Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download ""

Transkript

1 Hudiksvall

2 } Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvalitén för patienter och familjer som drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande sjukdom.

3 } Palliativ vård förebygger och lindrar lidande genom tidig upptäckt, analys och behandling av smärta och andra fysiska, psykosociala och existentiella problem

4 } Lindrar smärta och andra plågsamma symtom } Bekräftar livet och betraktar döendet som en normal process } Syftar inte till att påskynda eller fördröja döden } Integrerar psykologiska och existentiella aspekter i patientens vård

5 } erbjuder organiserat stöd till hjälp för familjen att hantera sin situation under patientens sjukdom och efter dödsfallet } tillämpar ett teambaserat förhållningssätt för att möta patienters och familjers behov samt tillhandahåller, om det behövs, även stödjande och rödgivande samtal. } befrämjar livskvalitet och kan även påverka sjukdomens förlopp i positiv bemärkelse.

6 } är tillämpbar tidigt i sjukdomsskedet tillsamman med terapier som syftar till att förlänga livet, som cytostatika eller strålbehandling. Palliativ vård omfattar sådana undersökningar som är nödvändiga för att bättre förstå och ta hans om plågsamma symtom och komplikationer.

7 } Jag har rätt att bli behandlad som en levande människa fram till min död. } Jag har rätt att få behålla mitt hopp, oavsett om målet för det ändrar sig. } Jag har rätt att få ge uttryck för mina känslor om min förestående död på mitt eget sätt. } Jag har rätt att delta i beslut ang min vård. } Jag har rätt att få ärliga svar på mina frågor. } Jag har rätt att få dö i frid och med värdighet.

8 Smärta >70 % Fatigue >70 % Matleda >50 % Oro, ångest % Nedstämdhet 39 % Förstoppning 37 % Dyspne 35 % Illamående 31 %

9 Smärta % Andnöd % Aptitlöshet 55 % Trötthet 90 % Fått livsförlängande 11 % åtgärder, fast de inte ville

10

11 } Smärta är en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse, som orsakas av manifest eller hotande vävnadsskada eller som av patienten tolkas i dessa termer. IASP (International Association for the Study of Pain)

12 Smärtbeteende Lidande Smärta Nociception

13 Män Kvinnor

14 } Skadad vävnad } Ryggmärgen } Thalamus } Hjärnbarken

15 } Skadad vävnad } Ryggmärgen } Mediala thalamus } Limbiska systemet } Känslor (dödsångest mm)

16 } Nociceptiv } Neuropatisk } Psykogen

17 } Fria nervändslut } I all somatisk vävnad olika mycket. I hornhinnan hög täthet } I vissa viscera få nociceptorer, lever, njure, hjärna men i stället hög koncentration i omgivande kapsel eller hinnor

18 } Smärta framkallad av vävnadsskada, som aktiverar nociceptorer } Kan drabba somatiska eller viscerala strukturer

19 } Mekaniska stimuli } Vissa kemiska ämnen } Värme, kyla } Tänjning } Ischemi } inflammation

20 } Smärttillstånd, som uppkommer på grund av skada i det perifera eller centrala nervsystemet } Diskbråck, postherpetisk neuralgi, direkt nervpåverkan av t ex tumörväxt, diabetisk neuropati

21 } ta reda på om patienten har ont och vilken betydelse smärtan har } Analysera smärtans innehåll och bakgrund } Ta hänsyn till patientens individuella behov vid val av läkemedel och doser, doseringsintervall eller annan behandling } Kontinuerligt följa upp behandlingen } Ge känslomässigt stöd till patienten och de närstående } Utnyttja kompletterande smärtexpertis vb

22 } Äldre kvinnor utan socialt nätverk } Människor med kognitiva nedsättningar } Pat med hjärtsvikt- långdraget sjukdomsförlopp utan någon tydlig brytpunkt } Pat med KOL stort vårdbehov } Pat med stroke - > 50 % smärta, otillräcklig information till närstående

23 } Lokalisation } Karaktär } Intensitet } Tidsmässiga förhållanden } Påverkan av familjemässiga, sociala och arbetsmässiga relationer

