Nutritionspolicy. Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i. Åtvidabergs kommun
|
|
- Sara Ekström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Nutritionspolicy Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: , 67 Dnr: Dnr 2013-KS0325/003
2 2 1. Inledning Målsättning Kvalitetsarbete Etik Lagar och föreskrifter Ansvarsfördelning Näringsrekommendationer och energi Måltidsordning Måltidsmiljön Konsistensanpassad mat Nutritionsbedömning...7
3 3 1. Inledning Att åldras innebär att behovet av näring och energi ändras. Detta beror på naturliga förändringar i kroppen som följer åldrandet, men även på faktorer som sjukdomar och läkemedelsanvändning. Undernäring är mycket vanligt hos äldre. Där av är arbetet kring kost mycket viktigt för att främja de äldres livskvalitet. Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Alla individer, friska, sjuka, unga och gamla har rätt att erhålla en adekvat, till individen och dennes (sjukdoms-)tillstånd anpassad näringstillförsel Näringsproblem i vård och omsorg, SoS rapport 2000: Målsättning Vårt mål är att minska antalet äldre med undernäring eller risk för undernäring. Ytterligare mål är att öka och sprida kunskap om näringsriktig kost och dess betydelse för hälsan samt att förbättra måltidssituationerna för de äldre. Ingen som bor på vårdoch omsorgsboende skall ha ett lågt BMI på grund av att inga åtgärder har satts in för att förhindra detta. BMI (vikten i förhållande till längden) under 20 för personer under 70 år och BMI under 22 för personer över 70 år räknas som undervikt. Om vikten ofrivilligt har minskat med över 5 procent under en period av 3 månader skall det föranleda vidare utredning. Syftet med vår måltidspolicy är att säkerställa en jämn kvalitets- och servicenivå inom vårt ansvarsområde. Gemensamma mål inom kommunen för att uppnå detta finns specificerade i kost och måltidspolicy. 3. Kvalitetsarbete Nattfastan bör inte överstiga elva timmar. För att förhindra att den blir längre skall alla erbjudas extra kvälls- och nattmål. Mätning av nattfastan genomförs årligen på alla avdelningar. Riskbedömning för undervikt genomförs vid inskrivning och följs upp 2 gånger årligen med bedömningsinstrumentet MNA-sf (Mini Nutritional Assessment, short form) genom Senior alert. Vägning skall erbjudas fyra gånger årligen. Tätare intervall om omvårdnadsansvarig sjuksköterska bedömer att det finns skäl till det. All personal som arbetar inom äldreomsorgen ska ha kunskaper om kostens betydelse för hälsan, för att kunna arbeta preventivt med undernäring. Var och en skall veta hur ansvarsfördelningen kring kosten ser ut. Årligen genomförs en mätning av nattfastan som är ett led i det pågående kvalitetsarbetet. Resultaten följs sedan upp på kostmöten.
4 4 3.1 Etik Vi måste tänka på att ett tillgodosett energi- och näringsbehov är en mänsklig rättighet. En rättighet vi måste hjälpa till att uppfylla när våra brukare inte längre klarar detta själva. Vi får däremot inte glömma bort varje enskild individs självständighet och självbestämmanderätt över sitt eget liv. Våra brukare har rätt att vägra att ta emot det som erbjuds. Det är viktigt med en balansgång mellan respekt för autonomin och viljan att hjälpa. För att nå en balansgång gäller det att vara lyhörd och uppmärksam. I allt omsorgsarbete är det viktigt att ha de grundläggande etiska principerna i bakhuvudet; godhetsprincipen, människovärdesprincipen, autonomiprincipen och rättviseprincipen. 4. Lagar och föreskrifter Socialtjänstlagen I Socialtjänstlagen fastställs att kommunen har det yttersta ansvaret för att kommuninvånarna får det stöd och den hjälp de är i behov av. För kommunens äldre invånare skall särskilda boendeformer finnas som alternativ. Insatserna skall vara av god kvalitet, individuellt anpassade och genomföras i samråd med den äldre och bygga på respekt för människans självbestämmanderätt och integritet. Verksamheterna skall fortlöpande utvecklas och kvalitetssäkras. Hälso- och sjukvårdslagen Med hälso- och sjukvård menas åtgärder som görs för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Målet är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges utifrån värdighet och respekt och så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patientjournallagen För att säkerställa att en god och säker vård är det viktigt med en korrekt och tillförlitlig dokumentation. Livsmedelslagen Livsmedelslagen omfattar hanteringen, märkning, försäljning, hygien, livsmedelslokaler samt riktlinjer för livsmedelstillsyn. Livsmedelsförordningen är till för att förtydliga och komplettera livsmedelslagen. 5. Ansvarsfördelning Kontaktmannen är ansvarig för att dokumentera den boendes individuella behov av kost, näringsinnehåll samt måltidsvanor och tillsammans med omvårdnadsansvarig sjuksköterska (OAS) göra en nutritionsbedömning. Inom två veckor ska längd och vikt på den nyinflyttade registreras. Kontaktmannen skall rapportera om avvikelser i mat och vätskeintag till OAS samt medverka i utvärdering av ordinerad nutritionsbehandling. Vid behov ska dokumentation även ske i hemtjänsten. Omvårdnadspersonalen ansvarar för att följa framtagna rutiner avseende måltidsordning och måltidsmiljö. Omvårdnadspersonalen ska följa de boendes nutritionsplaner och OAS ordinationer när det gäller mat, dryck, vägning och registrering.
