GvHD i tarm, nutritionsbehandling vuxen patient SOP, HEM 13535

Transkript

1 Godkänt den: Ansvarig: Honar Cherif Gäller för: Hematologi GvHD i tarm, nutritionsbehandling vuxen patient SOP, HEM Innehåll Syfte och omfattning...2 Bakgrund...2 Termer och förkortningar...2 Rekommendation...2 Steg 1: Tarmvila...2 Steg 2: Start per os...3 Upptrappningsförslag...3 Steg 3: Introduktion av fast föda...4 Förslag på andra livsmedel att starta med vid steg Steg 4: Långsam introduktion av vanlig mat...5 Vid kronisk GVHD...5 Avsteg från beskriven rutin...5 Bra att veta...5 Referenser...5 Dokumenthistorik...5 Sidan 1 av 6

2 Syfte och omfattning Beskriver upptrappningsrekommendationer av nutrition vid tarm-gvhd för vuxna patienter från och med 18 år vid HEM. Riktar sig till dietist och vårdpersonal vid HEM. För barn <18 år, se GvHD i tarm, nutritionsbehandling av barn (rekommendation av dietist) XB89. Bakgrund GvHD är en komplikation som allogentransplanterade patienter kan drabbas av. Det innebär att det nya immunförsvaret försöker stöta bort det som är främmande; den nya kroppen. Symtom kan förekomma från hud, lever och mag-tarmkanal och tillståndet kan vara livshotande. Akut GvHD uppkommer inom de första 100 dagarna efter transplantationen. Det finns även en kronisk form av sjukdomen. Gastrointestinala tecken kan var diarré, illamående, kräkningar, bukkramp, ileus, intestinala blödningar. Orala problem kan vara leukoplaki (vita slemhinnefläckar), slemhinneatrofi, rodnad, sår, muntorrhet. Nutritionsbehandlingen innebär en långsam introduktion av mat och dryck. Det kan ta flera månader innan patienten kan försörja sig helt med vanlig mat och dryck. Det är ytterst viktigt att förklara detta för patient och närstående inför start av nedanstående kostbehandling. Termer och förkortningar GvHD Graft versus host disease HEM Steatorré Sektionen för hematologi Fettrik (gråaktig, glansig) avföring på grund av malabsorption av fetter Rekommendation Vid tarm-gvhd bör dietist kontaktas så fort som möjligt. När en patient påbörjar upptrappning ska ansvarig sjuksköterska påtala för köksbiträde att se till att det finns Elemental 028 neutral samt på HEM. Steg 1: Tarmvila Total parenteral nutrition, anpassad efter patientens behov. Energi: basalbehovet x 1,3 dvs. 20 x 1,3 26. Avrundas för enkelhetens skull till 25 /kg kroppsvikt. Proteinbehov: 1,5 g/kg kroppsvikt/dag. Följ förändringar i avföringskonsistensen och dokumentera i journaltabell. Sidan 2 av 6

3 Steg 2: Start per os Kost per os startar när patienten inte har några eller minimala gastro-intestinala kramper och mindre än 500 ml diarré per dag. Flytande laktosfri kost med lågt innehåll av fibrer och fett, 50 ml ges var 3-4:e timme. Starta med elementardiet, Elemental 028 neutral, som är naturligt fri från gluten, laktos och mjölkprotein. 100 ml Elemental ger 89. Ungefär dag 3, lägg till (valfri smak) som är en färdigblandad mjölkbaserad näringsdryck med lågt innehåll av fett och laktos (glutenfri). 100 ml ger 125. Ungefär dag 4 introduceras fast föda i liten mängd. Kosten behöver bara vara glutenfri om gastroenterolog ordinerat detta. Komplettera alltid med parenteral nutrition för att täcka energi - och näringsbehov. Utvärdera dagligen om den mängd kalorier patienten får av parenteral nutrition behöver justeras beroende på hur mycket patienten får i sig per os. Upptrappningsförslag Dag Rekommendation Blandning Fördelas på X gånger med 3-4 timmars mellanrum 1 Elemental ml 6 2 Elemental ml 9 3 Om det gått bra: Elemental ml 9 30 ml pulver utspätt i vatten till 150 ml 60 ml pulver utspätt i vatten till 200 ml 30 ml pulver utspätt i vatten till 100 ml Kcal 10 ml 13 4 Elemental ml 9 30 ml pulver utspätt i vatten till 100 ml 10 ml 13 2 smörgåsrån/skorpor Ätit rån/skorpa 1 30 Ätit rån/skorpa 2 30 Sidan 3 av 6