24 } VAS-skattning } Verbala kategoriskalor ingen smärta, lätt smärta, måttlig smärta, svår smärta } Bedömning av smärtans konsekvenser

25 } Undanröja orsaken } Farmakologisk } Radioterapi

26 } Oklar mekanism, möjligen central? } Biverkningar: svettningar, stora tabletter } Vid överdosering : allvarlig leverskada. Kan förekomma redan vid relativt låg dos, 8 12 g

27 } Verkningsmekanism : Blockerar cyklooxygenas 1 och 2 } Biverkningar : dyspepsi, blodtrycksstegring, vätskeretention, hjärtinsuff, obstruktiva lungbesvär, ökad blödningsrisk mm mm

28 } Innebär frisättning av algogener, som t ex prostaglandiner, substans P, serotonin, cytokiner, leukotriener mm mm

29 } Kodein omvandlas till liten del till morfin } Dextropropoxifen - syntetisk opioid. Överdosering ger hjärtarytmier och andningsdepression. } Tramadol hämmar serotonin och noradrenalinåterupptag

30 } Morfin } Hydromorfon } OxyCodon } Fentanyl } Ketobemidon } Metadon

31 } Biotillgänglighet po 35 %. Halvera den po dosen vid övergång till sk tillförsel } Ställs in med kortverkande preparat. Vid lagom dos övergång till långverkande preparat. } Bör ges po i första hand, i andra hand sk } Behandla alltid förstoppning, vb illamående

32 } Andningsdepression } Förstoppning } Illamående } Trötthet } Kognitiv dysfunktion

33 } Använd alltid tarmstimulerande medel från första dagen } Dela gärna upp Laxoberaldosen x 2 (mindre knipsmärtor) } Om smörjande medel behövs: Paraffinemulsion ml 2-3 } Relistor, 0,4 0,6 ml } Targiniq (oxycodon + naloxon)

34 } Vanligt vid insättande av opioider, mest för uppegående patienter (rörelseutlöst) } Klingar ofta av efter ca 2 veckor } Gärna profylax initialt, t ex Postafen eller Amosyt

35 } Allmänt obehag } Rastlöshet } Inre oro } Tremor } Ångest } Muskelspänningar } Hjärtklappning } Svettningar } Diarre } Vadkramp } Gäspningar } Nysningar } Frossa

36 } En övergående försämring av smärta som sker mot bakgrund av i övrigt kontrollerad, ihållande smärta } Kommer snabbt, varar relativt kort tid } Spontan eller händelserelaterad, t ex procedursmärta } Stor inverkan på livskvalitet immobiliserande, psykosocial påverkan

37 } Smärtan sätter in mot slutet av behandlingsintervallet } Den lindras av den nya dosen } Här bör dosen ökas alternativt intervallet minskas

38 } Uppkommer på grund av skada i det perifera eller centrala nervsystemet, nervinklämning eller direkt nervpåverkan (inflammation) } Diskbråck, postherpetisk smärta, direkt nervpåverkan av tumörväxt } Ofta utstrålning samt känselnedsättning eller annan nervpåverkan

39 } Ofta sämre effekt av opioider, prova ev Metadon } Kortison, Betapred 8 mg x 2 } Pröva antidepressiva, tex tricyklika (tryptizol) eller SSRI, gärna med noradrenerg effekt } Antiepileptika (Tegretol) } Gabapentin, pregabapentin ketamin } Ortopedisk kirurgi vid kotfrakturer } Palexia

40 } Skelettmetastaser smärtfrihet ca % } Tidig effekt vid myelom, lymfom, leukemier } Fördröjd effekt vid prostata- och njurcancer

41 Smärttyp Ursprung Kliniska karaktäristiska Somatisk -ytlig Hud, slemhinna Vällokaliserad, intensiv, palp.öm, sekundär hyperalgesi, rörelserelation -djup Muskler, fascior, senor skelett Rel. vällokal, intensiv, dov, palp.öm, radierande, ev refererad, aktivitetsrelation

