Palliativ vård, palliativt förhållningssätt
|
|
- David Nyberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Palliativ vård, palliativt förhållningssätt Tillbakablick, dagsläge och framtida utmaningar Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet
2 Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid, värme, mat, medkänsla 1800-talet: hospice startas i Dublin och Lyon 1900-talet: framsteg, optimism kirurgi, narkos, strålbehandling, antibiotika, insulin, cytostatika talet: de sjukaste blev åsidosatta
3 Dame Cicely Saunders den moderna hospicerörelsens grundare Började göra smärtstudier på 50-talet It is all pain Gav upphov till Total Pain -conceptet Total pain Fysisk Psykisk Social Existentiell/andlig Helheten betonas:de olika dimensionerna påverkar varandra
4 Vad hände sen? 1967: St Christopher s : första moderna hospicet med palliativ vård: motreaktion mot dålig vård av döende fokus på symptomlindring, lytiska coctails fokus på helhetssyn (fys-psyk-soc existent.) fokus på hemlik miljö fokus på hospice som hus 70- och 80-talet: fokus på hospice som filosofi fokus på hospice-home care för att nå många
5 Samtidigt i Sverige Barbro Beck-Friis startar den första dygnet runt hemsjukvården (LAH) i Motala Målet var att ersätta eljest nödvändig sjukhusvård och därmed skapa livskvalitet Inskrivning byggde på 3 inskrivningsprinciper Att diagnosen var ställd Att BÅDE patient och närstående ville ha LAH Att läkaren bedömde att LAH vård var möjlig En grundprincip: Om LAH skapar trygga patienter och närstående, minskar vårdutnyttjandet (Trygghet= kompetens, tillgänglighet, sviktplatser)
6 1987- framåt: Palliativ medicin 1987: Palliativ medicin blir en specialitet i UK Specialiserade palliativa enheter växer fram Undervisningen ökar Forskningen tar fart
7 WHO definitioner 1990 första definitionen av palliativ vård 2002 kom en reviderad definition Den innebär nya utmaningar
8 WHO definitionen 2002 (1) Svensk översättning: Kenne-Sarenmalm E, Fürst CJ, Strang P, Ternestedt BM Definition av palliativ vård enligt WHO, 2002 Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter och familjer som drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande (icke-botbar) sjukdom. Palliativ vård förebygger och lindrar lidande genom tidig upptäckt, noggrann analys och behandling av smärta och andra fysiska, psykosociala och existentiella problem.
9 WHO definitionen 2002, forts (2 ) Svensk översättning: Kenne-Sarenmalm E, Fürst CJ, Strang P, Ternestedt BM Lindrar smärta och andra plågsamma symtom. Bekräftar livet och betraktar döendet som en normal process. Syftar inte till att påskynda eller fördröja döden. Integrerar psykologiska och existentiella aspekter i patientens vård. Erbjuder organiserat stöd till hjälp för patienter att leva så aktivt som möjligt fram till döden.
10 WHO definitionen 2002, forts (3 ) Svensk översättning: Kenne-Sarenmalm E, Fürst CJ, Strang P, Ternestedt BM Erbjuder organiserat stöd till hjälp för familjen att hantera sin situation under patientens sjukdom och efter dödsfallet. Tillämpar ett teambaserat förhållningssätt för att möta patienters och familjers behov, samt tillhandahåller, om det behövs, även stödjande och rådgivande samtal.
11 WHO definitionen 2002, forts (4 ) Svensk översättning: Kenne-Sarenmalm E, Fürst CJ, Strang P, Ternestedt BM Befrämjar livskvalitet och kan även påverka sjukdomens förlopp i positiv bemärkelse. Är tillämpbar tidigt i sjukdomsskedet tillsammans med behandlingar som syftar till att förlänga livet, såsom cytostatika och strålbehandling. Palliativ vård omfattar även sådana undersökningar som är nödvändiga för att bättre förstå och ta hand om plågsamma symtom och komplikationer.