5 5 Kostombudet ska delta i kostombudsträffar och själv söka information inom området. Kostombudet ansvarar för att sprida information vidare till övrig personal på enheten. Kostombudet utbildar arbetskamrater i kost- och vätskeregistrering. Genom att vara kostombud får man viss utbildning inom ämnet och får ta del av ny kunskap på kostombudsmöten som ordnas regelbundet. Kostombuden ansvarar för att en årlig mätning av nattfastan sker. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska (OAS) bedömer den boendes näringstillstånd och ska identifiera problem med mat, vätskeintag och förmågan att äta. OAS dokumenterar nutritionstillstånd, åtgärder och uppföljning i omvårdnadsjournalen. Dietist kontaktas vid behov. Arbetsterapeut kontaktas när det gäller sittställning och hjälpmedel. OAS ansvarar tillsammans med enhetschef för att nutritionspolicyn följs av omvårdnadspersonalen. Medicinskt ansvarig sjuksköterska ansvarar för att det finns fastlagda rutiner för identifiering och omhändertagande av fel/undernärda personer i vård- och omsorgsboende boende. Ytterligare en uppgift är att vid upphandlingar bevaka att livsmedelsverkets rekommendationer för kost för äldre följs. Patientansvarig läkare har ansvaret för medicinsk bedömning, ordination och behandling. Läkaren ska ta ställning till och utreda om viktminskning orsakas av medicinska faktorer. Enhetschefen ansvarar för att nutritionspolicyn är väl känd och används av personalen i den egna verksamheten. Vidare ansvarar enhetschefen också för att möjliggöra för kostombuden att utföra sina uppdrag samt att se till att kompetensutveckling sker i enlighet med verksamhetens krav samt följa upp nutritionsarbetet Områdeschef har det övergripande ansvaret för att nutritionsrutinerna är väl kända hos enhetscheferna inom äldreomsorgen. Verksamhetschefen enligt HSL har det yttersta ansvaret för att nutritionsrutiner finns i verksamheten. 6. Näringsrekommendationer och energi Näringsrekommendationernas målsättning är att skapa riktlinjer för närings- och livsmedelsintag som skall utgöra en grund för god hälsa i befolkningen. Den senaste svenska upplagan, SNR-05, kom år Rekommendationerna är till som en hjälp vid planering av kost, undervisning och upplysningar. De ger dock inte information som gäller varje enskild individs näringsbehov, vilket varierar. Det är heller inget mått över hur varje enskild måltid skall se ut, utan ett genomsnitt under ungefär en veckas tid. För att kroppens alla processer skall fungera krävs det tillförsel av energi. Det som ger mest energi per gram är fett, därefter ger kolhydrater och protein ungefär lika mycket. Fibrer ger också energi, men både intaget och energivärdet brukar vara relativt lågt, så energitillskottet av fibrer blir sällan speciellt högt. Enligt riktlinjer bör energin fördelas på procent protein, procent fett och procent kolhydrater.
6 6 7. Måltidsordning Svenska näringsrekommendationerna rekommenderar att man skall äta tre huvudmåltider, frukost, lunch och middag, samt 1-3 mellanmål per dag för att må bra och få den näring och energi som kroppen behöver. Många äldre har en liten aptit och behöver därför äta ofta för att kunna få i sig tillräckligt med energi- och näringsämnen. Det är väldigt viktigt att fråga den äldre hur hon eller han vill ha det och anpassa dagens måltider efter den äldres behov, vanor och önskemål. För att nattfastan inte skall bli för lång är det viktigt med måltidernas fördelning över dygnet. Som regel skall nattfastan inte vara längre än högt elva timmar. Fördelningen över måltiderna rekommenderas ligga på 1/4 av dagen energibehov till frukost och 1/3 till lunch respektive middag. Tidpunkten för måltiderna kan dock variera beroende på vad som passar olika individer och verksamheter. Det är dock viktigt med en jämn fördelning över dygnet och att tillräckligt med tid avsätts så det blir lugn och ro kring måltidsituationerna. 