42 Smärttyp Ursprung Kliniska karaktäristika Visceral -kontinuerlig -intermittent Viss visceral vävnad, organkapslar, mesenterium Intestinal/urogenital obstruktion eller spasm Djup, ofta svårlokaliserad, autonoma och somatiska reflexer, refererad smärta Spontant intervallmönster, hög intensitet, referead smärta

43 Smärttyp Ursprung Kliniska karaktäristika Neuropatisk -kontinuerlig Perifer nerv, plexus, nervrot, CNS -intermittent Perifer nerv, plexus, nervrot, CNS Utstrålande med neuroanatomiskt korrelerbar utbredning, känselförändringar, övriga neurologiska bortfall Paroxysmal lancinerande smärta, ibland relaterat till rörelse eller kroppsläge

44 } Minskar inflammation } Minskar ödem } Minskar spontan nervpolarisering

45 } Mot smärta } Mot illamående } Mot andfåddhet } Mot dålig aptit } Mot trötthet } Mot klåda } Mmmm

46

47 Ett ord som en människa fäster sig vid Kan verka i oberäknelig tid Det kan framkalla glädje vid livets slut Det kan väcka obehag livet ut Ja, det påverkar livet på jorden Så slarva inte med orden!

48 } Respektera människans autonomi och integritet } Känna till den andra människans föreställningar, förhoppningar, farhågor och egna ställningstagande

49 } Lyssna } Var lyhörd } Öppenhet bortse i möjligaste mån av egna attityder och värderingar } Finn problemets kärna } Erkänn och ge utrymme för känslor } Bygg på de positiva resurser patienten har } Informera om det vi som vårdare vet och har kunskaper om

50 } Förberedelse } Förmedlande av information } Bemötande av reaktioner

51 } Svårt sjuka oroas inte av samtal som de själva kan styra } Hur långt har jag kvar att leva? } Kommer jag att dö av det här?

52 }.att på ett meningsfullt och personligt sätt återberätta minnen från gamla tider i en öppen och tillåtande atmosfär, helt enkelt tänka högt om gamla tider. (Gynnerstedt och Schartau) } En berättelse som bygger på personens eget liv där den som berättar presentera som berättelsens subjekt och själv definierar vad som ska och inte ska tas med i berättelsen.

53

54 Hopp } God coping } Förbättrar livskvalitet Hopplöshet } Associerat till depression } Självmordstankar } Negativa förändringar av hälsan

55 } Att bli frisk } Att leva så normalt som möjligt } Bra relationer till sig själv (även som sjuk) och till andra viktiga människor } Att försonas genom att förbereda döden och genom att summera sitt liv (Eva Benzein)

56 } Verklighetsförankring } Trygghet kunskap, närhet, respekt } Obehagslindring } Känslornas tillåtelse } språk

57 } Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än vad hon gör men först och främst förstå det hon förstår. Om jag inte kan det så hjälper det inte att jag kan och vet mera.

58 } Vill jag ändå visa hur mycket jag kan så beror det på att jag är fåfäng och högmodig och egentligen vill beundras av den andra istället för att hjälpa henne } All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet inför den jag vill hjälpa och därmed måste jag förstå att detta med att hjälpa inte är att vilja härska utan att vilja tjäna Kan jag inte detta så kan jag inte heller hjälpa

Jönköping 20121025 } Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvalitén för patienter och familjer som drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande sjukdom. }

Läs mer

} Lindrar smärta och andra plågsamma symtom. } Bekräftar livet och betraktar döendet som en normal process

} Lindrar smärta och andra plågsamma symtom. } Bekräftar livet och betraktar döendet som en normal process Jönköping 20120426 } Lindrar smärta och andra plågsamma symtom } Bekräftar livet och betraktar döendet som en normal process } Syftar inte till att påskynda eller fördröja döden } Integrerar psykologiska

Läs mer

behandling smärtanalys fysiologi & psykologi

behandling smärtanalys fysiologi & psykologi behandling smärtanalys fysiologi & psykologi 6:1A Smärttillstånd smärtanalys utredning symtomatisk smärtbehandling behandling av tumör cytostatika kirurgi strålbehandling smärtlindring smärtfrihet 6:1B

