Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden
|
|
- Jonathan Lindberg
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Töreboda kommun Cirka 9000 invånare Glesbygd Små industrier Västra stambanan Gbg- Sthlm Göta kanal Elisa (körslaget) och Törebodafestivalen 1
2 Vård och omsorg Töreboda kommun Ca 300 medarbetare Äldreomsorg, LSS, socialpsykiatri och IFO 4 arbetslag inom hemvård samt en nattpatrull 85 Säbo platser 13 Korttidsplatser Dagverksamhet Hemsjukvård Biståndsenhet Palliativa arbetsgruppen En tvärprofessionell arbetsgrupp bildades 2009 Ett palliativt ombud utsågs bland omvårdnadspersonalen inom varje enhet till arbetsgruppen Checklistor, registreringsscheman mm tas fram Gruppen lägger grunden för arbetssätt och rutiner utifrån Nationellt Vårdprogram för Palliativ vård Lokala gemensamma rutiner och arbetssätt utarbetas av arbetsgruppen kontinuerligt 2
3 Arbetsgruppen Sjuksköterska Arbetsterapeut och sjukgymnast Enhetschef Omvårdnadspersonal Biståndshandläggare Teamtanken Olika kompetenser samarbetar för att erbjuda brukaren en så god vård och omsorg som möjligt Arbetet präglas av ett öppet och tillåtande klimat, med ett ständigt lärande mellan olika professioner Målformuleringar sker tillsammans i teamet och så långt som möjligt tillsammans med brukaren och dennes anhöriga Vi vill att teamarbetet ska vara engagerande, roligt, utvecklande och öka trivseln Coachande ledarskap för alla i teamet 3
4 Förbättringsområde - Munhälsa Rutinen säger att munhälsobedömning utifrån ROAG (RevisedOral AssessmentGuide) ska göras så snart som möjligt efter att beslut tagits om palliativ vård. Munhälsobedömning görs sedan vid behov, dock minst en gång i veckan. Omvårdnadspersonal har utbildats i munhälsovård av en tandhygiensit. 4
5 Förbättringsområde - Smärtskattning 5
6 Förbättringsområde - Smärtskattning SMÄRTSKATTNINGSSKALA enligt Abbey Pain Scale Ett skattningsinstrument för smärta hos personer med nedsatta funktioner eller som inte kan verbalisera smärta. Medan patienten observeras fyll i aktuell poäng i fråga 1 till 6. Namn: Personnummer: Datum och klockslag: Markera med ett kryss vid vilka tidpunkter smärtlindring ges. Röstuttryck/ljud t.ex. gnyr, jämrar sig eller 0 Inte alls 1 Sällan låter 2 Ibland 3 Ofta Ansiktsuttryck t.ex. spänd, rynkar näsan, 0 Inte alls 1 Sällan grimaserar eller ser rädd ut 2 Ibland 3 Ofta Förändrat kroppsspråk t.ex. rastlös, vaggar, 0 Inte alls 1 Lite skyddar en kroppsdel eller ihopkrupen 2 Måttligt 3 Mycket Förändrat beteende t.ex. ökad förvirring, 0 Inte alls 1 Lite matvägran, ökad eller minskad kroppsaktivitet 2 Måttligt 3 Mycket Fysiologisk förändring t.ex. förändrad 0 Inte alls 1 Lite kroppstemperatur, puls eller blodtryck, 2 Måttligt svettningar, rodnad eller blekhet i hyn 3 Mycket Kroppsliga förändringar dvs. rivet skinn, 0 Inte alls 1 Lite tryckskador, kontrakturer eller andra skador 2 Måttligt 3 Mycket Summa: Signatur: Symtomskattning SYMTOMSKATTNING enligt modifierad ESAS (Edmonton Symptom Assessment Scale) Ett skattningsinstrument för symtom i livets slut. Symtomen anges enligt en skala från 0-10 (VAS-skalan) Markera med ett kryss vid vilka tidpunkter läkemedel ges mot ett visst symtom. Namn: Personnummer: Datum och klockslag: Smärta 0 anger ingen smärta 10 anger värsta tänkbara smärta Illamående 0 anger inget illamående 10 anger värsta tänkbara illamående Oro/ångest 0 anger ingen oro/ångest 10 anger värsta tänkbara oro/ångest Aptit 0 anger bästa möjliga aptit 10 anger ingen aptit Välbefinnande 0 anger bästa möjliga välbefinnande 10 anger sämsta möjliga välbefinnande Andfåddhet/rosslighet 0 anger ingen andfåddhet/rosslighet 10 anger värsta tänkbara andfåddhet/rosslighet Annat valfritt/anpassat (t ex muntorrhet, trötthet) 0 anger 10 anger Skattat av patient Skattat med hjälp av personal Skattat med hjälp av anhöriga Skattat av personal 6
7 7
