Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs.

Transkript

1 Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs.

2 Med ökad kunskap och förståelse av den palliativa vårdformen ökar förutsättningarna att uppnå högre vårdkvalitet i livets slut samt en ökad trygghet för vårdtagare, närstående och vårdpersonal I eftermiddag Palliativ vårdform och den palliativa vårdprocessen PVP smärtskattning, brytpunktsamtal, efterlevandesamtal och TEAMET Att identifiera en palliativ och en döende patienten Reflektionsfrågor Verktyg 2

3 3

4 Delar 1. Palliativ vård 2. Vårdkvalitet 3. Symtomlindring 4. Vägledning

5 Webbadresser

6 Reflektionsfrågor Vad betyder en god död för mig? Vet jag hur de jag vårdar vill dö? Hur ser jag att den döende har besvärande symtom i livets slutskede? Har vi ett gemensamt mål på vår arbetsplats? Vilka ingår i teamet på vår arbetsplats? Vilken är min roll i teamet och hur upplever jag den? Hur bemöter vi anhörigas svåra frågor? Hur får vi anhöriga att delta i vården? Tar vi kontakt med anhöriga efter dödsfall? 6

7 Vad är palliativ vård? Palliativ vård, av latinets pallium, "mantel" och palliatus, "bemantlad", manteln symboliserar omsorgen om den döende människan, även helhetsvård, lindringsvård, är ett begrepp som syftar på lindrande vård i livets slutskede och utgår från den moderna Hospicerörelsen. Denna rörelse kommer från Storbritannien och är särskilt förknippad med Dame Cecily Saunders, som 1967 startade St Christophers Hospice utanför London. Begreppet anses härstamma från S:t Martins delning av sin mantel till en naken fattig människa. Palliativ medicin kallades förr terminalvård. Vårdfilosofin präglas av en helhetssyn på vården av döende där målet är att få leva tills man dör genom att upprätthålla funktioner, livskvalitet och ett värdigt liv. Grundläggande är lindring av smärta och andra plågsamma symtom hos patienten men också att ge stöd till de närstående. Den palliativa vården beaktar fysiska, psykiska, sociala och andliga/existentiella behov. Ett palliativt förhållningssätt och kunskaper om basal palliativ vård skall finnas på alla platser där svårt sjuka och döende vårdas, till exempel i närsjukvården, inom geriatrik och akutsjukvård samt på vård- och omsorgsboenden (äldreboenden) Som pionjär i svensk palliativ vård brukar Barbro Beck-Friis framhållas. Hon utvecklade på 1970-talet den lasarettsanslutna hemsjukvården LAH, den så kallade "Motala-modellen" och har varit drivande inom palliativ vård i Sverige. 7

8 Palliativ vårdprocess 8

9 Sjukdomsförloppet vid olika kroniska sjukdomar 9

10 Palliativ vård Med målet är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt! 10

11 Att bli sedd Grundläggande behov hos oss människor Gäller hela livscykeln Faser i livet Tillväxtfasen Mognadsfasen raksträckan Åldrandet (Barbro Beck-Friis)

12 En dag ska vi dö 12

13 Vad betyder en god död för mig? Vet jag hur de jag vårdar vill dö? Har vi ett gemensamt mål på vår arbetsplats? 13

14 Målet kan vara Att du och dina närstående, utifrån era behov och önskemål känner livskvalitet och trygghet här hos oss livet ut Ssk Ulrika Wall 14

15 Behov av palliativ vård I Sverige dör omkr. 1% av befolkningen varje år dödsfall Grovt räknat.. En tredjedel stillsam, symtomfattig eller symtomfri sista tid En tredjedel tidvis enstaka krävande symtom En tredjedel - en kraftig symtomgivande, progressiv sjukdom med komplikationer. 15

16 Etiska principer Autonomiprincipen Icke skada principen Godhetsprincipen Rättviseprincipen 16

17 Team Kommunikation Närstående Symtom 17

18 Teamet En grupp av människor med olika färdigheter, som arbetar tillsammans under en utsedd ledare mot ett gemensamt mål. Målet är identifierat, accepterat, förstått och omprövat att alla. (Doyle) 18

19 Vilken är min roll i teamet och hur upplever jag den? Vilka ingår i teamet på vår arbetsplats? 19

20 Hur kommer ni arbeta med PVP rent Brainstorma praktiskt? Patientens och närståendes behov som styr Vem tar ansvaret och gör vad? Ha alltid verksamhetsmålet med i era tankar, i det praktiska arbetet och utvecklingsarbetet 20

21 Hur bemöter vi anhörigas svåra frågor? Hur får ni anhöriga att delta i vården? Tar ni kontakt med anhöriga efter dödsfall? 21

22 Stöd till anhöriga Från den 1 juli 2009 är det kommunernas skyldighet att ge stöd till anhöriga Kommunal hälso- och sjukvård och socialtjänst ska dels erbjuda ett individuellt anpassat stöd till anhöriga, dels arbeta för att se, respektera och samarbeta med anhöriga.