Läs mer

Palliativ vård, palliativt förhållningssätt

Palliativ vård, palliativt förhållningssätt Palliativ vård, palliativt förhållningssätt Tillbakablick, dagsläge och framtida utmaningar Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden:

Läs mer

Smärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem

Smärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Smärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem 1 Ämnen: Smärtmekanismer och smärtanalys Farmakologisk smärtbehandling med fokus på opioider

Läs mer

Långvarig. Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala

Långvarig. Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala Långvarig smärta hos äldre Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala Doktorn, det gör g r ont! Smärta definieras som en obehaglig sensorisk och känslomässig

Läs mer

SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg

SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg 20 % av befolkningen har måttlig till svår långvarig smärta. 20-40 % av besöken i primärvärden är föranledda av smärta, hälften

Läs mer

Smärta. Palliativa rådet

Smärta. Palliativa rådet Smärta Palliativa rådet Smärta Vanligt i livets slutskede Angelägen fråga hos allmänheten Skrämmande symtom för patienten Man kan aldrig lova smärtfrihet. Smärtfrihet kan ibland vara kantad av biverkningar

Läs mer

Klassifikation och Analys av Smärta. Strandbaden 070419

Klassifikation och Analys av Smärta. Strandbaden 070419 Klassifikation och Analys av Smärta Grundades 1973. Forskare, kliniskt verksamma läkare och annan sjukvårds/hälsovårdpersonal Stimulerar och stödjer studier inom smärta och förmedlar denna kunskap över

Läs mer

Smärta palliativa aspekter

Smärta palliativa aspekter Smärta palliativa aspekter Peter Strang Professor i palliativ medicin /onkologi Karolinska Institutet, Stockholm Stockholms sjukhems palliativa cancersektion Peter Strang Palliativ vård (enl WHO) Vården

Läs mer

När det gör ont innehåll

När det gör ont innehåll När det gör ont När det gör ont innehåll Varför gör det ont? Hur kan man beskriva sin smärta? Hur behandlas smärta? Läkemedelsbehandling Andra behandlingsmetoder Vad är smärta? En förnimmelse av något

Läs mer

Smärta palliativa aspekter

Smärta palliativa aspekter Smärta palliativa aspekter Peter Strang Professor i palliativ medicin /onkologi Karolinska Institutet, Stockholm Stockholms sjukhems cancerpalliativa sektion Peter Strang Palliativ vård (enl WHO) Vården

Läs mer

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Smärta och inflammation i rörelseapparaten Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt

Läs mer

Långvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling. Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra

Långvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling. Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra Långvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra Långvarig smärta En kontinuerlig icke tumorrelaterad smärta som

Läs mer

Effektiv behandling av smärta

Effektiv behandling av smärta Effektiv behandling av smärta Olaf Gräbel terapigrupp Smärta Definitioner Neuropatisk vs Nociceptiv Nytta vs skada Frågor Smärta Smärta är en obehaglig sensorisk och/eller känslomässig upplevelse förenad

Läs mer

Neuropatisk smärta. Smärta initierad eller orsakad av primär lesion eller dysfunktion i nervsystemet

Neuropatisk smärta. Smärta initierad eller orsakad av primär lesion eller dysfunktion i nervsystemet Neuropatisk smärta Smärta initierad eller orsakad av primär lesion eller dysfunktion i nervsystemet Neuropatisk smärta (nervsmärta) har ersatt begreppet neurogen smärta Prevalens i befolkningen ca 2-4

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Långvarig smärta hos äldre. SMÄRTDAGEN Uppsala 2019 Sylvia Augustini Smärtläkare, allmänläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala

Långvarig smärta hos äldre. SMÄRTDAGEN Uppsala 2019 Sylvia Augustini Smärtläkare, allmänläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala Långvarig smärta hos äldre SMÄRTDAGEN Uppsala 2019 Sylvia Augustini Smärtläkare, allmänläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala Doktorn, det gör ont! Smärta definieras som en obehaglig sensorisk och känslomässig

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid smärta. Stellan Sjökvist Överläkare Smärtbehandlingsenheten NU- sjukvården