8 Förbättringsområde - Efterlevandesamtal Efterlevandesamtal med anhöriga Förbättringsområde - Efterlevandesamtal Reflektion i teamet 8
9 VILS beslut VILS är en förkortning av Vård i Livets Slut. När en person är i livets sista dagar kan omvårdnadsbehovet ändras mycket snabbt och behovet av insatser från kommunen kan vara omfattande. För att säkerställa att den enskilde får den omvårdnad den behöver utan onödiga förseringar arbetar vi enligt VILS. VILS innebär ett öppet beslut och vi sätter in de insatser den enskilde behöver dag för dag utan ett nytt biståndsbeslut. Utifrån den enskildes behov utformar teamet omvårdnaden. VILS beslut När någon i teamet får till sig att det kan finnas behov av ett VILS beslut gäller följande: Samla hela beslutsteamet (sjuksköterska, arbetsterapeut fysioterapeut/sjugymnast och biståndshandläggare) samt ansvarig kontaktman eller annan tillgänglig omvårdnadspersonal. Informera ansvarig enhetschef i hemvården om att teamet fattat ett VILS beslut. Distriktssköterskan har ett samordningsansvar. Ett VILS beslut kan avslutas om behovet förändras. Vak kan rymmas inom ett VILS beslut för att ge den enskilde trygghet och/eller avlasta en anhörig. 9
10 Broschyrer Palliativ pärm 1. Bakgrund 2. Broschyrer - Vid livets slut (till vikarier) - När livet går mot sitt slut - Livets sista tid 3. Mage och tarm - Nutrition - Förstoppning - Illamående och kräkningar - Diarré -Hicka 4. Munhälsa - Rutin för munhälsobedömning - Hemgjord saliversättning - Munvård vid livet slut - Riskbedömning munhälsa (Senior Alert) 5. Psykiska symtom - Förvirring - Sorg och depression - Fatigue/orkeslöshet - Oro/ångest 6. Smärta - Rutin för smärtskattning - Blankett för smärtskattning Abbey Pain - Blankett för symtomskattning ESAS 7. Andning och cirkulation 8. Hud och sårbehandling -Trycksår 9. Hjälpmedel 10. Anhörigstöd och biståndsbedömning - Omsorg om närstående vid livets slut - Anhörigstöd via anhörigsamordnaren - Rutin vid sent palliativt skede (VILS) 11. Före och efter döden - Rutin vid oväntat dödsfall - Begravningsbyråer (telefonlista) -Omhändertagande vid dödsfall - Etniska grupper -Ett fint avslut (kit att använda när någon avlidit) -Rutiner för efterlevande- och utvärderingssamtal 12. Referenser 10
11 Vad är den palliativa gruppens styrka? Alla yrkesgrupper finns med All information finns samlad i vår Palliativa pärm Att vi fått stöd i att fortsätta arbetet - uthållighet Ständig utveckling i gruppen, vi vill fortsätta förbättras Arbetsgruppens fortsatta arbete Följer resultat Arbetsgruppen jobbar med förbättringar Arbetsgruppen informerar sina kollegor Kolla så att vi behåller de goda resultaten Nyheter från omvärlden Förbättringar och resultat förs vidare till ledningsgruppen och till enheterna Studiecirkel Att få leva tills man dör Ta tillvara bra idéer 11
BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA
BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA Svenska Palliativregistret Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister som är till för alla som vårdar människor i livets slut. Syftet med registret
Vård i livets slutskede Innehållsförteckning
Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller för Vård och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Godkänd av Monica Holmgren chef Vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 198/15 Version 3 Gäller från 2015-01-18
Vak vid palliativ vård i livets slutskede
RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN Område: Trygg och säker Hälso och sjukvård och rehabilitering Version: 2 Giltig fr.o.m: 2017 06 01 Ersätter: Fanns i Rutin Palliaitv vård Vö 414/2014, Vv 439/2014 Ansvarig:
Rutin för palliativ vård i livets slutskede
Rutin för palliativ vård i livets slutskede Sotenäs kommuns riktlinje utgår från Socialstyrelsens, Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede, som ger ett stöd för styrning och ledning.