8. Måltidsmiljön För många kan måltidssituationerna tillsammans med andra personer bidra till något positivt, en stund av social samvaro. Detta gäller dock inte alla. Olika handikapp kan till exempel bidra till att man har svårt att äta på samma sätt som de andra kring bordet, vilket kan leda till att måltidsituationerna upplevs mycket påfrestande. Man bör därför ha möjlighet att sitta avskilt och äta eller få den hjälp man behöver. Som medarbetare är det mycket viktigt att tänka på att svårigheter med att själv kunna äta kan vara mycket integritetskränkande och där av måste assistansen utföras på ett professionellt sätt. För personer med exempelvis en demenssjukdom eller afasi kan det vara svårt att förmedla vad man tycker om maten. Det är viktigt med en kontinuitet i vem som sköter matningen, för att på bästa sätt kunna lära sig att tolka individens uttryck. Måltiderna ska präglas av respekt, värdighet och framförallt lyhördhet för brukarna. För äldre personer som bor i eget boende finns möjligheten att via biståndsbeslut beviljas matdistribution. Det finns två olika alternativ av rätter att välja mellan, den nylagade och varma maten körs hem vid lunchtid. Detta kan vara ett alternativ när orken att tillaga sin egen mat inte riktigt finns, eller av andra skäl som gör det svårt att laga egen mat varje dag. Hemtjänstpersonalen kan hjälpa till med inköp, planering av måltider och även få följa med till affären. Detta för att kunna vara med och handla sina egna matvaror. Att följa med till affären kan göra att den äldre känner sig mer delaktig och får inspiration i affären om vilken mat det finns att välja på. För många av de äldre är det viktigt att känna igen den mat de äter och att högtider uppmärksammas och att traditioner följs. När man blir äldre kan det ta längre tid att äta. Det är då viktigt att den äldre får möjlighet att äta i lugn och ro. Många äldre kan tycka det känns bättre att äta när de har sällskap medan andra vill äta i fred. Det viktigt att ta reda på hur den äldre vill ha det och skapa en lugn stämning kring måltiderna.
7 7 9. Konsistensanpassad mat Det finns många olika anledningar till att våra brukare inte kan äta mat med normal konsistens. Det är vanligt med tugg- och sväljproblem eller att fysiska problem sätter hinder för matintag. Dessa hinder kan göra det obehagligt att äta eller ge svårigheter att svälja. Risk finns även att drabbas av lunginflammation eller andnöd om man sväljer maten fel och den hamnar i lungorna i stället. Här följer kortfattat principerna för de vanligaste kostkonsistenserna: Passerad kost Passerad kost ges till personer som har ett lättare tuggproblem eller som inte har kraft nog i sina händer att kunna skära maten. Hackad kost Hackad kost gäller bara hela köttprodukter, exempelvis stek, stekt fläsk och kassler. Ska allt vara hackat får passerad kost beställas. Timbal Timbalkonsistens passar vid uttalade tugg- och sväljsvårigheter. Den kräver inte så mycket tuggning men håller ändå ihop, vilket underlättar om man har en störd tung- och munmotorik. Konsistensen är liknande omelett och kan ätas med gaffel eller sked. Gelékost Gelékonsistens passar vid allvarliga sväljsvårigheter. Konsistensen är mjuk och hal. Den kan ätas med gaffel eller sked. Gelé tillagas av finpasserade puréer och gelatin. Flytande kost Flytande kost passar vi förträngningar eller skador i svalg och matstrupe. Konsistensen är slät och rinnande. Flytande konsistens är mindre krämig än tjockflytande kost. Flytande kost är alltid energiberikad. Tjockflytande kost Tjockflytande kost kan ibland passa till personer som är förlamade i svalget. Vid sväljsvårigheter kan tjockflytande konsistens vara lättare att svälja än tunnflytande. Konsistensen är slät och trögflytande. Kan ätas med sked. 10. Nutritionsbedömning Vid inflyttning till vård och omsorgsboende skall en riskbedömning erbjuds inom 48 timmar. Vid behov ska denna riskbedömning även erbjudas inom hemtjänsten. Denna riskbedömning innefattar risk för fall, trycksår och undernäring. Nutritionsstatusen bedöms utifrån skattningsinstrumentet MNA-sf (Minimal nutrition assessment, short form). Utifrån denna bedömning sätts förebyggande åtgärder upp för att minska risken. Bedömningen i Senior alert följs sedan upp med sex månaders intervaller. En gång per kvartal vägs alla brukare. Vikten dokumenteras sedan för att kunna följas upp. Om vikten avviker från tidigare vägningar eller om OAS bedömer det indicerat
8 8 görs tätare vägningar. För att bedöma kost- och vätskeintag kan det även bli aktuellt med mat och vätskeregistrering. Resultatet av denna kan sedan jämföras med brukarens uppskattade energibehov. För att registreringen skall ge en rättvis bild bör den innefatta två på varandra följande dagar.