12 Ny situation idag i Sverige (1) Den palliativa vården gäller inte enbart döendefasen Idag både Tidig palliativ fas Både livsförlängning och livskvalitet Sen palliativ fas Livskvalitet
13 Tidig palliativ fas (exemplet cancer) Tumörspecifik behandling funkar Bromsar och/eller får cancern att (tillfälligt) minska Prover behöver tas för säkerhets skull Spridd cancer: kan betyda olika saker t ex. skelettmetastaser olika saker vid olika diagnoser Spridningsmönster spelar roll: till skelett, lungor, lever, CNS Målet: livskvalitet och livsförlängning Om man bara kan vinna någon månad med kurer? Kvalitet eller kvantitet? Rätt eller fel? Vad vill patienten? Vad är patientens mål??
14 Sen palliativ fas Tumörspecifik behandling är avslutad Målet är livskvalitet, inte livsförlängning
15 Traditionell syn modern syn Cancerbehandling Palliativ vård Palliativ vård Cancerbehandling
16 Brytpunken eller brytpunkter? Traditionellt har man pratat om många brytpunkter vid cancer: Att få cancerdiagnos Att påbörja behandling Att avsluta behandling Att börja gå på kontroller Att få recidiv Att få progress, trots palliativ cyto Att vara i den absoluta döendefasen Brytpunktssamtalet eller en process (flera samtal?)
17 Ny situation i Sverige (2) Hur ser motsvarande processer ut för: Hjärtsvikt? KOL? Neurologisk sjukdom? Demens?
18 Nya strategier: 1. Bättre analys! vi kan utföra smärtanalys, men illamåendeanalys? dyspnéanalys? Ångestanalys? osv. Med hjälp av analys kan vi ge en mer riktad, fungerande behandling!
19 Dyspné (andnöd) Gärna åtgärd riktad mot orsaken! Syrgas hjälper bara vid syrgasbrist Då är syre bra! (Annars är bordsfläkt lika bra!) Har pat pleuravätska? - gör tappning Rikligt med ascites, lungorna får inte plats Gör buktappning! Har pat en terminal hjärtsvikt? Prova Furix (furosemid) Allmän cancerutlöst dyspné? Prova kortison 2 dagar (tex. Betapred 6-8 mg) Klart obstruktiv? teofyllamin Akut andnöd? Prova morfin subkutant, p.o. (eller nebuliserat via Aiolos)
20 Strategi 2: Eftersträva kausal (orsaksinriktad) behandling Eftersträva kausal (orsaksinriktad) behandling!! bättre att behandla underliggande orsak! Ex: Patient som mår illa Finns en känd behandlingsbar orsak? Svamp? Ulcus? Smärta??
21 3. Aktiv ibland, avstå ibland! Att vara aktiv när det behövs, men också kunna avstå från onödig behandling! Ex: Döende sängliggande patient läggs in. Har oklara smärtor i magen, förstoppad, dålig aptit, lite illamående. Mycket trött, muskelsvag Skall man ta prover??
22 Palliativt Palliativt förhållningssätt: Tänka på de 4 dimensionerna fysiskt psykiskt socialt existentiellt Tänka på de 4 hörnstenarna symtomkontroll, kommunikation/relation, teamarbete, närståendestöd) Borde erbjudas i ALL sjukvård!!
23 Min hemsida (med bl.a. Nyhetsbrevet och boktips)
Palliativ vård ett förhållningssätt
Palliativ vård ett förhållningssätt Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid, värme, mat, medkänsla
Läs merDen palliativa vårdens utveckling och utmaningar
Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid,
Läs merPalliativt förhållningssätt
Palliativt förhållningssätt Professor Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem Vetenskaplig ledare för PKC (Palliativt Kunskapscentrum
Läs merPalliativt förhållningssätt
Palliativt förhållningssätt Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC (Palliativt kunskapscentrum) Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem och PKC Hur såg rötterna
Läs merPalliativ vård Professor Peter Strang
Palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet och Stockholms sjukhem Åldersrelaterade sjukdomar som ökar snabbt Demens cirka 110 000 lider av medelsvår-svår demens dessutom cirka 50-70 000
Läs merPalliativ vård vid olika diagnoser
Palliativ vård vid olika diagnoser likheter och olikheter Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet 2013-04-17 Professor P Strang Cancer den fruktade diagnosen
Läs merPallia%v vård: Total smärta eller totalt lugn inför döden?
Pallia%v vård: Total smärta eller totalt lugn inför döden? Peter Strang Professor, överläkare, vetenskaplig ledare Karolinska Ins5tutet, Stockholm sjukhem och PKC Stockholm Marit Karlsson Lektor, överläkare
Läs merSmärta hos äldre vad kan undersköterskan göra?
Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra? Peter Strang Vetenskaplig ledare Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län Professor, överläkare Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem Vad är smärta?
Läs merGod palliativ vård state of the art
God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid
Läs merÅstorps kommun. Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets slutskede. Revisionsrapport 2010:8
Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets KPMG AB 2011-03-03 Antal sidor: 9 Antal bilagor:1 Innehåll 1. Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 1 1.3 Genomförande och metod 1 1.4 Bemanning
Läs merHälso- och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvårdsnämnden Anders Wallner Kerstin Dolfe, 0-09 8 0 BESLUTSFÖRSLAG Datum 00-05-7 Dnr 080 (5) Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för utveckling av den specialiserade palliativa vården
Läs merKvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård
Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt
Läs merSvenska palliativregistret (2009)
vid hjärtsvikt ett europeiskt och globalt perspektiv enligt WHO (2002) : Lindrar smärta och andra plågsamma symtom. Bekräftar livet och betraktar döendet som en normal process. Syftar inte till att varken
Läs merKvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård
Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt
Läs merRemiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.
1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svensk sjuksköterskeförening Handläggare Inger Torpenberg Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes (inition) och eventuella
Läs merSFPM 20 år. Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet och Stockholm Stockholms Sjukhem
SFPM 20 år Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet och Stockholm Stockholms Sjukhem Hur svensk palliativ medicin startade Varför är vetenskapen viktig för en specialitet?
Läs merVården vid palliativ smärta
Studiedagarna 23-24.10 2014 Ann-Christine Eklund Vården vid palliativ smärta Vi har i vården två sjukdomsgrupper som ökar snabbt, demenssjukdomar och cancer. Båda diagnosgrupperna har samband med ökad
Läs merFamna har erbjudits lämna sina synpunkter över rubricerade föreskrifter och handbok, vilka lämnas nedan.
Ert datum Er beteckning, referens Socialstyrelsen socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Yttrande över Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande behandling, Om att ge eller inte ge
Läs merVÅRD I LIVETS SLUTSKEDE
Sida 1 (9) 2016-01-19 MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (9) Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Palliativ vård
Läs merHudiksvall 20131003 } Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvalitén för patienter och familjer som drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande sjukdom.
Läs merPalliativ vård. Med målet är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt! pkc.sll.se
Palliativ vård Med målet är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt! Palliativ vård- undersköterskans roll Symtom och obehag i palliativ vård Det obehag du hittills känt kan du
Läs merNamn: Jan Mårtensson, Jönköping Titel: Familjen i den pallia:va vården av hjärt- kärlsjukdom. Ingen intressekonflikt.
Namn: Jan Mårtensson, Jönköping Titel: Familjen i den pallia:va vården av hjärt- kärlsjukdom Ingen intressekonflikt. Pallia:v vård enligt WHO (2002) Pallia%v vård: Lindrar smärta och andra plågsamma symtom.
Läs merPalliativ vård 7,0 högskolepoäng Grundnivå Johan Stålvant
Palliativ vård 7,0 högskolepoäng Grundnivå Johan Stålvant 2016 06-13 Varför är palliativ vård viktigt? Världen har en åldrande befolkning. Cancer ökar kraftigt (från 14 miljoner 25 miljoner inom 20 år).
Läs merPalliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin)
Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin) Ensamhet Smärta Symptom Ronden gick förbi Ingen sa något Ingen förberedelse
Läs merStockholms Sjukhem. Marie-Louise Ekeström projektledare. Stockholms Sjukhem. MaryJane Windus projektledare. Stockholms Sjukhem
Palliativ vård Gå 4 betala för 3! Psykisk ohälsa i palliativ vård skillnaden mellan sorg och depression som kräver behandling Kulturella skillnader i synen på smärta, sjukdom och död LCP, Liverpool Care
Läs merLungcancer. stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer
Lungcancer stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis
Läs merNär döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede.