SMÄRTA hos äldre. Christopher Lundborg VÖL OP 7 ANOPIVA SU/Sahlgrenska GÖTEBORGS UNIVERSITET SAHLGRENSKA AKADEMIN
SMÄRTA hos äldre Christopher Lundborg VÖL OP 7 ANOPIVA SU/Sahlgrenska START LOW GO SLOW Vem är äldre? Äldre än 65 år? YÄ Yngre äldre ÄÄ Äldre Äldre ( >80 år) ÄÄÄÄÄ Ännu äldre än äldre äldre AB 2019 1754
Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede
Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede 1 Innehållsförteckning Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede 3 Vård i livets slutskede 4 Brytpunktssamtal 4 Delaktighet 5 Andligt och kulturellt
Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?
AL81 Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Lärandemål för dagen Att kunna reflektera över den palliativa vårdens mål och förhållningssätt Att lära sig om hur smärta och andra symtom och obehag
Denna patient. Palliativa pärmen. är inskriven i Palliativa teamet i..
Personnr: Denna patient är inskriven i Palliativa teamet i.. Palliativa pärmen Patienten har med sig denna pärm, som finns i hemmet, vid besök eller inläggning på sjukhus, till hälsocentral eller kommunens
Riktlinje för vård i livets slutskede. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS
Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje för vård i livets slutskede Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS Godkänd av Monica Holmgren chef Vård- och omsorgsförvaltningen
och läkemedelshantering finns framtagen, se länk under referenser.
RIKTLINJE 1(5) Socialförvaltningen Socialförvaltningens stab Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0171-528 87 irene.eklof@habo.se Riktlinje för palliativ vård i livets slutskede Den här riktlinjen
Behandling av BPSD utan läkemedel
Behandling av BPSD utan läkemedel Teamarbete med personcentrerad omvårdnad Elin Nilsson Spec.SSK inom vård av äldre Madeleine Nilsson Leg. SSK ÖSTERBO (Brunnsgatan 15A) Demensboende 48 vårdplatser 6 avdelningar
Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård
Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt
Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se
Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Välkomna till seminarium! Program 12.45 13.00 Registrering 13.00 14.00 Ett palliativt förhållningssätt 14.00 14.30 FIKA 14.30 15.30 Symtom och vård i
Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje
Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull
Palliativ vård och omsorg Utbildning oktober 2019
Palliativ vård och omsorg Utbildning oktober 2019 Med föreläsare från Palliativa rådet i Sörmland Anna Åström SSIH Strängnäs Vad är palliativ vård? Vad är palliativ vård? Definition av palliativ vård enligt
Symtomlindring vid palliativ vård - Instruktion till omsorgspersonal
Symtomlindring vid palliativ vård - Instruktion till omsorgspersonal Smärta Smärta i livets slut är mycket vanligt och drabbar nästan alla i livets slut. Förutom att orsaka ett fysiskt lidande påminner
De 3 S:en vid demenssjukdom. Symtomskattning Symtomlindring Symtomprevention
SYMTOMSKATTNING De 3 S:en vid demenssjukdom Symtomskattning Symtomlindring Symtomprevention SMÄRTSKATTNING VID SVÅR DEMENS ca 200 skattningsverktyg Ingen riktigt bra vid svår demens Självskattningsskalor
Palliativ vård. Att leva har sin tid att bota har sin att dö har sin. Så enkelt är det och så svårt. ( C. Saunders)
Palliativ vård Att leva har sin tid att bota har sin att dö har sin. Så enkelt är det och så svårt. ( C. Saunders) Pallium Ordet palliativ kommer från latinets pallium som betyder mantel. Omslutande helhetsvård
Bilder: Stock.xchng. LÄR UT-projektet. bättre läkemedelshantering för äldre KORTVERSION AV PROJEKTRAPPORT OM LÄR UT
