Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Transkript

1 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Sammanställt av Karin Stenmark, MAS Vännäs kommun Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

2 Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 5 Struktur för uppföljning/utvärdering... 5 Åtgärder för ökad patientsäkerhet som genomförts år Uppföljning genom egenkontroll... 7 Samverkan för att förebygga vårdskador... 7 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet... 7 Hantering av klagomål och synpunkter... 8 Måluppfyllelse och fortsatt målarbete... 8 Övergripande strategier och planerade åtgärder för kommande år... 9 Underskrifter Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3 2

3 Sammanfattning De viktigaste åtgärderna som vidtagits för att öka patientsäkerheten Verksamheten startade med registrering för personer med beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD registret). Demensvårdsteamet och ytterliggare nyckelpersoner, totalt 7 personer, har utbildats till administratörer för registret. Den webbaserade utbildning om registret och syftet med att upprätta en bemötandeplan har genomförts till undersköterskor och sjukvårdsbiträden. Patientsäkerheten har följts upp genom egenkontroll via: Senior Alert Palliativa registret Kvalitetsmätning Årlig sammanställning av avvikelser Granskning av läkemedelsförråd Vid delegering av läkemedelshantering genomfört kunskapstester Vårdskador har identifierats och hanterats via: Avvikelsehantering med vidare handläggning enligt riktlinje Lex- Maria anmälningar (1) Hälso- och sjukvårdspersonalen har bidragit till ökad patientsäkerhet via: Riktade aktiviteter via kvalitetsregister har genomförts avseende fall, trycksår, nutrition. Kunskapen om vård i livets slut har ökat genom arbete med kvalitetsregister. Efterlevnad av rutiner för avvikelsehantering, dokumentation, samt följsamhet till nationella riktlinjer. Dialog med boende och närstående angående identifierade risker och ordination av specifika omvårdnadsåtgärder Hur patienter och närstående involveras i patientsäkerhetsarbetet via: Delaktighet i genomförandeplaner Information om omvårdnadsansvarig sjuksköterska och kontaktperson samt patientansvarig distriktsläkare Information om möjligheten att framföra synpunkter och klagomål Några av de viktigaste resultaten som uppnåtts alternativt förbättrats Nattfastan, 11 timmar eller mer, har minskat i enlighet med fastställt mål. Det preventiva arbetet för att minska fall och fallolyckor har gett ett en förbättring med 11 % eller 48 färre fall samtidigt har skador i form av frakturer minskat med 10 %. 3

4 Övergripande mål och strategier Övergripande mål för hälso- och sjukvården har varit att verksamheten skall bedrivas med god kvalitet utifrån lagar och förordningar och utvecklas med stöd av de nationellt framtagna registren. Nämndens mål kännetecknas bl.a. av respekt för individen, ett gott bemötande, trygghet och att den enskilde möter kompetent personal samt att: stärka och ta tillvara den enskildes resurser ge möjligheten att den enskilde kan bo kvar hemma i sin närmiljö utveckla det förebyggande arbetet får sina individuella behov tillgodosedda får den hjälp de behöver inom rimlig tid HSL verksamhetens gemensamma mål för : Förbättra arbetet med inkontinensvården rätten till individuellt utprovat inkontinensskydd läckagemätning till ny vårdtagare eller inför genomförandeplan till 80 % av vårdtagarna. Aktivt minska användandet av laxantia med 10 %. Årskontroller ska genomföras. Läkemedelsgenomgångar med hjälp av skattningsskala av symtom tillsammans med läkare, kontaktpersonal och sjuksköterska (gärna apotekare) för 80 % av vårdtagarna. Förbättra arbetet med delegering för att höja kompetensen och minska läkemedelsavvikelser med 20 %. Minska antalet personer med nattfasta 11 timmar eller mer med 20 % inom ÄO. Genomförandeplan till alla enligt riktlinje för 80 % av vårdtagarna. Förbättra det fallförebyggande arbetet. Införa/arbeta med smärtskattningsverktyget Abbey Pain Scale och utvärdera nyttan i samverkan med distriktsläkare för äldrevården och handikappomsorgen Fortsatt utveckling av det lokala demensteamets arbete. Teamets arbetssätt ska göras känt i organisationen, fortbildningsbehov ska samlas in och utbildning ska genomföras via till exempel workshops. Utveckla arbetet inom strokevården. Det lokala stroketeamet ska struktureras och deras arbetssätt ska göras känt i organisationen, fortbildningsbehov ska samlas in och utbildning via workshops planeras. 4

