Analys av tänkbara orsaker till BPSD

Transkript

1 Analys av tänkbara orsaker till BPSD En sammanställning utifrån gruppdiskussioner Återträff för administratörer i BPSD-registret Maj 2015

2 Inledning Våren 2015 anordnade Demensteamet i Västerås Stad två återträffar för administratörer i BPSD-registret. Rubriken för återträffen var Teamarbete en förutsättning för framgång. Deltagarna arbetar på särskilda boenden för olika utförare och alla yrkesprofessioner var representerade. Sammanlagt deltog 60 personer. BPSD-registret är ett kvalitetsregister där analys av tänkbara orsaker till BPSD ingår. I Västerås Stad ska arbetssättet användas på alla personer med demenssjukdom som bor på särskilt boende. Mer information om BPSD-registret kan du hitta här: Vi har sett ett stort behov av att teamet finns med vid analysen av tänkbara orsaker till BPSD. Detta för att kunna uppmärksamma sjukdomstecken och basala behov som inte är tillgodosedda samt kunna åtgärda det med lämpliga personcentrerade åtgärder. Vi valde därför att deltagarna skulle få diskutera i grupper kring tänkbara orsaker till BPSD utifrån ett teamperspektiv. Deltagarna delades in i grupper om ca 6-7 personer där varje grupp bestod av undersköterskor och minst en hälso- och sjukvårdspersonal (arbetsterapeut, fysioterapeut eller sjuksköterska). I några grupper fanns även chefer representerade. Inför gruppdiskussionen gjorde deltagarna en övning för att öka kreativiteten och för att bryta isen. Varje grupp fick sedan en tänkbar orsak till BPSD som inte var tillgodosedd. Deras uppgift var att analysera den tänkbara orsaken utifrån fyra frågeställningar: Hur kan vi bedöma detta? Hur kan det yttra sig hos personen? Vad kan det bero på? Hur kan vi åtgärda detta? Alla deltagare var aktiva i diskussionerna och kom med många bra idéer utifrån sina olika professioner. Det som framkom på båda tillfällena sammanställdes till detta material. Vi vill dela med oss av detta material för att andra ska kunna bli inspirerade. Materialet är inte heltäckande men kan fungera som ett kunskapsstöd. Tack till alla deltagande administratörer i BPSD-registret i Västerås för att ni bidrog till att skapa detta material! Demensteamet Västerås Stad Lotta Andersson Leg. sjuksköterska Caroline Pros Leg. arbetsterapeut Demensteamet Västerås Stad 2

3 Tillrä ckligt med mät och dryck? Hur kan vi bedöma detta? Riskanalyser i Senior Alert Regelbundna viktkontroller Registrering av näringsintag Registrering av vätskeintag Hur kan det yttra sig hos personen? Viktförlust Trötthet Sömnsvårigheter Agitation Lättretlighet Oro Förvirring Humörsvängningar Huvudvärk Försämrat allmäntillstånd Vitaminbrist Förändrad urin och avföring Smärta Ohälsa i munnen Vad kan det bero på? Nedsatt kognitiv funktion Depression Ohälsa i munnen Afasi Tugg- eller sväljproblem Näringsintaget är mindre än energiförbrukningen Olika sjukdomstillstånd Försämrad aptit Kosten är inte individuellt anpassad Måltidsmiljön är inte individuellt anpassad 3

4 Avsaknad av positiv social samvaro Stödet/bemötandet i samband med måltider är inte individuellt anpassat Smärta Läkemedelsbiverkningar Hur kan vi åtgärda detta? Promenader Miljöombyte Skapa positiv social samvaro Duka fint Ge möjlighet att kunna ta maten själv Vällagad och god mat Ge ett individuellt anpassat stöd som ska framgå i personens genomförandeplan Pedagogiska måltider Anpassade portioner Näringsberikad kost Efterrätter Energihutt/smoothies Konsistensanpassad kost Förebyggande munvård Läkemedelsgenomgång Träna funktioner Anpassad sittställning Anpassad servis, t.ex. bestick, tallrik, glas Vila före måltid Anpassa måltidsmiljön, t.ex. ljud- och synintyck Önskemat 4