Bilder: Stock.xchng KORTVERSION AV PROJEKTRAPPORT OM LÄR UT LÄR UT-projektet bättre läkemedelshantering för äldre LÄR UT-projektet bättre läkemedelshantering för äldre Denna broschyr sammanfattar projektet
Svenska palliativregistret Ett verktyg för att förbättra vård i livets slutskede. Monika Eriksson Koordinator och omvårdnadsansvarig
Svenska palliativregistret Ett verktyg för att förbättra vård i livets slutskede Monika Eriksson Koordinator och omvårdnadsansvarig Källa Q-skolan Om kvalitet Se vilken vård som ni ger Varför registrera
UNDERSKÖTERSKANS ROLL
Symtomkontroll Närståendestöd UNDERSKÖTERSKANS ROLL Marie-Louise Ekeström Leg sjuksköterska FoUU Kommunikation/ Relation? Teamarbete 1 Några frågor Vad är god omvårdnad vid livets slut? Hur ser det ut
KONTINUERLIG BEDÖMNING DAGAR TILL NÅGON VECKA KVAR I LIVET
KONTINUERLIG BEDÖMNING DAGAR TILL NÅGON VECKA KVAR I LIVET Datum: Patientens namn: Verksamhet Vårdenhet: Huvuddiagnos Bidiagnoser VAL AV BEDÖMNINGSINSTRUMENT ABBEY PAIN SCALE ESAS FLACC IPOS VAS NRS ANNAT
Palliativ vård i livets slutskede
RIKTLINJER FÖR Palliativ vård i livets slutskede Antaget av Vård- och omsorgsnämnden Antaget 2018-11-06 Giltighetstid 2022-11-06 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Håbo kommuns styrdokumentshierarki
Patientsäkerhetsberättelse Tallbohovs äldreboende, demens
2015-02-01 Patientsäkerhetsberättelse Tallbohovs äldreboende, demens Övergripande mål Alla ska följa de basala hygienrutinerna samt klädreglerna. Minimera antal avvikelser gällande fall, mediciner, trycksår
NAMN: PERSONNUMMER: NAMN: PERSONNUMMER: Personnummer: NAMN: PERSONNUMMER: NAMN: PERSONNUMMER:
NAMN: PERSONNUMMER: NAMN: PERSONNUMMER: Namn: Personnummer: NAMN: PERSONNUMMER: NAMN: PERSONNUMMER: INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Instruktion...
Lokal riktlinje Palliativ vård och vård i livets slut
Socialtjänsten Godkänd Löpnr Dokumentklass Version Sida Anders Engelholm SN 2018 00176 Vårdprogram 1.0 1(7) Författare Datum: Datum fastställande: Palliativa gruppen 2019-06-04 Ange datum Sakgranskare
Rutin vid behov av Allmän palliativ vård
RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN Process/aktivitet: Palliativ vård Processägare: Verksamhetschef Beslutad av: MAS Användare/roll: Sjuksköterska Omfattar enhet/verksamhet: Vård och omsorg Version: Giltig fr.o.m:
Palliativ vård i livets slut
Palliativ vård i livets slut Rutin för äldreomsorgen, funktionshinderverksamheten och socialpsykiatrin i Borås Stad 1 Fastställt av: Områdeschefer inom äldreomsorgen och Sociala omsorgsförvaltningen i
ORD OCH BEGREPP [7] Dokumentets namn: Rutin för palliativ vård inom särskilt boende, hemsjukvård
2016-05-17 1 [7] Rutin för palliativ vård inom särskilda boendeformer, hemsjukvård Palliativ vård ska ha hög prioritet, lika hög som akut sjukdom och ska kunna bedrivas av alla, för all överallt inriktningen
ORD OCH BEGREPP [8]
2016-02-22 1 [8] Rutin för palliativ vård inom särskilda boendeformer, hemsjukvård Palliativ vård ska ha hög prioritet, lika hög som akut sjukdom och ska kunna bedrivas av alla, för all överallt inriktningen
Äldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede
Äldreomsorgens värdegrund Att möta människor i livets slutskede Värdegrunden gäller ända till slutet Att jobba inom äldreomsorgen innebär bland annat att möta människor i livets slutskede. Du som arbetar
VÄGLEDNING. Checklista demens. Dagverksamhet
VÄGLEDNING Checklista demens Dagverksamhet Checklistan är ett arbetsredskap och ett hjälpmedel för att arbeta efter Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Samtidigt leder den till ett lärande genom att
Hur kan Palliativregistret vara en hjälp i att styra och leda den palliativa vården?