5 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Ytterst är det vårdgivaren d.v.s. Vård- och omsorgsnämnden, som är skyldig bedriva systematiskt patientsäkerhetsarbete enligt Patientsäkerhetslagen (2010:659). Vård- och omsorgsnämnden ansvarar för att den medicinskt ansvariga sjuksköterskans ställning i organisationen är tydlig och att det i övrigt finns förutsättningar för henne att utöva det medicinska ansvaret. MAS finns med i förvaltningens ledningsgrupp. Verksamhetschefen för hälso- och sjukvård ansvarar för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet, samt befrämjar kostnadseffektivitet, ansvarar för att det finns ett ändamålsenligt kvalitetssystem och att den löpande verksamheten fungerar på ett tillfredsställande sätt. MAS ansvarar för att upprätthålla och utveckla hälso- och sjukvårdens kvalité och säkerhet utifrån kvalitetssystemet för den kommunala hälso- och sjukvården. Detta genom att styra upp riktlinjer och rutiner, kontrollera att författningsbestämmelser och andra regler är kända och efterlevs, bevaka att personalen har den kompetens som behövs utifrån krav som ställs på verksamheten. Genom kvalitetsmätningar, registrering i Senior Alert och Palliativa registret, avvikelsehantering, egenkontroller, Lex Maria-anmälningar och synpunkts- och klagomålsärenden, analysera orsaker och åtgärdsbehov för ökad patientsäkerhet, samt rapportera till nämnd och verksamhet. Områdeschef för särskilda boenden, daglig verksamhet och korttids ansvarar för att alla medarbetare görs delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet samt att det genomförs och dokumenteras. Struktur för uppföljning/utvärdering MAS följer upp granskade och mätbara områden (nutrition, fall, trycksår, läkemedelavvikelser, förekomst av vårdrelaterade infektioner etc.) samt rapporterar till nämnden en till två gånger per år. MAS följer kontinuerligt upp avvikelser och vårdskador samt beslutade åtgärder. Uppföljning sker även via nationella kvalitetsregister, Senior Alert (fall, nutrition och trycksår) och Palliativa registret (vård i livets slut) I verksamheten återkopplas avvikelser och resultat från granskade områden, mm vid verksamhetsträffar och kvalitetsträffar en gång i månaden. Minnesanteckningar förs som skall läsas av alla. Resultaten från Öppna Jämförelser analyseras redovisas till nämnd och verksamhet en gång per år. Klagomål samlas in och fördelas av nämndens sekreterare. Mottagare kan vara avd. chef IFO, avd. chef ÄO/HO, MAS, områdeschef och 5

6 verksamhetschef. Respektive mottagare utreder, analyserar, bedömer klagomålet, vidtar nödvändiga åtgärder, återkopplar till patient/närstående samt ev. berörd myndighet. Åtgärder för ökad patientsäkerhet som genomförts år Registrering i nationella kvalitetsregister, Senior Alert, Palliativa registret samt startade registrering i BPSD registret (hösten 2012). Reviderat planen av det förebyggande arbetet i Senior Alert Deltagit i årsmöten, lärande seminarium och utbildningar för Senior Alert, Palliativ registret och BPSD registret. Utbildat sju personer till administratörer för BPSD registret samt genomfört den webbaserade utbildningen för BPSD registret. Rullande under året har det även genomförts studiecirklar, Samvaro med personer med demenssjukdom till undersköterskor/vårdbiträden. Genomförde kvalitetsmätning v 42 i verksamheterna (mätbara kriterier som trycksår, förekomst av laxerande läkemedel, vårdrelaterade infektioner, demenssjukdom, genomförandeplaner etc.). Kontrollera i PLAN ett webbaserat kontrollsystem, för bl.a. säker läkemedelshantering har införts på 2 enheter med målet att minska läkemedelsavvikelserna. Läkemedelsgenomgångar Sammanställt och analyserat avvikelser. Reviderat riktlinje för läkemedelshantering Reviderat riktlinje för palliativ vård Reviderat riktlinje för delegering Granskat läkemedelsförråd tillsammans med Apotekare Anslutande till HSA (Hälso- och sjukvårdens Adressregister) och SITHS kortsinloggning för sjuksköterskor med anledning av införandet av ordinationsverktyget Pascal. En sjukgymnast och en sjuksköterska har utbildats till instruktörer i självskydd Fyra sjuksköterskor har genomfört utbildningen Första hjälpen vid psykisk ohälsa. Nio av kommunens legitimerade personal har genomfört utbildningen Motiverande samtal (MI) Sju sjuksköterskor har genomfört utbildning inför läkemedelsgenomgångar Genomfört utbildning i metoden Tidiga tecken samt skapat en rutin för metoden. 6

