal 12,4 10 6,7 rikt 150 kcal 24 7,5 2,7 Resource protein
Äldre med malnutrition
Äldre med malnutrition Siv Eliasson Kurkinen Leg Dietist Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 1 Varför ska vi Screena för malnutrition? Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 2
Råd till dig med tugg- och/eller sväljsvårigheter
Råd till dig med tugg- och/eller sväljsvårigheter Tips på konsistensanpassad kost för dig som har tugg- och/eller sväljsvårigheter. Behovet av konsistensanpassad kost kan förändras över tid! Var uppmärksam
Manual för Nutrition, vårdplan
Region Skåne Regional arbetsgrupp journaldokumentation Melior Dokumentslag Informerande Dokumenttyp Informationsmaterial Datum 2017-12-18 Version 0.1 1 (5) Manual för Nutrition, vårdplan Nutritionen är
Timbalkost Konsistensanpassad kost
Timbalkost Konsistensanpassad kost Timbalkost är lämplig till patienter med uttalade tugg- och sväljsvårigheter. Timbalkonsistensen är jämn och utan småbitar. Den kräver ingen grundligare bearbetning i
Nutrition vid bäckencancerrehabilitering
Nutrition vid bäckencancerrehabilitering Dialogmöte Sundsvall 2018-11-06 Linda Ölund Leg Dietist Innehåll Varför äter vi? Nordiska näringsrekommendationerna Undernäring och ofrivillig viktnedgång Vilka
Nutrition vid cancer. Christina Persson Leg dietist, Med dr. Den sjuke individens nutrition måste betraktas
Nutrition vid cancer Grundläggande onkologisk vård 2007 Christina Persson Leg dietist, Med dr Den sjuke individens nutrition måste betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling och därmed underkastas
Nutritionsomhändertagande av sjuka sköra äldre. Hanna Settergren leg dietist Kungälvs kommun
Nutritionsomhändertagande av sjuka sköra äldre Hanna Settergren leg dietist Kungälvs kommun Det normala åldrandet (fetare och torrare) Minskat energibehov >70 år 10% Minskad fysisk aktivitet Minskad muskelmassa
Måltidssituationen för personer med demenssjukdom
Måltidssituationen för personer med demenssjukdom ABF-huset 12 november 2014 Birgitta Villner Gyllenram Birgitta.villner.gyllenram@aldrecentrum.se Demenssjukdomar Två sjukdomar står för ca 90 % av samtliga
Lättuggad kost Konsistensanpassad kost
Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter, den passar även till patienter med motoriska problem eller orkeslöshet. Den lättuggade
Kost och sårläkning. Katharina Sandström, dietist i Primärvården Sundsvall.
Kost och sårläkning Katharina Sandström, dietist i Primärvården Sundsvall Sammanfattning Kräver energi att läka sår 30-35 kcal/ kg kroppsvikt (200-600kcal) Ökat proteinbehov 1,25-1,5 g/kg kroppsvikt (ca
Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter
Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter Den här broschyren ger en kort introduktion till området dysfagi. Huvuddelen av broschyren ägnas åt enkla råd och tips på hur man kan underlätta för patienter med
Förebygga och behandla undernäring
SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2014-08-27 Förebygga och behandla undernäring God hälsa och livskvalitet förutsätter ett gott näringstillstånd. Kosten är ett viktigt
STARKARE I BÖRJAN STARKARE UNDER KAMPEN
STARKARE I BÖRJAN STARKARE UNDER KAMPEN Hur vanligt är det med undernäring bland cancerpatienter? Cirka 50% av cancerpatienterna har svårt att få i sig tillräckligt med näring i en eller annan form. 1
Nutrition. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer. Beslutat av Förvaltningschef. Gäller från och med
Nutrition Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig MAS och SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med 2016-01-15 Senast reviderad 2019-04-24 sid. 1 av
Välkomna! Livsmedel för särskilda näringsändamål
Välkomna! Livsmedel för särskilda näringsändamål Dagens program 13 september Malnutrition Bedöma energi- och proteinbehov. Information på nätet Praktisk enteral nutrition, sortiment, tillbehör Lisa Moberg
Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr
Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre
Bild 1. Bild 2. Bild 3. Mål. Definition av undernäring. Sjukdomsrelaterad undernäring
1 2 3 Bild 1 Sjukdomsrelaterad undernäring Nilla Persson, leg dietist Elisabet Bergh Börgdal, leg dietist Bild 2 Mål Förbättra nutritionsomhändertagandet genom att identifierar, förebygga och behandla
Nutrition vid cancer. Viktnedgång. Dålig aptit. Kostråd. Grundläggande onkologisk vård. Christina Persson Leg dietist, Med dr
Nutrition vid cancer Grundläggande onkologisk vård Christina Persson Leg dietist, Med dr Kostråd Vid kurativ behandling Vid adjuvant behamdling Vid palliativ vård I livets slutskede Mat och näring Ess-gruppens
Mat vid cancersjukdom Lära sig leva med Cancer Marie Esbjörnsson, leg. dietist
Mat vid cancersjukdom Lära sig leva med Cancer Marie Esbjörnsson, leg. dietist Bild 1. Introduktion till kursavsnittet Mat vid Cancersjukdom. Bild 2 och 3. Dagens kursavsnitt Mat vid cancersjukdom har
nutrition Restriktioner i familjelivet och sociala kontakter beskrev av näringsdropp i hemmet. 80 onkologi i sverige nr 2 09
Nutritionsstöd till Restriktioner i familjelivet och sociala kontakter beskrev som den mest framträdande negativa aspekten av näringsdropp i hemmet. 80 onkologi i sverige nr 2 09 patienter med cancer som
Undernäring - att förebygga undernäring hos patienter över 18 år
Dok-nr 09658 Författare Version Jenni Fock, Sjuksköterska, Verksamhetsutveckling vård och hälsa 2 Godkänd av Giltigt fr o m Martin Magnusson, vårddirektör, Regionledning lednstab 2017-10-25 Undernäring
Kostråd energirik kost
Kostråd energirik kost Att genomgå en operation innebär att du utsätter kroppen för fysisk påfrestning och därför behöver kroppen extra näring och energi, det vill säga mat och dryck, för att orka. Mat
Kostråd till dig som är opererad för obesitas
Kostråd till dig som är opererad för obesitas Ersta sjukhus Dietistmottagningen Vid frågor vänligen ring: Dietist Christina Omnell Tel. 08-714 62 93 Telefontid: tis fre 09.45 10.15 Dietist Moa Magnusson
PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE
PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE INNEHÅLL NÄRINGSLÄRARA I KORTHET ENERGI- OCH NÄRINGSBEHOV MATENS INNEHÅLL ENERGIGIVANDE PROTEIN FETT KOLHYDRATER ICKE ENERGIGIVANDE VATTEN VITAMINER MINERALER
Lättuggad kost. Grovpatékonsistens
Lättuggad kost/grov patékonsistens Skapad/reviderad: 2015-11-30/Kerstin Arvidsson Lättuggad kost Grovpatékonsistens Lättuggad kost/grov patékonsistens är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter,
Publicerat för enhet: Neuro- och rehabiliteringsklinik Version: 2
Publicerat för enhet: Neuro- och rehabiliteringsklinik Version: 2 Innehållsansvarig: Ann-Loise Lindström, Sjuksköterska, Avdelning 53 (annli7) Giltig från: 2015-05-07 Godkänt av: Erik Jessen, Vårdenhetschef,
Vegankost till barn. Johan Keres Leg. Dietist
Vegankost till barn Johan Keres Leg. Dietist Bemötande Patientlagen 1 kap 6 Målet med hälso-och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt
Teori - Mat och näring
Teori - Mat och näring Webbplats Kurs Anpassad bok Utskriven av Socialstyrelsen utbildning Ett fall för teamet Teori - Mat och näring Gästanvändare Datum lördag, 12 oktober 2019, 19:01 Mat och näring:
Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION
Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?
Nutritionspärm Region Skåne
Nutritionspärm Region Skåne Kapitel 8 Protein- och energirika koster Protein- och energirik kost, PER-kost 57 Proteinrik kost 60 Mellanmål 61 Kosttillägg 63 Nutritionspärm kap 8 57 PROTEIN- OCH ENERGIRIK
Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla!
Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla! Christel Wihlborg Överläkare Palliativa verksamheten, Ystad Kakexi - definition Ett multifaktoriellt syndrom som karakteriseras av Förlust av muskelmassa Kan
Varför äter vi? Energi och näring Social samvaro Trevligt och gott Tröst?????? Hjälpmedelscentralen Ryhov
Varför äter vi? Energi och näring Social samvaro Trevligt och gott Tröst?????? Måltidens fem aspekter FAMM Five Aspects Meal Model Rummet (ljus, ljud, rekvisita, färg, form) Mötet (mellan människor, gäst,
GvHD i tarm, nutritionsbehandling (rekommendation
sida 1 (5) GvHD i tarm, nutritionsbehandling (rekommendation av dietist) Inledning För innehållsförteckning, klicka i Navigeringsfönstret under fliken VISA GvHD är en komplikation som allogentransplanterade
Kostriktlinjer för socialförvaltningen
Kostriktlinjer för socialförvaltningen Större andel vegetabilier Kostavdelningen reviderar sina recept samt matsedlar för att få en större mängd vegetabilier. Socialförvaltningen främjar möjligheten att
Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus
Mat och cancer Anette Svensson, leg. dietist Örnsköldsviks sjukhus Vad ska man tro på? Socker? Light? Fett? LCHF? Antioxidanter? Aspartam? Miljögifter Dioxin? PCB? Akrylamid? Dålig matlust eller viktnedgång
Bra mat vid Parkinsons sjukdom Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund
Bra mat vid Parkinsons sjukdom 181205 Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund Föreläsningens innehåll Kort näringslära Bra mat utifrån matcirkeln Vanliga nutritionsproblem vid Parkinsons
Nutrition. Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad
Nutrition Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad Hur många år tillbringar vi vid matbordet? 7 år Gångmönster
Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad
Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Åldrandet en individuell process. Ur Healthy Ageing profiles
Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion.
Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion. Pegasys_patientbrosch_105x148_071 1 07-08-28 15.10.27 Pegasys_patientbrosch_105x148_072 2 07-08-28 15.10.29
KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen
Socialförvaltningen Dokumentnamn Kost Kosttillägg-Näringsdryck Fastställt av Eva Blomberg Regelverk Verksamhet HSL Vård och omsorg Utarbetad av Länsövergripande VKL, Petra Ludvigson Skapat datum 150525
GvHD i tarm, nutritionsbehandling vuxen patient SOP, HEM 13535
Godkänt den: 2018-01-07 Ansvarig: Honar Cherif Gäller för: Hematologi GvHD i tarm, nutritionsbehandling vuxen patient SOP, HEM 13535 Innehåll Syfte och omfattning...2 Bakgrund...2 Termer och förkortningar...2
Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01
Referensdokument Dokumentnamn Lokalt vårdprogram för Sundbybergs Stad gällande Nutrition Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen Fastställd av/dokumentansvarig MAS/Dietist Processindikator
Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen
Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen Innehållsförteckning Bakgrund 1 Matsedel 1-2 Konsistensanpassad kost 3 Specialkost 3 Måltidsordning och nattfasta 4 Måltidsmiljö 4-5 Riskbedömning, utredning
Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen?
Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen? Anette Ekelund leg.dietist Innehåll Habilitering och Hälsa Målgrupp Tillväxt Dietistens roll Nutritionsvårdsprocessen Habiliteringens barn och ungdomar Patientexempel
Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA:DIE. 1 Vårdrutin
1(5) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA:DIE 1 Vårdrutin Nutritionsbehandling vid kirurgisk behandling av pancreascancer Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvalt
Kostinformation till dig med nedsatt immunförsvar
[Sidhuvud från överkant 1,27 cm, Arial, normal 8] Information om xxx[rubrik 1, Arial, VERSALER, fet 14] [Arial, normal 11] [Arial, normal 11] PATIENTINFORMATION Kostinformation till dig med nedsatt immunförsvar
Kost vid cancer. Mat, en del i behandlingen. Hög nutritionell risk Dietist Christine Gibson Barnsjukhuset 1
Kost vid cancer Dietist Christine Gibson Akademiska Barnsjukhuset januari, 2009 Mat, en del i behandlingen Ett bra näringstillstånd förbättrar immunförsvaret behandlingstoleransen livskvaliteten Främjar
Kunskap och inspiration för dig som arbetar med äldre Utbildningar från Hushållningssällskapet
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Kunskap och inspiration för dig som arbetar med äldre Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat är en källa till glädje! Mat är ett stort och brett ämne! Måltiderna är centrala
Förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring Övergripande styrdokument Riktlinjer Hälso- och sjukvård, Nutrition (2017-11-10). Communis, riktlinjer
Mat och Cancer Bra mat efter cancerbehandling Ylva Orrevall, leg. dietist, med dr Centrum för cancerrehabilitering Stockholms läns landsting
Mat och Cancer Bra mat efter cancerbehandling, leg. dietist, med dr Centrum för cancerrehabilitering Stockholms läns landsting Dietister inom cancervård Fokus på patienter som är undernärda eller riskerar
Riktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka
Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka 2012-04-17 Carina Smith Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Mål... 3 3 Kundens behov, vanor och önskemål... 3 3.1 Kundens behov... 3 3.2 Kundens vanor... 4 3.3
Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral
Må bra av mat vid diabetes Äldre Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat Hälsosamma kostråd Måltidsordning Tallriksmodellen Nyckelhål Frukt och grönt Socialstyrelsens rekommendationer
Lena Martin, Dietistkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset 1
NUTRITIONSBEHANDLINGS PROCESSEN - och tillhörande terminologi Användarkonferens 2013, DRF Linda Ersten, Lena Martin Disposition Genomgång av Mål Nutritionsordination Åtgärd Nutritionsuppföljning Genomgång
Äldreomsorgens. värdegrund. Mat i livets slutskede
2016 Äldreomsorgens värdegrund Mat i livets slutskede Mat i livets slutskede Mat symboliserar hälsa och tillfrisknande vid sjukdom. När man kan äta ordentligt igen efter sjukdom är man på väg att bli frisk.