Kostpolicy. Särskilt boende
Kostpolicy Särskilt boende Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med
Läs merNutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6)
Sida 1 (6) 2016-03-09 MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (6) Innehåll Inledning... 3 Ansvar... 3 Vårdgivaren... 3
Läs merNutrition. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer. Beslutat av Förvaltningschef. Gäller från och med
Nutrition Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig MAS och SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med 2016-01-15 Senast reviderad 2019-04-24 sid. 1 av
Läs merMat- och måltidspolicy för äldreomsorgen i Stockholms stad
Mat- och måltidspolicy för äldreomsorgen i Stockholms stad Februari 2019 stockholm.se 3 (7) Innehållsförteckning... 4 Syfte... 4 Mål... 4 Maten... 5 Måltidsmiljön... 5 Måltidsordning... 5 Hållbara och
Läs merMAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:
MAS-riktlinjer Att identifiera och förebygga undernäring Upprättad: 2011-01-01. Reviderad 2017-07-20 Inledning Undernäring är ett tillstånd av obalans mellan intag och förbrukning av näringsämnen. Ett
Läs merNutritionspolicy för Kiruna Kommun
Nutritionspolicy för Kiruna Kommun Reviderad 090505,110318,111114 och 131009 av Britt-Marie Hannu, MAS Innehåll: Sida: Inledning 2 Lagar och föreskrifter 2 Ansvar 3-4 Dokumentation 4 Daglig aktivitet 4
Läs merRiktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen
Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen 2014-04-25 Tjörn Möjligheternas ö Varför riktlinjer? Andelen äldre i Sverige ökar, idag finns det en halv miljon människor över 80 år som kommer att
Läs merKOST- OCH MÅLTIDSPOLICY
KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY För vård- och omsorgsboende inom socialnämnden, Antagen av socialnämnden 2012-02-14, SN 29 Dnr 2012/25-735, Hid 2012.146 2 (5) INLEDNING En fullvärdig kost är en förutsättning för
Läs merRegler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen
Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen the022 2008 11 26 Syfte Vid all vård av sjuka personer är maten i sig en del av behandlingen och omvårdnaden. Detta dokument syftar till
Läs merRiktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun
Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd Mat och näring - för sjuka inom vård och omsorg ligger till grund för
Läs merKostpolicy. Hemtjänst
Kostpolicy Hemtjänst Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med hög livskvalitet
Läs merFörebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring Övergripande styrdokument Riktlinjer Hälso- och sjukvård, Nutrition (2017-11-10). Communis, riktlinjer
Läs merKostpolicy. Dagverksamhet
Kostpolicy Dagverksamhet Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med hög
Läs merLUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5)
LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Gun-Britt Hedsten Vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer för Vård- och omsorgsnämndens måltidsverksamheter Bakgrund Hos de flesta äldre människor minskar energiförbrukningen
Läs merRiktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka
Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka 2012-04-17 Carina Smith Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Mål... 3 3 Kundens behov, vanor och önskemål... 3 3.1 Kundens behov... 3 3.2 Kundens vanor... 4 3.3
Läs merNutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende. 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen
Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinjer för Nutrition i Särskilt boende 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg C:\Users\ADM\Desktop\Demens\KostNutrition\Riktlinjer för nutrition.doc 2013-02-04 Innehållsförteckning
Läs merRiktlinjer för nutrition inom vård och omsorg om äldre i Östra Göinge kommun
Ansvarig Anna-Lisa Simonsson Dokumentnamn Nutrition, riktlinjer Upprättad av Linda Aronsson Berörda verksamheter Verksamheterna Boende och Insatser i hem Fastställd datum 2011-11-17 KSOU 109 Diarienummer
Läs merNutritionspolicy äldre- och handikappomsorgen Valdemarsviks kommun
Nutritionspolicy äldre- och handikappomsorgen Valdemarsviks kommun Antagen av Vård och Omsorgsutskottet 2011-03-09 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Målsättning... 3 Styrdokument...
Läs merKost- & Nutritionspolicy Vård och omsorg
Kost- & Nutritionspolicy Vård och omsorg 2009-08-26 MJ/EK 2010-01-19 2010-03-02 2011-09-29/MJ 20120222/MJ 20120412/MJ Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se
Läs merRutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring Rutinen bygger på Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2014:10 Förebyggande och behandling av
Läs merRUTIN. Dokumentnamn Riktlinje för att förebygga och behandla undernäring. Gemensam med Regionen: Ja Nej
RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinje för att förebygga och behandla undernäring Framtagen av: Eva-Karin Stenberg Eva Lydahl Tillvägagångssätt Gäller from: 17-11-13 Gemensam med Regionen: Ja Nej Gäller
Läs merMat- och måltidspolicy för äldreomsorgen i Stockholms stad
Sida 1 (5) 2019-05-08 Handläggare Anneli Rydström Telefon: 0850822068 Till stadsdelsnämnd 2019-06-13 Mat- och måltidspolicy för äldreomsorgen i Stockholms stad Yttrande till kommunstyrelsen Förslag till