Läkemedelsbehandling vid smärta. Stellan Sjökvist Överläkare Smärtbehandlingsenheten NU- sjukvården Läkemedelsbehandling vid smärta Stellan Sjökvist Överläkare Smärtbehandlingsenheten NU- sjukvården Defini>on Smärta enl IASP Smärta är en obehaglig sensorisk och emo>onell upplevelse >ll följd av verklig

Läs mer

Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta

Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta Foto: Ewa Damm Dr Staffan Lundström, palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Detta föredrag: Skillnader mellan olika opioider Kombination av opioider Rotation

Läs mer

Cancerrelaterad smärta

Cancerrelaterad smärta Cancerrelaterad smärta Onkolog /gyn onkolog Professor i palliativ medicin, KI Överläk vid Stockholms Sjukhem Smärta (enligt IASP- International Assoc. for the Study of Pain) En obehaglig sensorisk och

Läs mer

Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra?

Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra? Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra? Peter Strang Vetenskaplig ledare Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län Professor, överläkare Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem Vad är smärta?

Läs mer

Punktioner Colonröntgen Mammografi CT / MR Frakturer Trauma / Multitrauma Hårda bord Obekväma läge Rädsla oro. Akut smärta

Punktioner Colonröntgen Mammografi CT / MR Frakturer Trauma / Multitrauma Hårda bord Obekväma läge Rädsla oro. Akut smärta Smärta och obehag i samband med röntgenundersökning RSJE16, oktober 2014 Punktioner Colonröntgen Mammografi CT / MR Frakturer Trauma / Multitrauma Hårda bord Obekväma läge Rädsla oro Smärta En obehaglig

Läs mer

Smärtbehandling vid cancersjukdom

Smärtbehandling vid cancersjukdom Smärtbehandling vid cancersjukdom Foto: Ewa Damm Dr Staffan Lundström, palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Dagens föreläsning Kort om smärtfysiologi Hur man gör en smärtanalys Behandling av cancerrelaterad

Läs mer

Neuropatismärta Etiologi, diagnos och behandling. Håkan Samuelsson, Smärtmottagningen, SÄS Borås

Neuropatismärta Etiologi, diagnos och behandling. Håkan Samuelsson, Smärtmottagningen, SÄS Borås Neuropatismärta Etiologi, diagnos och behandling Håkan Samuelsson, Smärtmottagningen, SÄS Borås Epidemiologi: Cirka 100 000 individer i Sverige har neuropatisk smärta. Innebär 25 pat på 2000 invånare.

Läs mer

Trötthet hos patienter i livets slutskede

Trötthet hos patienter i livets slutskede Trötthet hos patienter i livets slutskede Sjuksköterska, med.dr. AHS-Viool, Skellefteå Inst. f. Omvårdnad, Umeå Universitet Stockholms Sjukhem/Karolinska Institutet Trötthet orkeslöshet kraftlöshet osv.

Läs mer

17 starka opioider på marknaden, vilken sjutton ska jag välja?

17 starka opioider på marknaden, vilken sjutton ska jag välja? 17 starka opioider på marknaden, vilken sjutton ska jag välja? Foto: Ewa Damm Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem 1 Potenta opioider i Sverige Morfin Dolcontin Ketogan

Läs mer

Vid livets slut. De sista timmarna. De sista timmarna. Johanna Norén 2007

Vid livets slut. De sista timmarna. De sista timmarna. Johanna Norén 2007 Vid livets slut De sista timmarna De sista timmarna Johanna Norén 2007 Vårdfilosofin i livets slut God omvårdnad Smärtlindring o symtomkontroll Anhörigstöd Lagarbete Den döendes rättigheter Jag har rätt

Läs mer

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet SMÄRTAN I VARDAGEN Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G universitet Vårdalinstitutet Definition av smärta smärta är

Läs mer

Den vidunderliga smärtan

Den vidunderliga smärtan Den vidunderliga smärtan Artros och annan långvarig smärta Stefan Bergman Distriktsläkare och Forskningschef Landstinget Halland och Spenshult Smärta är en upplevelse Smärta är en obehaglig sensorisk och

Läs mer

Smärtseminarium. Christopher Lundborg AN/Op/IVA. Central fortledning. Nedåtgående bansystem PAG. Neurotransmittorer: Serotonin Noradrenalin Endorfiner