Hur kan Palliativregistret vara en hjälp i att styra och leda den palliativa vården? En förbättringsresa i palliativ vård Särskilt boende och korttidsboende Umeå Kommun 2013 Pernilla Blomdal, Verksamhetschef
Patientsäkerhetsberättelse 2011
Patientsäkerhetsberättelse 2011 Enligt SFS 2010:659 2012-03-07 Marianne Falk Verksamhetens omfattning I Ovanåkers kommun finns 128 platser på särskilt boende för äldre. Det finns 16 platser för korttidsvistelse.
Med Senior Alert som verktyg gör vi skillnad
Med Senior Alert som verktyg gör vi skillnad Nordingrå hemtjänst och hemsjukvård Kramfors kommun Anna Böhlenius, arbetsterapeut Inga-Lill Sjöberg, undersköterska Therese Hörling, sjukgymnast Kramfors kommun
Bättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014
KorTVerSIoN AV HANdlINGSPlANeN riktad TIll KoMMUNerNA I KroNoBerGS län Bättre liv Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen är att uppnå ett bättre liv för de mest sjuka äldre i Kronobergs
Service och om- vårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58
Service och omvårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58 Kommunens verksamhet inom Vård och omsorg ska ge äldre och funktionshindrade möjlighet att leva
VÄGLEDNING. Checklista demens. Hemtjänst
VÄGLEDNING Checklista demens Hemtjänst Känns mycket tryggare och bättre. Vi lär oss nya saker om personen. Alla blir mer delaktiga. Kvalitetslyftande för alla. Bättre struktur. Det är några erfarenheter
Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ- och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad
Läkemedelsgenomgångar Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ- och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad Läkemedelsgenomgångar 1 Ur Borås Stads Styr- och ledningssystem
Palliativregistrets värdegrund
Palliativregistrets värdegrund Jag och mina närstående är informerade om min situation är lindrad från smärta och andra besvärande symtom är ordinerad läkemedel vid behov får god omvårdnad utifrån mina
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till
Smärtskattning. Palliativa rådet
Smärtskattning Palliativa rådet Vad är smärta? Smärta är en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller beskriven i termer av sådan skada.(international Association for
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till
Smärtskattning är guld värd
Smärtskattning är guld värd Bakgrund Att patienter inom vård och omsorg har smärta i olika sammanhang och av olika anledningar är väl känt. Att man ordinerar och ger läkemedel för detta är en självklarhet
Försämrat hälsotillstånd
RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN Område: Trygg och säker hälso- och sjukvård och rehabilitering Ansvarig: Beslutad av: Version: 1 Giltig fr.o.m. 2017-06-01 Ansvarig för revidering: Beslutad datum: Revideras
Förebyggande arbete. Att förebygga trycksår, undernäring, fallolyckor samt ohälsa i munnen. Socialförvaltningen
Socialförvaltningen Förebyggande arbete Att förebygga trycksår, undernäring, fallolyckor samt ohälsa i munnen Ersätter version från 2013-10-28 Monica Örmander, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2 Innehållsförteckning
Utarbetad för förvaltning Utgåva Giltig fr.o.m. Ersätter Diarienummer. Ämne/område Ansvarig för framtagande Granskad av
Rutin Utarbetad för förvaltning Utgåva Giltig fr.o.m. Ersätter Diarienummer Vård och omsorg 1 2014-03-11 Ämne/område Ansvarig för framtagande Granskad av Försämrat hälsotillstånd MAS, MAR, SAS, (VoU och
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 Fastställd av: Datum: 2014-03-24 Författare: Pia Hernerud, Verksamhetschef HSL/MAS Förord Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att
Mål, per verksamhet, för hälso- och sjukvåden i Sollentuna kommun 2018
Namn verksamhet Övergripande mål 2018 Verksamhetens mätbara mål för 2018 Norrgården Riskbedömning på individnivå ska fortlöpa, utvecklas och förbättras så att samtliga vårdtagare erbjuds riskbedömning
1(12) Palliativ vård. Styrdokument
1(12) Styrdokument 2(12) Styrdokument Dokumenttyp Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-04-14 71 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad 3(12) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 1.1
BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR
2 HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR MEDICINSKA BESLUT 03 INFORMATION 06 BRYTPUNKTSSAMTAL 07 VAD ÄR VIKTIGT NU ÖNSKEMÅL OCH PRIORITERINGAR 04
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2016 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2017 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG
+- PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2016 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2017 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen
"Vad blir ditt huvudbudskap under din föreläsning?