4 Dag Rekommendation Blandning Fördelas på X gånger med 3-4 timmars mellanrum 5 Ett kokt ägg, te och 2 Ätit kokt ägg, te 90 smörgåsrån/skorpor Ätit rån/skorpa 1 30 Ätit rån/skorpa 2 30 Kcal 10 ml 13 6 Ett kokt ägg, te 2 smörgåsrån/skorpor med tunt lager smörgåsmargarin och 1 skiva hårdost 10 ml 13 7 Ett kokt ägg, te 2 smörgåsrån/skorpor med tunt lager smörgåsmargarin och 1 skiva hårdost Ätit kokt ägg 90 Ätit rån/skorpa 1 med pålägg 100 Ätit rån/skorpa 2 med pålägg 100 Ätit kokt ägg 90 Ätit rån/skorpa 1 med pålägg 100 Ätit rån/skorpa 2 med pålägg 100 Lunch: Välj från FSkost, ta bort grönsakerna ½ portion Ätit lunch ½ portion 10 ml 13 Steg 3: Introduktion av fast föda Tabell 1. Upptrappningsförslag, steg 2 start per os. Fast föda börjar introduceras när avföringen är formad och patienten inte har några gastrointestinala kramper. Små portioner med skonsam, ej gasbildande mat med lågt innehåll av laktos, fibrer och fett var 3-4:e timme. Komplettera med för att täcka energi- och näringsbehov. Introducera därefter fetare livsmedel, utgå från patientens önskemål. Dietisten gör vanligtvis en individuellt anpassad lista för patienten i detta steg. Beställ från menyn FS-kost. Maten kommer med grönsaker men det ska tas bort och inte serveras till patienten i detta steg. Portionen kommer som en hel portion, går i dagsläget inte att beställa mindre. Ta bort hälften och servera. Följ förändringarna och dokumentera i journal. Sidan 4 av 6

5 Förslag på andra livsmedel att starta med vid steg 3 Kokt pasta, ris, potatis, laktosfritt potatismos, risrätter utan laktos Kokt fisk, fiskbullar, skinka Vitt bröd, riskaka Konserverad frukt Buljong, klar grönsakssoppa, nyponsoppa, blåbärssoppa, kräm Laktosfria mejeriprodukter Mjölkersättning Solhavre, rismjölk eller sojamjölk Om patienten har ont i munnen: prova laktosfri timbalkost Steg 4: Långsam introduktion av vanlig mat Om steatorré rekommenderas fortsatt fettreduktion. Vid kronisk GvHD Näringsdrycker vid viktnedgång och/eller otillräckligt näringsintag. Om steatorré rekommenderas en viss fettreduktion och tillskott av fettlösliga vitaminer. Avsteg från beskriven rutin Vid avsteg från beskriven rutin bör orsaken dokumenteras i patientjournal i Cosmic. Bra att veta Elementarkost har ibland kallats för astronautkost men det uttrycket är förlegat. Referenser Bloch, A. Nutrition management of the cancer patient. ASPEN Publication 1990, sid Charuas, P.M. The Clinical guide to Oncology. The American Dietetic Association 2000, sid Nutritionsbehandling vid tarm-gvh, Karolinska Universitetssjukhuset 2017 GvHD i tarm, nutritionsbehandling av barn (rekommendation av dietist) XB89 (BONK) Dokumenthistorik Version Orsak / ändring Datum 1 XD137 Författare: Christina Persson (dietist), Karin Blom Malmberg (VC, Klinisk nutrition). Granskare: Kristina Carlson (programansvarig öl), Merete Adegunle (kvalitetsutvecklare), Kerstin Lugnet (nutritionsansvarig ssk), Janet Lundqvist (ssk), Anette Skoglund (AC), Lena Svärd (ssk). Ansvarig för information om PM: KU Sidan 5 av 6

6 2 Tillägg förslag till livsmedel steg 3. Ny författare: Anna-Maria Hansdotter (sektionschef, Klinisk Nutrition). Granskare: Kristina Carlson, Merete Adegunle, Anette Skoglund (tf. VC) Kompetensansvarig: Kvalitetsutvecklare för e-post 3 Förändringar i matbeställning, borttag av förtryckt. Ny författare: Anneli Jonsson (dietist) Granskare: Kristina Carlson, Merete Adegunle, Janet Lundqvist 4 Justering och tillägg av, barndokument, initiering. Granskare: Anneli Jonsson, Kristina Carlson, Merete Adegunle, Janet Lundqvist Överförd från Centuri till DocPlus Remiss behöver inte skrivas av läkare. Fast föda ca dag 4. Skorpa i stället för riskaka i upptrappning. Hårdost i stället för lagrad ost. Ändring av Resource-produkt. Gluten går bra. Tillägg förslag på andra livsmedel. Ändring av produkt. Granskare: se elektronisk versionshistorik från och med nu Sidan 6 av 6