När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede. Peter Strang, överläkare, professor i palliativ medicin Karolinska Institutet, Stockholm Stockholms
Läs merKommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007
Kommittédirektiv En nationell cancerstrategi för framtiden Dir. 2007:110 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till en nationell
Läs merTrötthet hos patienter i livets slutskede
Trötthet hos patienter i livets slutskede Sjuksköterska, med.dr. AHS-Viool, Skellefteå Inst. f. Omvårdnad, Umeå Universitet Stockholms Sjukhem/Karolinska Institutet Trötthet orkeslöshet kraftlöshet osv.
Läs merPalliativ vård i OVANLIG KONFERENSSTART
Palliativ vård i OVANLIG KONFERENSSTART Inger Fridegren, ordförande i Nationella Rådet för Palliativ Vård, som var en av arrangörerna hälsade oss välkomna. Hon introducerade tämligen omgående konferensensappen
Läs merPalliativ sedering Professor Peter Strang
Palliativ sedering Professor Peter Strang Karolinska Institutet Stockholms sjukhem och Radiumhemmet Palliativ/terminal sedering Kontroversiell fråga: Rör det sig om: palliativ sedering (mål: att palliera)?
Läs merNutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm
Nutrition i palliativ vårdv Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Bakgrund Flertal studier visar att viktnedgång och undernäring i samband
Läs merExistentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården
Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Att möta och uppmärksamma patienters behov av existentiellt stöd vid livets slut Annica Charoub Specialistsjuksköterska palliativ vård
Läs merDöendet ur olika sjukdomsperspektiv Hjärtsjukdom
Döendet ur olika sjukdomsperspektiv Hjärtsjukdom Sjukdomsförloppet liknas ofta med en berg- och dalbana för både patienten och de närstående. Tidpunkten för att genomföra brytpunktsamtal kan var svår att
Läs merCancerrehabilitering i vårdprocesser
ARBETSMATERIAL/DISKUSSIONSUNDERLAG Cancerrehabilitering i vårdprocesser Barbro Arvidsson, barbro.arvidsson@orebroll.se och Anna Kling, anna.kling@orebroll.se Processledare för vårdprogramgruppen Cancerrehabilitering,
Läs merKonsten att hitta balans i tillvaron
Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om
Läs merHandlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina
Handlingsplan för Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Bild: Ulla-Britt Granberg 2010 Vilhelmina kommun Vilhelmina sjukstuga Innehållsförteckning 1. Målsättning 2. Bakgrund 3. Syfte med handlingsplanen
Läs merStöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation. Cancerrehabilitering
Stöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation Cancerrehabilitering Denna text är framtagen av RCC Stockholm Gotland i samarbete med patientföreträdare och faktagranskad av professioner inom
Läs merLokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede
Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,
Läs merUtvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne
Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne 1. Utvecklingsområden Avtalet omfattar fyra nedanstående prioriterade utvecklingsområden
Läs merKropp och själ: Hur dödsångest och ensamhet påverkar symtom
Kropp och själ: Hur dödsångest och ensamhet påverkar symtom Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC Processledare (palliativa cancerprocessen) RCC Helhetssyn: Påverkar
Läs merPalliativ vård - behovet
God palliativ vård Exempel från specialiserad hemsjukvård, särskilt boende och betydelsen av gott ledarskap Elisabeth Bergdahl Sjuksköterska, Med dr. FoU nu / SLL Universitetet Nordland Norge elisabeth.bergdahl@sll.se
Läs merBrytpunktssamtal i praktiken YGS, Stockholm 20160310 Tora Campbell-Chiru Kirurgkliniken, Södersjukhuset
Brytpunktssamtal i praktiken YGS, Stockholm 20160310 Tora Campbell-Chiru Kirurgkliniken, Södersjukhuset Vad jag tänker prata om: Vad är ett brytpunktssamtal? Vem har ansvar för att det blir av? Varför?
Läs merOro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård
Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC (Palliativt kunskapscentrum) Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem och
Läs merLokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn
Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn De flesta människor i Sverige dör den långsamma döden där döendet är ett utdraget förlopp till följd av sjukdom eller ålder. Under
Läs merÄldreting i Piteå. Hälso- och sjukvårdsberedning Syd i samverkan med Piteå kommun. Den 22 oktober 2003 FEL! OKÄNT VÄXELARGUMENT.