Läs merRIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION
RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION 2010 02 08 RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION BAKGRUND I takt med att människor blir äldre, ökar också andelen med funktionsnedsättning och sjukdomar. Detta medför
Läs merStrategi för måltider vid ordinära boenden
Strategi för måltider vid ordinära boenden Antagen av kommunstyrelsen 2016-11-01 Omsorgsnämnden 2016-06-15 Antagen av: Kommunstyrelsen 208/2016 Omsorgsnämnden 52/2016 Dokumentägare: Förvaltningschef Konsult-
Läs merKostpolicy inom Särskilda boenden i Gällivare kommun
Kostpolicy inom Särskilda boenden i Gällivare kommun 2011-02-24 Kostpolicy Inledning... 1 Mål... 2 Delmål... 2 Etik... 4 Ansvar... 4 Dokumentation... 7 Lagar, föreskrifter samt referenslitteratur... 8
Läs merKVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen
Socialförvaltningen Dokumentnamn Kost Kosttillägg-Näringsdryck Fastställt av Eva Blomberg Regelverk Verksamhet HSL Vård och omsorg Utarbetad av Länsövergripande VKL, Petra Ludvigson Skapat datum 150525
Läs merNutrition & risk för undernäring
Nutrition & risk för undernäring 1 Vad ska vi ta upp? Näringslära Normal mathållning för äldre Åldrande och fysiologiska förändringar Sväljsvårigheter Olika koster och konsistenser Berikningar 2 3 Socialstyrelsen
Läs merRiktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende
2007-08-22 VÅRD OCH OMSORG Riktlinjer för kost och nutrition vid särskilt boende 2(9) Bakgrund Kosten har stor betydelse för välbefinnandet. Ett fullvärdigt kostintag är en grundläggande förutsättning
Läs merHandlingsplan för nutrition- och kostområdet inom vård- och omsorg
Styrdokument Dokumenttyp: Policy Beslutat av: Socialnämnden Fastställelsedatum: 2008-05-22, 48, Ansvarig: Stefan Augustsson Revideras: Varje mandatperiod Följas upp: Reviderad 2012-02-15 Handlingsplan
Läs merNLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter
NLL 2015-08 Kost till inneliggande patienter Bakgrund Maten och måltidsmiljön Att få sitt energi- och näringsbehov tillgodosett är en mänsklig rättighet. På sjukhuset kan den kliniska nutritionen vara
Läs merVision. Syfte. Eksjö kommun - Småland som bäst. Matglädje för alla!
Fastställd av kommunfullmäktige 2013-04-25 91 Tillägg fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19 132 Revidering fastställd av kommunfullmäktige 2017-09-21 161 Måltidspolicy Vision Eksjö kommun - Småland
Läs merKostriktlinjer för socialförvaltningen
Kostriktlinjer för socialförvaltningen Större andel vegetabilier Kostavdelningen reviderar sina recept samt matsedlar för att få en större mängd vegetabilier. Socialförvaltningen främjar möjligheten att
Läs merKostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör
Äldre- och Handikappomsorgen V A N T Ö R S S T A D S D E L S F Ö R V A L T N I N G Sid 1(5) 2006-05-09 Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör Bakgrund I oktober
Läs merKost- & nutritionspolicy. Vård och Omsorg
Kost- & nutritionspolicy Vård och Omsorg Antagen av Socialnämnden 2008-05-29 Senast reviderad 2012-09-21 Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Ett gott
Läs merRIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT
1(11) Hammarö 2008 RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT Antagen av servicenämnden 2008 2(11) Inledning Mat är ett av livets glädjeämnen. Maten är för många dagens höjdpunkt och innebär inte bara njutning
Läs merRiktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun
Riktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd Mat och näring - för sjuka inom vård och omsorg ligger till grund för kommunens riktlinjer.
Läs merNäring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad
Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Åldrandet en individuell process. Ur Healthy Ageing profiles
Läs merKostpolicy. inom äldreomsorgen
Kostpolicy inom äldreomsorgen Alla matgäster, men även anhöriga, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje kommuns måltidsverksamheter.
Läs merFörebygga och behandla undernäring
SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2014-08-27 Förebygga och behandla undernäring God hälsa och livskvalitet förutsätter ett gott näringstillstånd. Kosten är ett viktigt
Läs merRiktlinje för kvalitetskriterier kost
Riktlinje för kvalitetskriterier kost Dokumenttyp: Riktlinjer Giltligt f.r.o.m: 2016-09-01 Befattning: Leg dietist Sida 1 av 91 Version/D.nr: Uppdaterad 2016-08-24 Upprättad av: Anna Melin Andersen Innehåll
Läs merRiktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun
Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun Antaget av Kommunstyrelsen 2015-09-14 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Syfte... 3 3. Ansvar... 3 3.1. Kostavdelningen... 3 3.2. Sektor utbildning...
Läs merRiktlinjer för kost och nutrition Vård och Omsorg
Riktlinjer för kost och nutrition Vård och Omsorg 1. BAKGRUND... 5 2. MÅL... 5 3. MÅLGRUPPER... 5 4. DEFINITIONER... 5 5. KOSTREKOMMENDATIONER... 6 5.1. Måltidsordningen... 6 5.2. Matsedel... 7 5.3. Konsistensanpassning...
Läs merRutinbeskrivning för förebyggande av undernäring
1 2017-02-08 ersätter 2015-01-20 Rutinbeskrivning för förebyggande av undernäring inom särskilt boende för äldre. Inledning Nutritionsbehandling ska betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling.
