Peter Strang, professor, överläkare

Transkript

1 Peter Strang, professor, överläkare

2 Dyspné (andnöd) Andnöd/ dyspné är alltid en subjektiv känsla det patienten känner Det personalen ser eller mäter spelar mindre roll Många gånger oklart samband med syrgasmättnad Dyspné är ångestskapande! och ångest kan skapa dyspné

3 Svårt/tungt att andas (dyspné) Skapa/ sprida lugn! Stanna kvar, inte överge Gärna beröring Ändra läge i sängen Öppna fönster Placera en bordsfläkt mot munnen Efterfråga/tänka på : Har patienten bröstsmärtor, kärlkramp (ev nitro?)? Tecken hjärtsvikt (tungandad, rosslig, svullna ben. Ev Furix?) Tecken på lunginflammation (känns pat varm?)? Kolla gärna puls + blodtryck + andningsfrekv

4 Läkemedel vid akut andnöd Morfin fungerar snabbast! Tablett eller inj subkutant! Fungerar både vid cancer, KOL, hjärtsvikt, ALS Om klara tecken på hjärtsvikt Furix (furosemid) Om känd lungsjukdom (astma, KOL) Specifika läkemedel (Bricanyl, Ventoline osv) Vid oklar måttlig oro kan bensodiazepin provas Oxascand

5 Oro och ångest själens smärta Varningssignal: på samma sätt som akut smärta varnar för hot mot kroppen, så varnar akut ångest om psykologiskt hot något står inte rätt till 10-20% hos normalbefolkningen dubbelt så ofta hos kvinnor 30-40% av cancerpatienter har ångest upp till 60-70% har lätt oro/ångest Professor Peter Strang

6 Oro och ångest Stanna kvar (SÄRSKILT viktigt om akut dödsångest) Bekräfta oron det i sig kan kännas bra, delad oro är halverad oro! Pyssla om när man känner sig omhändertagen blir man lugnare Ge beröring/ taktil massage Avleda, distraktion (prata en stund, aktivitet osv) Rapportera tänkbara orsaker vid nytillkommen oro hos gammal patient: t ex andnöd, smärta, feber, förstoppning, UVI osv.

7 Läkemedel vid oro Vanlig oklar psykisk oro Bensodiazepiner kan funka, t ex Oxascand 5-10 mg vb Ev Xanor Depot 1 mg till kvällen (undvik Stesolid som har metaboliter) Oro pga. förvirring Haldol eller Risperdal (startdos 0,5 mg x2) Hemineurin (dagtid 1 kapsel 300mg morgon- middag-kväll) Helst inte bensodiazepin. Kan förvärra oron Oro p.g.a. dödsångest I 1a hand närvaro, samtal

8 Ångest, oro och ilska vid demens Kan handla om nedstämdhet jfr situationen med nedstämdhet hos äldre SSRI kan fungera Te x Cipramil i lågdos (10-20 mg) Kan ha effekt på aggressivitet och skrikbeteende OM effekt, ser man skillnad redan inom cirka 3-7 dagar! Professor Peter Strang

9 Sömnproblem hos äldre (med demens) - åtgärdbara hinder? Fysiska hinder? Smärta (ge paracetamol?)? Klåda (smörj?)? Osv Fel dygnsrytm? Sover för mkt dagtid? Dålig sovmiljö (ljud, för varmt, för ljust, för mörkt?)

10 Sömnproblem hos äldre (med demens) - förebyggande åtgärder? Sysselsätta patienten dagtid (bara kort tupplur) Undvika stimulans och TV tittande strax innan läggdags Stillsam musik eller lågmält samtal kan funka Litet kvällsmål + toabesök (ff.a. äldre med demens) En liten kopp kaffe (!) + en tabl smärtstillande (Panodil, Alvedon osv) (ff.a. äldre med demens) Påminna den demenssjuke Nu är det dags att lägga sig! Det här är din säng Fasta kvällsrutiner: TV sedan fika börja släcka ner --- börja tala tystare --- förbereda för sänggång

11 Sömnläkemedel Helst kortverkande insomningstablett Zopiklon (eller Zolpidem) Om pat vaknar nattetid trots Zopiklon Prova Nitrazepam (Mogadon) 0,5-1 tabl t.n, Gammal patient med sömnbesvär Prova k Hemineurin t.n.

12 Ätproblem hos döende Man dör inte för att man slutar äta!! utan man slutar äta för att man är döende. Det är kroppens sätt att förbereda sig för döendet Man känner varken hunger eller törst Målet då: bara välbefinnande!!

13 Mat och dropp i livets slutskede P.g.a. kakexi (avmagring, avtackling, rubbning av ämnesomsättningen) har kroppen svårt att klara: Fett Proteiner Mat som rekommenderades i tidigare skeden ( extra grädde, mycket proteiner) kan ge illamående Om dropp behövs helst klara vätskor TPN med fett ger ofta illamående

14 Att vara döende psyket Man börjar krympa världen som en förberedelse Närvarokänsla av döda släktingar Kommer för att hjälpa Kommer för att hämta personen Upplevs som lugnande!!

15 Att vara döende kroppen (någon vecka- någon dag kvar) Ingen hunger Nästan ingen törst mat och dryck är därför en belastning!! Mycket trött Urinproduktion: Minskar Blir mörk Upphör helt hos många Avföring Minskar men viktigt att hålla koll

16 Mkt nära döden (vanligen timmar kvar): Medvetandesänkt/ medvetslös Rossel Näsvinge-andning ( snipig näsa ) Oregelbunden andning (ev Cheyne-Stoke andning med pauser) Händer och fötter blir kalla, ev. missfärgade Feberreaktion (centrala delar blir varma, svettiga) Ibland viss oro, ryckighet

17 En bok skriven för undersköterskor