Äldreting i Piteå Den 22 oktober 2003 Hälso- och sjukvårdsberedning Syd i samverkan med Piteå kommun Deltagare Ca 125 medborgare Robert Bergman, moderator Ann-Mari Niva, sakkunnig - Samverkan Anna Thille,
Läs merRiktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH
1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:
Läs merFatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi
Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet
Läs merSupportive care av den geriatriska onkologiska patienten
Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Gabriella Frisk, Onkolog, Sektionschef Sektionen för cancerrehabilitering, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Agenda Bakgrund
Läs merKommunikationsavdelningen 2011-12-07
1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07 2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och
Läs merNär du behöver frysa in dina ägg. Information om hur det går till att ta ut en bit av en äggstock och frysa in.
När du behöver frysa in dina ägg Information om hur det går till att ta ut en bit av en äggstock och frysa in. Innehållsförteckning Varför ska jag frysa in mina ägg? Hur går det till? Hur tas en bit av
Läs merSamtal om samtal. De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen
Samtal om samtal De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen Svåra samtal Att lämna svåra besked Att bemöta starka känslor Att bemöta en obotligt sjuk människa som talar om att bli frisk eller en
Läs merNär det gör ont innehåll
När det gör ont När det gör ont innehåll Varför gör det ont? Hur kan man beskriva sin smärta? Hur behandlas smärta? Läkemedelsbehandling Andra behandlingsmetoder Vad är smärta? En förnimmelse av något
Läs merPsykosocial onkologi och cancerrehabilitering
Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering Maria Hellbom Leg psykolog, fil dr Enheten för rehabilitering och stöd Skånes Onkologiska klinik 1 Cancer berör oss alla 2 Varför ska vi tänka på rehabilitering?
Läs merVårdplan för bröstcancer/förstadium till bröstcancer
Vårdplan för bröstcancer/förstadium till bröstcancer Den här vårdplanen gäller för: En vårdplan är en skriftlig information om din sjukdom och den behandling du får. Den är ett komplement till muntlig
Läs merPallia%v Vård FÖR ALLA OAVSETT VÅRDFORM
Pallia%v Vård FÖR ALLA OAVSETT VÅRDFORM Myter om Pallia%v vård Om man remi*eras,ll pallia,va dör man inom 2 veckor pallia,va avdelningen = dödsavdelning Pa,enten har en cancersjukdom som är spridd jag
Läs merInnehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Inger Hagerman, Karolinska
Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Inger Hagerman, Karolinska Universitetssjukhuset ICD behandling i livets slutskede Inger
Läs merKommunikation och bemötande. Empati
Kommunikation och bemötande Det är viktigt att föra en kontinuerlig dialog med den döende patienten för att kunna respektera patientens autonomi och integritet. Känner man till personens föreställningar,
Läs merRapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem
1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet
Läs merOmvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs.
Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs. Med ökad kunskap och förståelse av den palliativa vårdformen ökar förutsättningarna att uppnå högre vårdkvalitet i
Läs merÖverenskommelse för vård av patient/kund i livets slut för Ljusdals kommuns befolkning.
Division Primärvård/ vo Ljusdal Omsorgs- och socialförvaltningen Område: Palliativ vård Målgrupp: Vårdpersonal inom Landsting och Kommun verksamma inom Ljusdals kommun Ämne: Riktlinjer palliativ vård vid
Läs merAll vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden.
Etik All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden. Etiska principer Göra gott Att göra gott ska styra arbete och bemötande i hälso och sjukvården. Vi ska förebygga skada och minska de
Läs merRemiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.
1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svenska Diabetesförbundet Lillemor Fernström Utredare Hälso- och sjukvårdsfrågor Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes
Läs merVÅRD- OCH OMSORGSUTBILDNING
VÅRD- OCH OMSORGSUTBILDNING Vård- och omsorgsutbildningen går att läsa på tre respektive fyra studieperioder och innehåller alltid arbetsplatsförlagt lärande (APL). Utbildningen innehåller grundkurser
Läs merUndersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se
Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Välkomna till seminarium! Program 12.45 13.00 Registrering 13.00 14.00 Ett palliativt förhållningssätt 14.00 14.30 FIKA 14.30 15.30 Symtom och vård i
Läs merFysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning
Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Besvär i rörelseorganen Rörelseorganen är ett samlingsnamn på skelett, muskler, senor och ledband och besvär och rapporteras oftast från nacke, skuldra,
Läs merPatient-Centered Medicine
Patient-Centered Medicine Mats Foldevi ht 2009 Patientcentrering Att utforska både patientens sjukdom och patientens upplevelse Att involvera prevention och hälsofrämjande Sjukdom och upplevelse sjukhistoria,
Läs merSå vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården
Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården Framtagen av Patient- och närståendeperspektivrådet vid Regionalt cancercentrum väst PNP-RÅDET Ett
Läs merPalliativ vård i livets slutskede. - högsta prioritet!