7 Tre sjuksköterskor har genomfört utbildning Klinisk bedömning för sjuksköterskor Färdigställt utbildningsmaterial Grundläggande information kring strokevård utifrån nationella riktlinjer samt genomfört två utbildningar i verksamheten. Genomfört 2 utbildning (2 grupper totalt 18 personer) i hjälp och förflyttningsteknik där det även ingått en halv dags utbildning i självskydd. Uppföljning genom egenkontroll Egenkontroll som genomförts för ökad patientsäkerhet innefattar: Riskbedömningar, specifika omvårdnadsordinationer och uppföljningar i Senior Alert sker var 6:e månad eller oftare, om hälsotillståndet förändrats, för alla vårdtagare i äldreomsorgens särskilda boenden. Registreringar i Palliativa registret på alla som avlidit i våra särskilda boenden och på korttids. Årlig analys av resultaten görs för att identifiera delar i den palliativa vården som enligt analysen behöver förbättras. Analys av verksamhetens resultat i Öppna jämförelse samt jämförelse med andra kommuner MAS:s årliga sammanställning och analys av genomförd kvalitetsmätning MAS:s årliga sammanställning och analys av avvikelsehanteringen Analys av Lex Maria anmälningar (1) Samverkan för att förebygga vårdskador Avtal för läkarsamverkan finns och här regleras bl.a. att årliga läkemedelsgenomgångar skall utföras. Lokal samverkansgrupp mellan verksamhetschef för Vännäs Hälsocentralen och vård- och omsorgsförvaltningen finns. Sjukhuskoordinator Norrlands Universitetssjukhus genomför två avstämningsmöten med kommunen gällande avvikelser i informationsöverföringen uppkomna mellan huvudmännen. ROS (rehabilitering och samverkan) är en grupp som träffas dagligen för genomgång av aktuella ärenden. Medverkar gör hälsocentralens distriktssköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast, kommunens biståndshandläggare, områdeschef för hemtjänsten, arbetsterapeut och sjukgymnast (ingår som ett team med hemtjänstens personal). Särskild dagordning finns. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Legitimerad och övrig vårdpersonal är skyldig att rapportera risker och inträffade händelser skriftligt enligt rutinen för avvikelsehantering. Vid ingen eller obetydlig avvikelse eller vårdskada utreds och vidtas åtgärder direkt av ansvarig legitimerad personal. Vid allvarligare avvikelser/vårdskador utreder MAS direkt. En sammanställning med 7