PKC dagen 28/11 "Vad blir ditt huvudbudskap under din föreläsning? Det finns flera faktorer som påverkar möjligheten för de palliativa ombuden att utföra sitt uppdrag. Vi vill dela med av vår erfarenhet
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen
Riktlinje för vårdpreventivt arbete med stöd av Senior alert
Socialtjänsten HSL Kvalitetsregister Upprättad: 2011-11-25 Reviderad: 2012-10-25 Reviderad: 2014-11-19 Riktlinje för vårdpreventivt arbete med stöd av Senior alert Socialtjänstens ledningsgrupp fattade
PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården
PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården Verksamhet Datum Sida 2 (18) Innehåll Plan att komma igång med Senior alert sid 3 Ett preventivt arbetssätt sid 4 Bakomliggande orsaker sid 7 Förebyggande
Patientsäkerhetsberättelse Kastanjens korttidsboende
2017-01-15 Patientsäkerhetsberättelse Kastanjens korttidsboende Övergripande mål Alla ska följa de basala hygienrutinerna samt klädreglerna. Minimera antal avvikelser gällande fall, mediciner, trycksår
Smärta och obehag. pkc.sll.se
Smärta och obehag Palliativ vård- undersköterskans roll Majoriteten av palliativ omvårdnad inom Vård- och omsorg utförs av undersköterskor och vårdbiträden (Socialstyrelsen, 2006) Beck, Törnqvist, Broström
Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål
1 Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål Antal fall med kroppsskada Uppföljningar årligen av har under 2011 minskat från 2,7 per 100 patienter till 2,3. Dock har antalet
Palliativ vård. De fyra hörnstenarna
Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,
Vägen till en grönare spindel. Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner!
Vägen till en grönare spindel Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner! Vetlanda kommun Ca 26 000 invånare Länets största kommun till ytan glesbygd Ca 1000 anställda inom vård- och omsorg
Mätbara mål, per verksamhet, för hälso- och sjukvåden i Sollentuna kommun 2017
Namn verksamhet Förbättringsområde och/eller övergripande mål från HSL rapport Tors backe Alla verksamheter ska nå upp till minsta målvärde gällande registrering i Senior Alert Verksamhetens mätbara mål
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Ronneby mars 2013 Karin Widecrantz Medicinskt ansvarig sjuksköterska Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt
1(12) Palliativ vård. Styrdokument
1(12) Styrdokument 2(12) Styrdokument Dokumenttyp Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-04-14 71 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad Kommunstyrelsen 2017-05-30, 108 3(12) Innehållsförteckning
Måluppfyllelse, per verksamhet, för hälso- och sjukvården i Sollentuna kommun 2017
Namn verksamhet Förbättringsområde och/eller övergripande mål från HSL rapport Tors backe Alla verksamheter ska nå upp till minsta målvärde gällande registrering i Senior Alert Verksamhetens mätbara mål
Registret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan
Vad är Senior alert? Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister som används inom vården och omsorgen om äldre. Med hjälp av registret kan vården och omsorgen tidigt upptäcka och förebygga trycksår,
Uppföljningen av kommunaliseringen av hemsjukvården
Uppföljningen av kommunaliseringen av hemsjukvården Förslag till uppföljning Marie Ernsth Bravell 1 KomUpp = Baslinjemätningen 2012 Utgångspunkten var Socialstyrelsens föreslagna indikatorer men de kompletterades
Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa
SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner
- En intervjustudie med sjuksköterskor verksamma i kommunal hälso- och sjukvård
VILKEN BETYDELSE HAR SVENSKA PALLIATIVREGISTRET FÖR SJUKSKÖTERSKOR I MÖTET MED PATIENTER I BEHOV AV PALLIATIV VÅRD - En intervjustudie med sjuksköterskor verksamma i kommunal hälso- och sjukvård Gunilla
Patientsäkerhetsberättelse Kastanjen
Socialförvaltningen Avdelning Vård och omsorg 2018-01-20 Patientsäkerhetsberättelse Kastanjen Övergripande mål Alla ska följa de basala hygienrutinerna samt klädreglerna. Minimera antal avvikelser gällande
Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet
Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet År 2011 2012-01-27 Verksamhetschef Patricia Crone 0 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier på Josephinahemmet...