Palliativ vård i livets slutskede - högsta prioritet! Carl-Magnus Edenbrandt Docent, Leg.läkare Institutionen för kliniska vetenskaper Lunds Universitet Ordförande Svensk Förening för Palliativ Medicin
Läs merSocialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande behandling
Socialstyrelsen Dnr 3900/00 YTTRANDE Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande behandling Sveriges Pensionärsförbund SPF har fått tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.
Läs merEn hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck
En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots
Läs merSjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i palliativt skede på en akutvårdsavdelning
Sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i palliativt skede på en akutvårdsavdelning FÖRFATTARE Suzanne Daintith Karin Lidman Marie Lindell PROGRAM/KURS Fristående kurs, 15 högskolepoäng, OM
Läs merUTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE
UTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE RAPPORTMALL Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 hp Jeanette Gunnarsson Bakgrund: Beskrivning
Läs merGeriatriskt forum 141010. Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg. Hur började det?
Geriatriskt forum 141010 Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg Hur började det? Organisation Närvård västra Skaraborg Närsjukvårdsteamet 2008 Nätverk Politisk
Läs merFörvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem
Förvirringstillstånd vid avancerad cancer Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Referenslitteratur Strang P: Förvirring, delirium och terminal
Läs merOmvårdnad GR (B), Palliativ vård, 7,5 hp
1 (5) Kursplan för: Omvårdnad GR (B), Palliativ vård, 7,5 hp Nursing Science BA (B), Palliativ Care, 7,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn) Högskolepoäng
Läs merRiktlinje för vård i livets slutskede. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS
Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje för vård i livets slutskede Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS Godkänd av Monica Holmgren chef Vård- och omsorgsförvaltningen
Läs merRåd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör
Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom, skada eller död blir situationen för barnen
Läs merPalliativ vård i livets slutskede
Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Palliativ vård i livets slutskede Nationellt vårdprogram 2016 tills ny version kommer Mars 2016 Rekommendationer utarbetade av
Läs merNationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013
Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013 Katarina Sedig 1 Palliativ vård enligt Socialstyrelsen Hälso- och sjukvård i syfte att lindra lidande och främja livskvaliteten för patienter
Läs merPrognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland
Vad är demens? Sjukdomsprocess som drabbar hjärnan. Progredierande. Påverkar högre kortikala funktioner minnet/intellektet, personligheten. Orsakar funktionsbortfall. Demenssjukdomar är vanliga och kommer
Läs merSmärta palliativa aspekter
Smärta palliativa aspekter Peter Strang Professor i palliativ medicin /onkologi Karolinska Institutet, Stockholm Stockholms sjukhems palliativa cancersektion Peter Strang Palliativ vård (enl WHO) Vården
Läs merMoS Människa och samhälle. Etik, en introduktion. Måndagen 29 augusti 2011 Gunilla Nordenram. gunilla.nordenram@ki.se
MoS Människa och samhälle Etik, en introduktion Måndagen 29 augusti 2011 Gunilla Nordenram gunilla.nordenram@ki.se Munnen och tänderna Vårt arbetsområde Patientens...? Tillhörighet Kropp Funktiom Ansvarsområde
Läs merPallia%v vård - %ll alla som behöver. Gunnar Eckerdal Överläkare Jubileumskliniken, Sahlgrenska
Pallia%v vård - %ll alla som behöver gunnar.eckerdal@vgregion.se Gunnar Eckerdal Överläkare Jubileumskliniken, Sahlgrenska Vad är pallia%v vård? Är pallia%v vård prioriterad vad säger lagen? När behövs