5 Tillrä ckligt med so mn? Hur kan vi bedöma detta? Sömnregistrering Utvärdera larm från t.ex. larmmatta, rörelselarm Rapporter från nattpersonal Hur kan det yttra sig hos personen? Trött och orkeslös Försämrat matintag Oro Irritation Vandringsbeteende Rastlöshet Illamående Huvudvärk Smärta Vad kan det bero på? Smärta Oro Ångest Hunger Hallucinationer Magproblem Felaktigt inkontinensskydd Läkemedelsbiverkningar Störande grannar Madrass/säng är inte individuellt anpassade Rumstemperatur Felaktig dygnsrytm Förstoppning 5

6 Hur kan vi åtgärda detta? Läkemedelsgenomgång Meningsfulla aktiviteter Åtgärder för att öka mat- och vätskeintag Anpassad social närvaro under kväll/natt Ta hänsyn till personens kvällsrutiner Anpassa miljön, t.ex. släcka ner belysning, lugn ljudmiljö Kvälls-/nattfika Boll-/kedjetäcke Kvalitetssäkra rätt inkontinensskydd Taktil massage Utevistelse Positiv social samvaro 6

7 Normäl ävfo ring? Hur kan vi bedöma detta? Avföringslistor Bedöma konsistens (färg, form, lukt etc.) Observation av toalettvanor Hur kan det yttra sig hos personen? Förstoppning Lös avföring, diarréer Illamående Irritation Oro Agitation Motorisk rastlöshet Ångest Förvirring Smärta Infektioner Sömnsvårigheter Fixering av toalettbesök Försämrad aptit Uttorkning Skam, förnedring Viktnedgång Trött och orkeslös Isolering, vill inte lämna bostaden Vad kan det bero på? Vätskebrist Läkemedelsbiverkningar Kosten, t.ex. bristfälligt fiberintag, ensidig kost, allergier Inaktivitet Olika sjukdomstillstånd Oro, nervositet, stress 7

8 Miljöombyten Förändrade rutiner Hur kan vi åtgärda detta? Regelbundna måltider Önskekost Anpassad kost (stoppande eller lösande) Laktos- eller glutenfri kost Tarmreglerande läkemedel Öka vätskeintag (vatten) Meningsfull aktivitet Fysisk aktivitet, t.ex. promenader, gångträning, styrketräning Läkemedelsgenomgång Rutiner för att regelbundet kunna sitta på toaletten i lugn och ro Påminna om toalettbesök på regelbundna tider Anpassa sittställning på toaletten Massage Se över och utesluta andra sjukdomstillstånd Använda tydliggörande bilder Använda vårdarsång Anpassa miljön i badrummet, t.ex. med kontrastfärger, symboler Tydliga instruktioner vad som ska hända 8

9 Verkär personen smä rtfri? Hur kan vi bedöma detta? VAS-skalan Abbey Pain Scale Bedömning av allmäntillstånd Observationer Hur kan det yttra sig hos personen? Sömnsvårigheter Försämrad aptit Oro Agitation Apati Depression Skrikbeteende Motorisk rastlöshet Ledsamhet Svårigheter att sitta Förändrat kroppsspråk och ansiktsuttryck Vill inte stiga upp ur sängen Vad kan det bero på? Inaktivitet Olika sjukdomstillstånd Brist på lägesändringar Otillräcklig smärtlindring Förstoppning Felaktig läkemedelsbehandling Ohälsa i munnen Ångest Frakturer Artros 9

10 Hur kan vi åtgärda detta? Positionering i sittande och liggande Lägesändringar Träningsprogram Taktil stimulering TENS Akupunktur Antidecubitusmadrass Meningsfull aktivitet Positiv social samvaro Läkemedelsbehandling Läkemedelsgenomgång Förebyggande munvård Ge bekräftelse och vara närvarande Egentid Beröring Utevistelse Läkarbedömning 10

11 Finns däglig positiv sämväro med ändrä? Hur kan vi bedöma detta? Observationer Reflektioner i team Levnadsberättelse Hur kan det yttra sig hos personen? Oro Agitation Lättretlighet Motorisk rastlöshet Isolering Tystnad Viktnedgång Sömnsvårigheter Depression Vad kan det bero på? Personlighetsdrag, t.ex. blyg, osäker Smärta Rutiner hos personal Brist på personal Depression Boendemiljön är inte individuellt anpassad 11

12 Hur kan vi åtgärda detta? Sitta och prata, hålla handen och lyssna Samtala om det som intresserar personen Bekräfta personen Individuellt anpassat bemötande Anpassa den sociala samvaron utifrån personen Prioritera samvaro före andra praktiska göromål Delaktighet i dagliga aktiviteter Ett fungerande kontaktmannaskap 12