Resource 2.0+fibre RECEPTFOLDER
Resource 2.0+fibre RECEPTFOLDER Information anpassad för patient NOURISHING PERSONAL HEALTH KRISTINAS FRUKOSTTIPS (2 PORTIONER) MILD VANILJ För dig som är i behov av extra näring kan Resource 2.0+fibre
Information om E-kost, energi/- proteinrik kost, samt förslag till måltidsordning
1 Energi- och proteinrik kost (E-kost) rekommenderas till patienter som bedöms vara undernärda eller i riskzonen för att utveckla undernäring i kombination med att dom har en dålig aptit. E-kost rekommenderas
Nutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6)
Sida 1 (6) 2016-03-09 MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (6) Innehåll Inledning... 3 Ansvar... 3 Vårdgivaren... 3
Dagens program 16 maj
Dagens program 16 maj Malnutrition Bedöma energi- och proteinbehov. Praktisk enteral nutrition, sortiment, tillbehör Hygienriktlinjer Lovisa von Goes verksamhetschef HMC Lisa Moberg sjuksköterska HMC Maria
Nutritionens betydelse, prevention och behandling av trycksår
Nutritionens betydelse, prevention och behandling av trycksår Linda Jonsson Leg dietist Geriatriska kliniken Skånes Universitetssjukhus Malmö 2018-11-15 1 Förhållandet mellan undernäring och utvecklingen
RUTINBESKRIVNING. För nutritionsvårdsprocess. Särskilda boenden och korttidsboenden på Nacka Seniorcenter.
RUTINBESKRIVNING För nutritionsvårdsprocess Dokumentet gäller för Särskilda boenden och korttidsboenden på Nacka Seniorcenter. Inledning Undernäring och risk för undernäring är vanligt förekommande bland
Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma
Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt
LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5)
LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Gun-Britt Hedsten Vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer för Vård- och omsorgsnämndens måltidsverksamheter Bakgrund Hos de flesta äldre människor minskar energiförbrukningen
Välkomna! Aptitförlivet lärandeseminarie 24 maj 2012. www.lj.se Sök Aptit för livet
Välkomna! Aptitförlivet lärandeseminarie 24 maj 2012 www.lj.se Sök Aptit för livet Förmiddag Välkomna Vad är Aptit för livet? Nutrition och näringslära Från Stigs perspektiv Lunch Eftermiddag Processkartläggning
Nattfasta. Berättelsen om Rut. Hanteringsmöjligheter. Vill du lära dig mer om kost för äldre?
Nattfasta För att äldre ska få i sig tillräckligt med energi och näring är det viktigt att måltiderna sprids över dygnet. Tiden mellan sista målet det ena dygnet och första målet dygnet efter bör inte
RESOURCE BERIKNINGSPULVER NÄR VANLIG MAT INTE RÄCKER TILL PRODUKTINFORMATION OCH ENKLA, GODA RECEPT
RESOURCE BERIKNINGSPULVER NÄR VANLIG MAT INTE RÄCKER TILL PRODUKTINFORMATION OCH ENKLA, GODA RECEPT För måltider med mer energi Använd berikningspulver från Nestlé Health Science När den vanliga maten
Redovisning av dietistmedverkan i enskilda ärenden 2009-2010
HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Projekt: Beställare: Projektansvarig Uppdragstagare: Kost & Nutrition Maria Claes, MAS, Hemvårdsförvaltningen Pia Holmström, enhetschef, Hemvårdsförvaltningen Stina Grönevall, leg.dietist,
Mmm! Mmm! Måltiden som helhet. Måltiden som helhet. Maten Mötet Miljön
mecs.se Mmm! Maten Mötet Miljön Maten inom vård och omsorg ska vara god, näringsrik och inbjudande. Den här broschyren syftar till att ge inspiration och kunskap om måltiden i sin helhet. Tillsammans kan
Information om A-kost, allmän kost för sjuka, samt förslag till måltidsordning
1 Information om A-kost, allmän kost för sjuka, samt förslag till måltidsordning För de flesta sjuka påverkas aptiten eller förmågan till fysisk aktivitet vilket medför att patienten gynnas av att äta