Läs merOm du blir skadad i vården...... kan du i vissa fall ha rätt till ersättning från patientförsäkringen
Om du blir skadad i vården...... kan du i vissa fall ha rätt till ersättning från patientförsäkringen Besök vår hemsida för mer information: www.patientforsakring.se Om du skadas i vården... Om du drabbas
Läs merVi kan förebygga cancer
Vi kan förebygga cancer BÖCKER, FÖRELÄSNING, WORKSHOP med hälsovetare Henrik Beyer Välj hälsosamma vanor för att öka chansen till ett långt liv utan cancer! 2 Våg av ohälsa/ I Sverige har våra levnadsvanor
Läs merVid livets slut. De sista timmarna. De sista timmarna. Johanna Norén 2007
Vid livets slut De sista timmarna De sista timmarna Johanna Norén 2007 Vårdfilosofin i livets slut God omvårdnad Smärtlindring o symtomkontroll Anhörigstöd Lagarbete Den döendes rättigheter Jag har rätt
Läs merVad får en läkemedelsbehandling kosta? Henrik Lindman Onkologkliniken UAS
Vad får en läkemedelsbehandling kosta? Henrik Lindman Onkologkliniken UAS Vad får det kosta? UPP TILL 3 X BNP PER CAPITA Källa: WHO, Lancet Oncology 2007 REKOMMENDATIONEN FÖR RIMLIGA KOSTNADER INOM SJUKVÅRDEN
Läs merSvåra närståendemöten i palliativ vård
Svåra närståendemöten i palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet, Stockholm Överläkare vid Stockholms Sjukhems palliativa sekt. Hur påverkas närstående? psykisk stress fysisk utmattning
Läs merFrågor om Din lungsjukdom
Frågor om Din lungsjukdom. Hur gammal är Du?..... år.. Är Du? Kvinna Man. På vilken vårdcentral/hälsocentral/familjeläkarmottagning har Du Dina läkarkontakter? Svar:. Ej aktuellt. Vilken lungsjukdom har
Läs merMellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa
Mellan äldreomsorg och - Om äldres psykiska ohälsa I Sverige finns idag nästan 1, 7 miljoner människor, kvinnor och män, som fyllt 65 år. Vi är människor hela livet - på gott och ont Ett område som under
Läs merÄldreomsorg med omsorg.
Äldreomsorg med omsorg. Välkommen till Aleris och framtidens äldreomsorg. På Aleris har vi en gemensam syn på äldreomsorg; vi ger våra kunder samma trygghet, respekt och omtanke som vi själva vill ha när
Läs merVad är viktigast för just Dig? PER-ANDERS HEEDMAN, PROJEKTSAMORDNARE, RCC SYDÖST
Vad är viktigast för just Dig? PER-ANDERS HEEDMAN, PROJEKTSAMORDNARE, RCC SYDÖST Nicolas Rolin grundar Hôtel-Dieu Hospices de Beaune i Frankrike (1443) Medicinska kliniken Lunds lasarett, 3 4 september
Läs merOrd och fraser som kan vara svåra att förstå
ORDLISTA NIVÅ 1&2 Ord och fraser som kan vara svåra att förstå Före besöket Akut Att vara akut sjuk eller att få en akut tid betyder att du måste få hjälp i dag. Om det inte är akut kan du få en tid hos
Läs merRemiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.
1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes (inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. Terminologiska
Läs merFörhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.
Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg. Elisabeth Bergdahl Leg. Sjuksköterska, med dr. PKC, Palliativt kunskapscentrum Förhållningssätt, möten och relationer Bakgrund 1)
Läs merUndersköterska i palliativ vård vilken är din roll?
AL81 Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Lärandemål för dagen Att kunna reflektera över den palliativa vårdens mål och förhållningssätt Att lära sig om hur smärta och andra symtom och obehag
Läs merPalliativ vård och arbetsterapi - arbetsterapeutens erfarenheter av palliativ vård
Institutionen NVS Sektion för arbetsterapi Examensarbete i arbetsterapi, 15 hp Kandidatnivå Höstterminen 2008 Palliativ vård och arbetsterapi - arbetsterapeutens erfarenheter av palliativ vård Palliative
Läs merDin behandling med XALKORI (crizotinib)
Version 1/2015-11 Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de biverkningar
Läs merLikabehandlingsplanen
Likabehandlingsplanen Handlingsplan vid fall av kränkning Reviderad sept. 2014 Drakbergsskolans mål Varje elev och all personal på Drakbergsskolan skall kunna gå till skolan utan att vara orolig för att
Läs mer