23 Kommunikation 23

24 Bra samtal A. Medicinska och praktiska frågor, förtroende och relation B. Åsikter och tankar C. Känslor D. Existentiella/andliga frågor B A D C

25 Vad leder bra samtal till Trygghet Patienter, närstående Vårdare Nöjdare och mindre stressade Patienter och närstående Vårdare Bättre behandling och vård Ökad följsamhet Ökad säkerhet

26 Psykisk Ångest oro Depression Stress FYSISK Ben- eller mjukdelssmärta Visceral- eller koliksmärta Nervsmärta Total smärta Existentiell /andlig Meningslöshet Övergivenhet Religiösa behov Social Isolering Närstående/ anhöriga Ekonomi 26

27 Definition av smärta Smärta är en obehaglig, subjektiv upplevelse som kan förmedlas till andra med hjälp av självrapportering, när det är möjligt, eller genom olika former av smärtrelaterade beteende (Kaasalainen) 27

28 Smärta av andra sjukdomar än cancer KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom) Hjärtsvikt Demens Osteoporos (benskörhet) Dessutom av smärtor från muskler, leder och från ryggen. Äldre en förändrad (eller upphävd) upplevelse av smärta. Kan reagera istället med oro, trötthet och/eller illamående (fallbeskrivning s. 45 eller 46) 28

29 Vad har ni för riktlinjer/rutiner på er arbetsplats gällande smärta? Vilka smärttecken ser ni hos era boende som är dementa? Var och vem dokumenterar? Förbättringsåtgärder?

30 Abbey Pain Scale Validerad bedömning av smärta Hos personer med demenssjukdom Hos personer som har svårt att beskriva sin smärta i tal kognitiv svikt, annat? Bedöm graden av påverkan med skalan 0 till 3 Summera och markera grad av smärta Rapportera, besluta, testa och utvärdera

31 Smärta vid demens? PETER STRANG Ca lider av medelsvår till svår demens dör 5000 har eller har haft cancer 50% har muskel och ledvärk 30 40% har Osteoporos Kan vi uppmärksamma detta hos våra patienter som saknar en intakt kognitiv förmåga? STOR UTMANING!!! 31

32 Vid behovsläkemedel! Obs se sid 34 i NVP dosering Mot smärta Opioid, Morfin Mot Illamående Haloperidol, Haldol Mot andnöd 1.hand Morfin, 2.hand Midazolan. Furosemid, Furix kan ges vi hjärtsvitktsorsakad andnöd Mot rosslighet Glykopyrron, Robinul Mot ångest Midazolam, Dormicum Mot förvirring Haloperidol, Haldol NVP kortversion 32

33 Omvårdnadåtgärder vid smärta TENS Ökad sensoriskt inflöde som mat, beröring, musik, dans, rörelse och upplevelser kan lindra smärta liksom minskad negativ affektion dvs lugn och ro, vänlighet, respekt, trygghet, omtanke och bekräftelse Stolsförhöjning, rollator God omvårdnad helt enkelt av alla professioner i vårdteamet Ä

34 Att identifiera den palliativa patienten Egentligen inte svårt Alla patienter med en obotlig sjukdom som leder till döden och är inte diagnosbundet! 34

35 När är en person döende? Vilka tecken ser ni?

36 Vad är nästa steg? Samtalet Ta ställning till vårdens mål och inriktning, hur då? Hela teamet inklusive läkare Tänka på den palliativa vårdprocessen. Var befinner sig patienten längs linjen? Har vårdteamet, den svårt sjuke och de närstående samma uppfattning om situationen? 36

37 Checklistan När var och hur används den? Vem ansvarar för att den används? Hur gör vi det till en rutin Var ska den finnas tillgänglig Var ska den vara/sitta när den är aktuell? 37

38 Prioriterade vårdområden i livets slutskede Lugn och trygg vårdmiljö Närståendes delaktighet Religiös tillhörighet? Symtomlindring Smärta, illamående, oro och ångest Munvård Tryckutsatta områden Elimination Undvika alla onödiga åtgärder LCP 38

39 Att identifiera en döende Förutsatt att det sker en försämring beroende på ett underliggande sjukdomstillstånd som inte är åtgärdbart och som inte är personens normaltillstånd, kan följande kriterier användas för att identifiera den döende patienten. 1. Sängbunden 2. Är sovande större delen av dygnet 3. Kan inte ta mediciner peroralt 4. Kan endast dricka små klunkar NVP 39

40 Exempel på verktyg som fungerar Checklistor Svenska palliativregistret Vårdprogram Utbildning

41 Webbadresser

42 Palliativ vårdprocess 42

43 Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs.

44 Tack för idag och kontakta mig gärna Ingeli Simmross Omtanke Vänlighet - Service 44