Läs merStrategi för måltider vid särskilda boenden
Strategi för måltider vid särskilda boenden Antagen av kommunstyrelsen 2016-11-01 Omsorgsnämnden 2016-06-15 Antagen av: Kommunstyrelsen 208/2016 Omsorgsnämnden 52/2016 Dokumentägare: Förvaltningschef Konsult-
Läs merMåltidsverksamhet inom Hjo kommun
Måltidsverksamhet inom Hjo kommun Dokumenttyp Riktlinjer Fastställd/upprättad Kommunstyrelsen 2015-10-14, 164 Senast reviderad Kommunstyrelsen 2016-08-24, 107 (2015-278) Detta dokument gäller för Kommunövergripande
Läs merMELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring
MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring Fastställd av SN 78 Den 29 september 2015 Sida Ersätter Utbytt
Läs merMåltidspolicy. Nässjö kommun
Måltidspolicy Nässjö kommun Nässjö kommun ska ge matgästerna matglädje genom väl smakande och näringsriktiga måltider i en trevlig måltidsmiljö där god service ges av kunnig och professionell personal.
Läs merNutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01
Referensdokument Dokumentnamn Lokalt vårdprogram för Sundbybergs Stad gällande Nutrition Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen Fastställd av/dokumentansvarig MAS/Dietist Processindikator
Läs merRiktlinjer för en god mun- och tandhälsa
SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner
Läs merRiktlinje för kvalitetskriterier kost
Riktlinje för kvalitetskriterier kost Dokumenttyp: Riktlinjer Giltligt f.r.o.m: 2015-01-15 Befattning: Leg dietist Sida 1 av 111 Version/D.nr: Kvalitetskriterier för kost Upprättad av: Anna Melin Andersen
Läs merBILDSTÖD FÖR BRA SITTSTÄLLNINGAR UNDER MÅLTID
EN GOD SITTSTÄLLNING GER FÖRUTSÄTTNINGAR TILL EN SÄKER SVÄLJNING OCH ETT BRA NÄRINGSINTAG Fötterna stabilt i golvet, med möjlighet att kunna flytta och ändra placering av fötterna Knäna i 90 graders vinkel.
Läs merSocial-och omsorgskontoret. Kostpolicy. äldreomsorgen. Handläggare: Kerstin Sjölin, kostenheten Inga-Lena Palmgren, social-och omsorgskontoret
Social-och omsorgskontoret Kostpolicy äldreomsorgen Handläggare: Kerstin Sjölin, kostenheten Inga-Lena Palmgren, social-och omsorgskontoret Kostpolicy Kommunen har sin kostverksamhet inom skilda områden
Läs meroch behandla undernäring.
Socialförvaltningen Kvalitet- och utredningsavdelningen. MAS/Kostkonsulent Rutin för att upptäcka, förebygga och behandla undernäring Datum för beslut 2015 Reviderad 2018 Dnr Version 2.0 Rutin för att
Läs merSyfte Syftet med dokumentet är att få ett styrande dokument i det dagliga arbetet och ett stöd för kvalitetssäkring
Kvalitetsmåltider Alla matgäster ska uppleva en trygghet i att maten som serveras i Marks kommun är god, näringsrik, väl sammansatt och säker avseende specialkoster och livsmedelshygien. Syfte Syftet med
Läs merRUTINBESKRIVNING. För nutritionsvårdsprocess. Särskilda boenden och korttidsboenden på Nacka Seniorcenter.
RUTINBESKRIVNING För nutritionsvårdsprocess Dokumentet gäller för Särskilda boenden och korttidsboenden på Nacka Seniorcenter. Inledning Undernäring och risk för undernäring är vanligt förekommande bland
Läs merRiktlinjer för måltider i särskilt boende, korttidsenhet och dagverksamhet inom äldrenämndens ansvarsområde
TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2019-05-28 Sida 1 (1) Diarienr AN 2019/00424-1.3.2 Vård och omsorgsförvaltningen Erika Barreby Epost: erika.barreby@vasteras.se Kopia till Äldrenämnden Riktlinjer för måltider i
Läs merBra måltider grunden för en bra äldreomsorg!
