Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Transkript

1 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Datum och ansvarig för innehållet Eva Axelsson/Donald Casteel Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 4 Struktur för uppföljning/utvärdering 4 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 4 Uppföljning genom egenkontroll 5 Samverkan för att förebygga vårdskador 5 Riskanalys 5 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 5 Hantering av klagomål och synpunkter 5 Samverkan med patienter och närstående 6 Sammanställning och analys 6 Resultat 6 Övergripande mål och strategier för kommande år 6 Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3 2

3 Sammanfattning Sammanfattning Vårdcentralen ÄltaPraktiken omfattar cirka 8700 listade patienter och tillhandahåller mottagning, hemsjukvård och BVC. Ledningsgrupp för verksamheten är verksamhetschef, biträdande verksamhetschef samt medicinskt ansvarig läkare. ÄltaPraktiken ingår i koncernen Neron, hälso- och sjukvårdsutveckling AB. Därigenom finns tillgång till chefläkare, kvalitetssamordnare och tydlig uppföljning av kvalitetsfrågor som sedan återförs till resp verksamhet. Lokalt har under året arbetats med: Samtliga medicinska PM har reviderats vilket ökar patientsäkerheten. Genom aktivt användande av manuellt avvikelsesystem återförs incidenter så att en egenkontroll ständigt blir aktuell. Schemalagd handledning för ST- och underläkare veckovis. Vidare sker veckovisa patientfallsdragningar för ständigt erfarenhetsutbyte och kompetenshöjning. Medarbetare deltar i utbildningar i mån av resurser. Risker för vårdskador uppmärksammas via avvikelsesystemet samt direktkommunikation. Patient och närståendes synpunkter beaktas och genom bl a möjlighet till direktkontakt med verksamhetschef alternativt brevledes finns en öppen dialog där framkomna synpunkter återförs till hela verksamheten eller till berörd medarbetare beroende på ärendets karaktär. Handläggning beslutas i ledningsgruppen. Under året finns inte någon Lex Maria att rapportera. 3

4 Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 En kontinuerlig uppföljning av att rutiner revideras vid behov och att efterlevnaden är god. Detta sker i personalmöten successivt under året. Att använda avvikelserapporter till ständig förbättring. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Ledningsgrupp bestående av verksamhetschef, biträdande verksamhetschef och medicinskt ansvarig läkare hanterar gemensamt ärenden. Till denna grupp kommer även samordnare för BVC verksamheten att knytas. Patientsäkerhetsarbetet är uppdelat så att direkta medicinska frågor hanteras av medicinskt ansvarig och omvårdnadsfrågor hanteras av biträdande verksamhetschef tillika distriktssköterska. Återföring av patientsäkerhetsinformation och frågor samt förtydliganden sker till hela personalgruppen i arbetsplatsträffar. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Vårdskador dokumenteras, utreds och föranleder eventuella förändringar i PM och rutiner. Vid behov utförs händelseanalyser. Mätning sker via avvikelserapportering, i första hand internt men också med information till koncernens chefläkare. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Uppdatering och implementering av medicinska PM har gjorts. För ST- och underläkare finns schemalagd handledning av erfarna allmänspecialister. Handledning tillämpas också vid introduktion av nya medarbetare. Läkarna har veckovisa patientfallsdragningar för ständigt erfarenhetsutbyte och kompetenshöjning. 4

5 Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Förutom intern egenkontroll via avvikelserapportering har vi under 2013 haft extern revision av patientdokumentation och registreringsefterlevnad utifrån beställarsynpunkt. Dokumentationen bedömdes som god och registreringsefterlevnad lämnades utan anmärkning. 80 patientjournaler granskades och 1 av dessa ledde till anmärkning. Diktat och diagnos överensstämde inte. Detta har diskuterats och tagits upp i läkargruppen och den mänskliga faktorn gjorde att aktuellt PM inte efterlevts. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 3 p 3 Hemsjukvård och hemtjänst har en etablerad samverkan. Konsultation med sjukhusspecialister sker fortlöpande vid behov. Samverkansgrupper finns inom SLL kring BVC och hemsjukvård samt diabetesvård och i dessa medverkar representanter från oss. Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 I ledningsgruppen tas avvikelserapporter upp och en första riskbedömning görs. Riskanalys görs vid behov om ytterligare utredning krävs. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p 5 Avvikelser Avvikelsesystemet är väl känt av samtliga medarbetare och används. Detta kan utnyttjas i högre grad för att ytterligare höja patientsäkerheten. Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Direkt inkomna patientklagomål tas om hand av verksamhetschef. Bedömning sker av initierade ledningsgruppsmedlemmar utifrån ärendets karaktär. Information ges till övriga medarbetare alternativt specifikt till enskild individ. Patienten får alltid en återkoppling via telefon eller brevledes. Klagomål via patientnämnd och Socialstyrelse har under året inte varit aktuella utifrån patientsäkerhetsaspekt. Samverkan med patienter och närstående 5

6 SFS 2010:659 3 kap. 4 Framför allt sker samverkan inom hemsjukvården där patient- och närståendekontakt är frekvent. Kontinuitet med sköterska och läkare eftersträvas för att ytterligare minska risker. Patientsäkerhetssynpunkter från patienter/närstående beaktas alltid oavsett var i verksamheten dessa inkommer. Återkoppling om möjlighet/lämplighet med åtgärd sker till den som inkommit med synpunkter. Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Saknar automatiserat system för detta men använder manuellt. Under 2014 ska mer visuell återföring ske för att tydliggöra trender som indikerar brister i kvaliteten. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Resultatuppföljning har inte sammanställts på ett avläsningsbart sätt. Strukturmått utgör förutsättningar för att nå definierade mål t ex Stramagruppen, andel personal som utbildats och utbildningens omfattning. Processmått utgörs av aktiviteter som genomförs för att uppnå definierade mål t ex andel riskanalyser, andel läkemedelsavstämningar, andel korrekta hygien- och klädrutiner, andel riskbedömningar, omfattning av implementering av SKL:s åtgärdspaket. Resultatmått speglar utfallet i form av andel patienter med vårdskador, andel patienter med vårdrelaterade infektioner, andel patienter med trycksår. Måluppfyllelse dvs. resultat kopplat till egna mål och strategier. Övergripande mål och strategier för kommande år Visualiserad intern resultatuppföljning Intern revision 6