8 analys görs minst en gång per år som rapporteras till nämnd. I verksamheten återkopplas avvikelser direkt till berörd personal samt vid kvalitetsträffar med gruppledare och leg. personal en gång per månad. Minnesanteckningar förs som skall läsas av alla. Hantering av klagomål och synpunkter Alla klagomål samlas in och fördelas av nämndens sekreterare. Mottagare kan vara avd.chef IFO, avd.chef ÄO/HO, MAS, områdeschef och verksamhetschef. Respektive mottagare utreder, analyserar, bedömer klagomålet, vidtar nödvändiga åtgärder samt återkopplar till patient/närstående samt ev. berörd myndighet. Årlig sammanställning och analys görs av verksamhetschef och MAS och redovisning sker till nämnd och verksamhetens medarbetare. Samverkan med patienter och närstående Välkomstsamtal skall erbjudas samtliga vårdtagare och/eller närstående. Närstående erbjuds närvara vid upprättande av genomförandeplan samt informeras om/när hälsotillståndet försämrats. Patient och/eller närstående kan efter eget önskemål aktualisera en träff med exempelvis verksamhetens områdeschef, kontaktperson, sjuksköterska, distriktsläkare, verksamhetschef och MAS. Måluppfyllelse och fortsatt målarbete Arbetet med förbättrad inkontinensvård behöver fortsätta under Arbetet med att minska behovet av stående ordination av laxantia behöver fortsätta En arbetsgrupp med bl.a. dietist kommer att intensifiera arbetet med metoden att se kosten som ett alternativ samt revidera rutin vid förstoppning. De årliga läkemedelsgenomgångarna, med målet att det för 80 % av vårdtagarna skulle vara genomfört, har ett resultat på 84 %. Avvikelser vid läkemedelshantering har inte minskat men bör minska enligt fastställt mål med minst 20 %. Att återkoppla avvikelser, att analysera orsaker och ta till vara på framkomna förbättringsförslag måste bli ett naturligt inslag i arbetet och ske i samverkan med vårdpersonal. Nattfastan, 11 timmar eller mer, har minskat i enlighet med fastställt mål på minst 20 % minskning. Arbetet med genomförandeplaner fungerar bra. Det preventiva arbetet för att minska fall och fallolyckor har gettffemton en förbättring med 11 % eller 48 färre fall samtidigt har skador i form av frakturer minskat med 10 %. Smärtskattningsverktyget Abbey Pain Scale används som en vedertagen metod för skattningen av upplevd smärta i den palliativa vården. 8

9 Demensvårdsteamet har hittat formerna för en god vård till personer med demenssjukdom och teamets arbete är väl känt i verksamheten. Studiecirklar i Samvaro med personer med demenssjukdom har genomförts under året (7 cirklar). Sex medarbetare har utbildats till administratörer i kvalitetsregistret för BPSD. Femton medarbetare har genomfört den webbaserade utbildningen i bemötandeplansarbetet. Arbetet i registret och upprättande av bemötandeplaner kommer att ske i ökad utsträckning för Stroketeamet har utformat ett utbildningsmaterial och 2 workshops har genomförts. För vårterminen 2013 finns 4 workshops inplanerade. Övergripande strategier och planerade åtgärder för kommande år Vård- och omsorgsnämnden kommer under februari 2013 att ta beslut om ledledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9. Innehållet i ledningssystemet skall spridas i verksamheten så att det blir känt av alla medarbetare och ett särskilt ansvar för spridningen kommer att läggas på områdescheferna. I ledningssystemet framgår roller och ansvarsfördelning för planering, ledning och egenkontroll för bl.a. patientsäkerheten. Den 1 september 2013 tar kommunen över ansvaret för hemsjukvården och en stor del av kommande års patientsäkerhetsarbete kommer att handla om att säkra en organisation för det nya ansvarsområdet. Fortsatt satsning på arbetet med Senior Alert, Palliativa registret och BPSD registret utifrån de ökade kraven som ställs i överenskommelsen, Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre, mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting. Systematiskt öka kunskapen om patientsäkerhet, vårdskada och avvikelserutin bland medarbetare och chefer. MAS ska se över och revidera riktlinje/rutin för avvikelsehantering. I övrigt följa de föreslagna åtgärderna från analysen av kvalitetsmätningen (från oktober 2012) samt avvikelsehanteringen (sammanställning och analys av 2012 års händelser). Att införa det webbaserade kontrollsystemet för bl.a. säker läkemedelshantering på ytterliggare 2 enheter med målet att minska läkemedelsavvikelserna. Följa planering för nödvändiga utbildningsinsatser. 9

10 Vännäs den Sonja Eriksson Vård- och omsorgsnämndens ordförande Ulf Norberg Verksamhetschef Karin Stenmark MAS 10