Bra måltider grunden för en bra äldreomsorg! 2018-10-18 Anna-Karin Quetel Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg Det ska vara gott att bli gammal! Vad är nytt i Livsmedelsverkets
Läs merKostpolicy för äldreomsorgen
Kostpolicy för äldreomsorgen Vision Alla matgäster, äldre som yngre, erbjuds god nylagad, varm, och säker mat i en lugn och trevlig miljö. Maten produceras och distribueras så att den främjar både folkhälsa
Läs merKostpolicy. - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre
Kostpolicy - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre Antagen Kommunfullmäktige 2008-08-18 134 Reviderad Kommunfullmäktige 2012-12-10
Läs merMAT OCH NÄRINGSGRUPPEN
NUTRITIONSPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG I OSBY KOMMUN 2011 Innehållsförteckning Bakgrund...4 Det normala åldrandet...4 Nutrition...4 Mat för äldre i Osby kommun...4 Vårdtagaren i centrum...4 Nutritionspolicy...5
Läs merRIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN
Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt
Läs merKostpolicy För Dals-Ed kommun
Kostpolicy För Dals-Ed kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet. Antagen i Kommunfullmäktige 2010-12-15 121 Datum: 2011-02-02 Kostpolicyn är utarbetad
Läs merRiktlinje och handlingsplan för kost- och nutritionsbehandling
Handläggare Ingela Sunneskär Medicinskt ansvarig sjuksköterska 033-231341 ingela.sunneskar@bollebygd.se Riktlinje Fastställd av omsorgsnämnden 2009-03-26 30 1 (11) Riktlinje och handlingsplan för kost-
Läs merSvar på remiss om mat- och måltidspolicy för äldreomsorgen i Stockholms stad
Sida 1 (5) 2019-05-09 SDN 2019 06 13 Handläggare Anne-Christine Davidsson Telefon: 0850806005 Till Bromma stadsdelsnämnd Svar på remiss om mat- och måltidspolicy för äldreomsorgen i Stockholms stad Förslag
Läs mer(Livsmedelsverket, 2015)
Enligt Folkhälsomyndigheten är det övergripande målet för folkhälsoarbetet i Sverige att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. För att uppnå detta mål
Läs merMiddag: Kött, fisk eller likvärdig komponent Potatis/ris/pasta Bröd och matfett Grönsaker kokta och/eller råa Måltidsdryck
Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen Inledning I utvecklingsplanen för äldreomsorgen med sikte mot 2010 var ett av målen att utarbeta en riktlinje för kost. Målet är att måltidernas
Läs merMåltidspolicy. Östra Göinge kommun. Upprättad av KF tillfällig beredning. Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef
Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef Upprättad av KF tillfällig beredning Berörda verksamheter Bildning, Vård och Omsorg Fastställd datum KF 2011-11-22 99 Dokumentnamn Måltidspolicy Reviderad Diarienummer
Läs merKostpolicy för äldreomsorgen
Kostpolicy för äldreomsorgen Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2012-11-20 Kostpolicy för äldreomsorgen 1. Mat som serveras inom Sollentuna kommuns äldreomsorg ska vara vällagad och god. Hänsyn ska tas
Läs merUtbildningar för personal inom äldreomsorgen i Stockholm stad
Planera för våren 2013! Utbildningar för personal inom äldreomsorgen i Stockholm stad Äldrecentrum arrangerar i samarbete med äldreförvaltningen utbildningar med olika teman inom ämnesområdet nutrition,
Läs merwww.hassleholm.se S Måltidspolicy Policy
www.hassleholm.se S Måltidspolicy Policy Sida 2 (6) Innehåll Inledning 3 Syfte 3 Gemensamt för kost och måltider 3 Kvalitet och utförande 4 Kunskap och kompetens 4 Miljö och hållbar utveckling 4 Måltider
Läs merINLEDNING... 2 Syfte och mål... 2 Fastställande och revidering av riktlinjer... 2
1 (12) RIKTLINJE Innehållsförteckning INLEDNING... 2 Syfte och mål... 2 Fastställande och revidering av riktlinjer... 2 MÅLTIDER INOM ÄLDREOMSORG... 3 STYRANDE LAGAR/Författningar... 3 ANSVARSFÖRDELNING
Läs merRiktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen
Äldreomsorgen Riktlinjer för kost Caroline Axelsson Socialnämnden beslut april 2006, Sn 06.132- Tel nr 10 58 68 730 Rev 2011-09-23 Rev 2012-09-03 1 (6) Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen
Läs merImplementering av SOSFS 2014:10. Förebyggande av och behandling vid undernäring
Implementering av SOSFS 2014:10 Förebyggande av och behandling vid undernäring Maria Biörklund Helgesson Utredare Leg dietist, fil dr 2015-05-06 Det handlar om en massa olyckliga omständigheter. 2015-05-06
Läs merKost och näring på äldreboenden
Kost och näring på äldreboenden Näringsvården behöver bli mer systematisk Gemensam tillsyn (2004 05) Länsstyrelsen i Stockholm och Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet i Stockholm Socialstyrelsen klassificerar
Läs merKostpolicy. för äldreomsorgen
Kostpolicy för äldreomsorgen Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämnden vision/värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina
Läs merBra mat i äldreomsorgen
Bra mat i äldreomsorgen LIVSMEDELS VERKET Verksamhetsansvariga Biståndshandläggare Att anpassa måltiderna efter den äldres önskemål kan innebära att respektera kulturella högtider, smak och tradition.
Läs merNutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?
Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Leg. dietist Sylvia Bianconi Svensson Dietistverksamheten Division Primärvård, Skånevård KrYH 2015-10 KOL och nutritionsstatus Undervikt Ofrivillig
Läs merVid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske.
MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med nutrition Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det innebär att vården ska vara av god kvalitet,
Läs merKostpolicy. Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008
Kostpolicy Botkyrka kommun Förskola, skola och äldreomsorg Tryckt: Februari 2008 Botkyrka kommun, Munkhättevägen 45, 147 85 Tumba, Tel: 08 530 610 00, www.botkyrka.se www.botkyrka.se/halsaochkostt Foto:
Läs merFörslag till nya råd om måltiderna i äldreomsorgen
Förslag till nya råd om måltiderna i äldreomsorgen med de äldre i centrum Anna-Karin Quetel Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg, Livsmedelsverket Monica Pehrsson Socialstyrelsen
Läs merRutin för kost och nutrition
1(10) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 150401 Gäller från och med: 150401 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Jeanette Brink, MAS
Läs merRiktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun
Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun Antaget av Kommunstyrelsen 2015-09-14 Reviderad av utbildningsnämnden: 2019-01-15 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1. Syfte... 3 1.2. Ansvar...
Läs merKostpolicy och. handlingsplan. För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun
Kostpolicy och Maj månad 2005. Reviderad november 2009. Omslagsbild: Tina Schedvin handlingsplan För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun Socialförvaltningen
Läs merKost- och måltidspolicy för Mjölby kommun. Världsvan & Hemkär
Kost- och måltidspolicy för Mjölby kommun Världsvan & Hemkär Förord Vårt mål är att alla matgäster ska känna trygghet i att Mjölby kommun serverar god, vällagad och näringsrik kost i förskolan, skolan
Läs merRiktlinjer kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun
2012-05-29 Riktlinjer kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun Syfte Det här dokumentet är framtaget i syfte att ge riktlinjer för att uppfylla de mål som finns angivna i Kungälvs kommuns
Läs merKost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen
Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen Innehållsförteckning Bakgrund 1 Matsedel 1-2 Konsistensanpassad kost 3 Specialkost 3 Måltidsordning och nattfasta 4 Måltidsmiljö 4-5 Riskbedömning, utredning
Läs merKOSTPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM
KOSTPOLICY Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM Inledning I Haninge kommun serveras mat varje dag till drygt 15 000 barn, elever, vuxna och äldre inom måltidsverksamheterna i förskola, skola,
Läs merRiktlinjer för kost och måltider i kommunala verksamheter i Västerviks kommun 2009-2015
Riktlinjer för kost och måltider i kommunala verksamheter i Västerviks kommun 2009-2015 Del 2 Reviderad 2013 På uppdrag av tekniska nämnden har en livsmedels- och måltidspolicy samt riktlinjer för Västerviks
Läs merTeori - Mat och näring
Teori - Mat och näring Webbplats Kurs Anpassad bok Utskriven av Socialstyrelsen utbildning Ett fall för teamet Teori - Mat och näring Gästanvändare Datum lördag, 12 oktober 2019, 19:01 Mat och näring:
Läs merBILDSTÖD FÖR BRA SITTSTÄLLNINGAR UNDER MÅLTID FÖR SÄKRARE SVÄLJNING OCH ÖKAT NÄRINGSINTAG HOS ÄLDRE OCH SJUKA
BILDSTÖD FÖR BRA SITTSTÄLLNINGAR UNDER MÅLTID FÖR SÄKRARE SVÄLJNING OCH ÖKAT NÄRINGSINTAG HOS ÄLDRE OCH SJUKA 1 ÄTA OCH SVÄLJA Ätandet brukar delas in i fyra faser. Sittställningen påverkar kroppens funktion
Läs merKunskap och inspiration för dig som arbetar med äldre Utbildningar från Hushållningssällskapet
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Kunskap och inspiration för dig som arbetar med äldre Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat är en källa till glädje! Mat är ett stort och brett ämne! Måltiderna är centrala
Läs merBra mat vid Parkinsons sjukdom Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund
Bra mat vid Parkinsons sjukdom 181205 Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund Föreläsningens innehåll Kort näringslära Bra mat utifrån matcirkeln Vanliga nutritionsproblem vid Parkinsons
Läs merRiktlinjer för kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun
Riktlinjer för kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun Dokumenttyp: Riktlinjer Sektor/enhet: Vård och äldreomsorg Ansvar: Verksamhetschef HSV Beslutsinstans: Vård och äldreomsorg Antagen:
Läs merRiktlinjer för kosthållning
Riktlinjer för kosthållning Beslutsdatum 2018-06-13 Diarienummer 2018KS/0719 Reviderat - Lagstadgat styrdokument - Ersätter styrdokument Kostpolicy Uppföljning Årligen i miljöbokslutet. I halv- och helårsbokslut.
Läs merKostpolicy för Bjuvs kommun
Kostpolicy 1 Kostpolicy för Bjuvs kommun Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Den ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen värd att se framemot. Njutning, nödvändig näring
Läs merD MMMM YYYY 1 (7) Intervjumall
D MMMM YYYY 1 (7) Intervjumall Vid personcentrerad omvårdnad sätts personen och inte sjukdomen främst. Det är individens personlighet och upplevelse av verkligheten som ska vara utgångspunkten. Ett par
Läs mer