Kulturförändring med Senior alert
Kulturförändring med Senior alert Susanne Lundblad och Maria Johansson Senior alert Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Agneta Bakir, Töreboda kommun Hur går det? Blir det bättre? Zackarias Lundblad
2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård
2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4
Senior alert - plan för att arbeta med vårdprevention
(Version 2018-08-24) Senior alert - plan för att arbeta med vårdprevention Verksamhet Datum Sida 2 (17) Innehåll Plan att komma igång med Senior alert 3 Ett preventivt arbetssätt 4 Bakomliggande orsaker
RUTIN. Dokumentnamn Riktlinje för att förebygga och behandla undernäring. Gemensam med Regionen: Ja Nej
RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinje för att förebygga och behandla undernäring Framtagen av: Eva-Karin Stenberg Eva Lydahl Tillvägagångssätt Gäller from: 17-11-13 Gemensam med Regionen: Ja Nej Gäller
A&O ANSVAR OCH OMSORG AB
2016 Björkgården A&O Ansvar och Omsorg AB Beskrivning av patientsäkerhetsarbetet under 2016 Avvikelser Samtliga avvikelser registreras i vår interna web-baserade verksamhetsuppföljning och dokumenteras
Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2015/86-ÄN-702 Sibylla Törnkvist - ay947 E-post:
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-05-20 Dnr: 2015/86-ÄN-702 Sibylla Törnkvist - ay947 E-post: sibylla.tornkvist@vasteras.se Kopia till, Attendo Care AB Annika Sahlgren, Attendo
Sundsvall
Sundsvall 2019-06-04 Astrid Lindgren skriver vi föds och vi dör, så har det alltid varit och kommer alltid att vara. Vi som arbetar i äldreomsorgen har alltid döden ständigt närvarande på ett eller annat
Rutin för fall och fallskador
2016-04-01 1 (5) Omsorg Rutin Ansvarig Helen Hansson Malmgren Medicinskt ansvarig sjuksköterska Upprättad den 2009-04-01 Upprättad av Pernilla Hedin, enhetschef, Ida Malmström, sjukgymnast, Sofia Rahdevi,
Rutin palliativ vård, Värmlands kommuner
KIL1000, v1.1, 2014-01-31 KILS KOMMUN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se RUTIN 2019-05-07 Beslutad i Ledn.gr. 2019-05-14 Rutin palliativ vård, Värmlands kommuner Sida 1 av 11 Innehåll Bakgrund
Socialtjänsten. Handlingsplan för våra mest sjuka äldre inom Socialtjänsten, Vård och omsorg
Socialtjänsten Datum 2014-11-19 D.nr 2014/28/739 Handlingsplan för våra mest sjuka äldre inom Socialtjänsten, Vård och omsorg Inom socialtjänsten har en arbetsgrupp bildats för att hålla samman arbetet
Dödsfallsenkät fr o m
Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. All inrapportering görs via http://palliativ.se. 1. Enhetskod (fylls i automatiskt i den digitala enkäten) 2. Personnummer
VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE
VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE Information till närstående Det här informationshäftet vänder sig till dig som är närstående. I häftet finns information om vad som sker under den sista tiden i livet. Vård i livets
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2011 Sammanställt av Karin Stenmark, MAS Vännäs kommun Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande
www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg
Monica Forsberg Jag kan åldras i Västerbotten i trygghet, med tillgång till god vård och omsorg Uppföljningen av multisjuka äldre från Sveriges kommuner och landsting (SKL) 2010 visar att det saknas helhetsperspektiv
Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:
Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård Riktlinje Datum: 2017-06-28 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum Riktlinje
Palliativ vård. Med målet är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt! pkc.sll.se
Palliativ vård Med målet är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt! Palliativ vård- undersköterskans roll Symtom och obehag i palliativ vård Det obehag du hittills känt kan du
Lyckad samverkan mellan verksamheterna i Melleruds kommun & Folktandvården. Bildspelet är redigerat av Enhet Tandvård för vgregion.
