VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE

Transkript

1 VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE Information till närstående

2 Det här informationshäftet vänder sig till dig som är närstående. I häftet finns information om vad som sker under den sista tiden i livet. Vård i livets slutskede innebär att vården inriktas mot att vara symtomlindrande istället för botande. Målet för oss som vårdpersonal är att sträva efter så god livskvalitet som möjligt för personen intill livets slut. Personal finns alltid att tillgå och är även till för er närstående om ni har frågor eller behöver stöd. Kom överens med personal på vilket sätt och i vilken omfattning ni som närstående vill ha information. Sjukdomsförloppen är olika långa och det är svårt att veta exakt när slutet infaller. Tänk på att ni som närstående ska orka hela vägen. Det är inte heller självklart att man som närstående vill vara med vid slutet.

3 God omvårdnad Försök att om möjligt följa dygnsrytmen. Personlig hygien morgon och kväll, rakning, munvård samt rena kläder vid behov. Det är viktigt att ni som närstående känner er delaktiga i omvårdnaden om ni själva vill. Byte av sänglinne, kläder och att vädra ur rummet kan upplevas skönt. Tänk på att hörseln är det sista sinnet som lämnar människan, tala alltid om vad som ska göras för personen. Det är viktigt att utföra regelbundna lägesändringar av personen för att undvika trycksår, underlätta upphostning av slem men även för att hitta vilsamma positioner. Läkemedel I livets slutskede skall de läkemedel som inte har någon effekt sättas ut. Läkemedel som behövs för att ge en god symtomlindring skall ordineras av läkare.

4 Förändringar som sker i kroppen i livets slutskede Under den sista tiden i livet sker många förändringar i kroppen. Några av de tidiga förändringarna är att intresse och uppmärksamhet för omgivningen avtar, personen går in mer i sig själv, upplever en trötthet som inte går att vila bort samt avsaknad av hunger och törst. Nedan beskrivs de senare förändringarna. Sinnena förändras Hörsel och känsel är det sista som försvinner och personen kan känna igen röster och uppleva beröring men har inte kraft att svara på dessa signaler. Därför är det alltid värdefullt om en närstående kan vara närvarande. Mat och dryck Behovet av mat och vätska minskar. Rörelser i magoch tarmkanal minskar. Att ge vätska och/eller näring i dropp kan snarare ge en ökad belastning på kroppen. Att fukta munslemhinnorna och ge god munvård motverkar törst.

5 Urin och avföring Muskler kring urinblåsa och tarm förlorar sin funktion vilket kan leda till svårigheter att hålla urin och avföring. Urinen blir mer koncentrerad, mängden minskar för att till slut upphöra helt. Om personen uppvisar oro p.g.a. svårigheter att kissa kan man underlätta genom att sätta en kateter. Temperatur och hudfärg Temperaturen kan svänga från lägre temperatur än normalt till hög feber som ofta inte går att påverka med läkemedel. Svettningar kan öka så att huden känns fuktig eller kladdig. Hudfärgen förändras ofta så att den blir mer gulaktig och blek det beror på att blodcirkulationen sparas till kroppens mest vitala delar. Detta leder till att händer och fötter blir kalla och blåaktiga. Andningen Andningen blir svagare, ytlig och eventuellt oregelbunden. Det kan även förekomma andningsuppehåll. Den ytliga andningen kan medföra att slem bildas i luftrören. Det kan vara svårt för personen att hosta upp slemmet. Slemmet kan åka upp

6 och ner i luftrören vilket kan leda till ett rosslande ljud. Obehaget är ofta obefintligt för personen, det låter värre för dem som är närvarande. Att använda sug för att få bort slemmet retar och kan göra att slembildningen ökar. Ibland kan det bli bättre om man t ex vänder personen på sidan. Förvirring och oro Förvirring förekommer ofta i livets slutskede. Det beror på att krafterna inte räcker till för att hålla ihop tillvaron. Personen kan ha svårt att känna igen sina närstående berätta därför vem du är. Kroppslig oro kan förekomma genom omedvetna ryckningar och rörelser. Detta kan bero på minskad syretillförsel till hjärnan och förändringar i ämnesomsättningen. Det är viktigt att någon närstående eller personal finns vid personens sida och försöker skapa en lugn miljö. Håll gärna handen och ge eventuellt lätt massage som kan ha en lugnande inverkan. En del personer kan föredra lugnande musik.

7 När döden har inträffat Vid förväntade dödsfall kan sjuksköterska utföra undersökning av den avlidne. Därefter meddelas ansvarig läkare som utfärdar dödsbevis. Det är viktigt att själva omhändertagandet av den avlidne sker med värdighet och respekt. Ni som närstående får gärna vara delaktiga om ni så önskar. Vårdpersonalen tar gärna emot önskemål om vilka kläder den avlidne skall ha på sig samt eventuella favoritsmycken eller andra kära föremål. En blomma och ett tänt ljus intill den avlidne kan vara fint. Efter dödsfallet tar ni som närstående kontakt med en begravningsbyrå. Vårdgivaren ombesörjer transport till gravkapell/bårhus om ni som närstående inte har andra önskemål.

8 En gång skall du vara en av dem som levat för länge sen. Jorden skall minnas dig som den minns gräset och skogarna, det multnande lövet. Då skall myllan minns och så som bergen Minns vindarna. Din frid skall vara oändligt som havet. Per Lagerkvist Informationshäftet är framtaget av arbetsgruppen för Palliativa vårdprocessprogrammet i Västra Östergötland februari Har du funderingar eller synpunkter på häftet tag kontakt med ombud för palliativ vård på enheten.