Lyckad samverkan mellan verksamheterna i Melleruds kommun & Folktandvården Bildspelet är redigerat av Enhet Tandvård för vgregion.se/tandvardsintyg Carina Fredriksson, tandhygienist i uppsökande verksamhet
Bertil Axelsson Adj lektor i palliativ medicin, Umeå universitet Öl Storsjögläntans palliativa hemsjukvårdsteam
Bertil Axelsson Adj lektor i palliativ medicin, Umeå universitet Öl Storsjögläntans palliativa hemsjukvårdsteam Mortaliteten i befolkningen = 100% 90-95 000 dör varje år i Sverige ( 1%) 76 000 (=80%) dör
BEDÖMNING AV PALLIATIVT VÅRDBEHOV HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR
MÅL MED Att identifiera och samordna patientens palliativa vårdbehov i syfte att patient och dess närstående ges möjlighet att planera, förbereda sig och göra de prioriteringar som är viktiga och meningsfulla
Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2
Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede Indikatorer Bilaga 2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier
Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Allmänt... 6 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 6 Vårdgivare... 6 Medicinskt ansvarig
Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Allmänt... 6 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 6 Vårdgivare... 6 Medicinskt ansvarig sjuksköterska... 7 Verksamhetschef hälso- och sjukvård...
Susanne Lind. Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus. susanne.lind@esh.se
Susanne Lind Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus susanne.lind@esh.se Vi bygger vidare på det som finns! Riktlinjer, guidelines, vårdplaner mm And THE TEXTBOOKS OF PALLIATIVE
A&O ANSVAR OCH OMSORG AB
Patientsäkerhetsberättelse 2015 Björkgården A&O Ansvar och Omsorg AB Beskrivning av patientsäkerhetsarbetet under 2014 Avvikelser Samtliga avvikelser registreras och dokumenteras. Samtliga inkomna avvikelser
Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:
Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel
Hemtjänst...1 Inledning...2. Beskrivning av insatsen...2 Beskrivning av målgruppen...2. Krav på insatsen hemtjänst...2
Uppdrag och kvalitetskrav Fastställd av socialnämnden Framtagen av socialförvaltningen Datum 2017-04-20 Ärendenr SON 2017/72 Version [1.0] Innehållsförteckning...1 Inledning...2 Beskrivning av insatsen...2
Kvalitetsdeklaration Särskilt boende äldreomsorg
1 Kvalitetsdeklaration Särskilt boende äldreomsorg En översikt för att underlätta ditt val av vård och omsorg Humana Omsorg AB: Pilegården Org.nr: 556749-0007 2016 Att arbeta med kvalitet är en självklarhet
Senior alert är ett kvalitetsregister via webben. Registret är nationellt och har funnits sedan 2008
Senior alert är ett kvalitetsregister via webben Registret är nationellt och har funnits sedan 2008 Registret vänder sig till alla som bedriver vård och omsorg - för vårdtagare som är 65 år eller äldre
Rutin för vård i livets slutskede
2018-11-27 Rutin för vård i livets slutskede för personal inom omsorg Rutin för vård i livets slutskede för personal inom omsorg Typ av dokument: Rutin Handläggare: Malin Petzäll/Pia Settergren Antagen
Omvårdnadsdokumentation på avd 63 Hema/PAVA
Styrande rutindokument Rutin Sida 1 (5) Omvårdnadsdokumentation på avd 63 Hema/PAVA Syfte Att skapa en enhetlig omvårdnadsdokumentation på avdelningen som leder till ökad patientsäkerhet. Omfattning Gäller