Smärtseminarium. Christopher Lundborg AN/Op/IVA. Central fortledning. Nedåtgående bansystem PAG. Neurotransmittorer: Serotonin Noradrenalin Endorfiner Smärtseminarium Christopher Lundborg AN/Op/IVA Central fortledning Cortex Thalamus Limbiska strukturer Hypothalamus PAG Hjärnstam Formatio reticularis NRM Nedåtgående bansystem Cortex Hypothalamus Hjärnstam

Läs mer

Palliativ vård vid olika diagnoser

Palliativ vård vid olika diagnoser Palliativ vård vid olika diagnoser likheter och olikheter Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet 2013-04-17 Professor P Strang Cancer den fruktade diagnosen

Läs mer

40-70% av cancerpatienter mår illa i livets slutskede Kvinnor mår mer illa än män

40-70% av cancerpatienter mår illa i livets slutskede Kvinnor mår mer illa än män Illamående 1 40-70% av cancerpatienter mår illa i livets slutskede Kvinnor mår mer illa än män 2 Asta 83 år Skelett och levermetastaserande bröstcancer, hjärtsvikt. Sköts i hemmet av distriktsläkare och

Läs mer

Bilaga C. (ändring av nationellt godkända läkemedel)

Bilaga C. (ändring av nationellt godkända läkemedel) Bilaga C (ändring av nationellt godkända läkemedel) BILAGA I VETENSKAPLIGA SLUTSATSER OCH SKÄL TILL ÄNDRING AV VILLKOREN FÖR GODKÄNNANDE(N) FÖR FÖRSÄLJNING Vetenskapliga slutsatser Med hänsyn till PRAC:s

Läs mer

Smärtlindring. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

Smärtlindring. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Smärtlindring Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Vad är nytt i vårdprogrammet kring smärta? Kapitlet är baserat på det sammanfattande avsnittet

Läs mer

Behandling av depression

Behandling av depression Behandling av depression Våra rekommendationer Terapigrupp Psykiatri Pouya Movahed Diagnos ställs med hjälp av: Diagnos Klinisk bedömning och Diagnostiska kriterier enligt DSM-IV eller V Ett av dessa två

Läs mer

Palliativ vård ett förhållningssätt

Palliativ vård ett förhållningssätt Palliativ vård ett förhållningssätt Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid, värme, mat, medkänsla

Läs mer

Smärta. Definition av smärta. Tecken på smärta

Smärta. Definition av smärta. Tecken på smärta Smärta Smärta är vanligt i livets slutskede. I långt framskriden cancersjukdom är smärtan ett mycket vanligt symtom (50-100%) jämfört med andra sjukdomsgrupper (50%). Smärta är en angelägen fråga hos allmänheten

Läs mer

-med fokus på opioider

-med fokus på opioider -med fokus på opioider Susanne Arvidsson Specialist i allmänmedicin Diplomerad i palliativ medicin Avancerad Hemsjukvård, Umeå Axlagården Hospice Palliativa rådgivningsteamet (Södra Lappland) Vad menas

Läs mer

VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE

VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE Sida 1 (9) 2016-01-19 MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (9) Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Palliativ vård

Läs mer

SMÄRTANALYS att välja rätt behandling REK dagen

SMÄRTANALYS att välja rätt behandling REK dagen SMÄRTANALYS att välja rätt behandling REK dagen 2018 01 31 Överläkare Lena Lundorff Terapigrupp SMÄRTA Definition smärta: Smärta är en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse som signalerar om hotande

Läs mer

16 SMÄRTA TERAPIRÅD. ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart

16 SMÄRTA TERAPIRÅD. ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart 16 SMÄRTA REKLISTAN 2015 73 UTBYTBART LÄKEMEDEL ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart och utvärdera alltid effekten! Vid övergång från akut till långvarigt smärttillstånd ändrar smärtan karaktär

Läs mer

Illamående. Region Östergötland

Illamående. Region Östergötland Illamående 1 40-70% av cancerpatienter mår illa i livets slutskede Kvinnor mår mer illa än män 2 Diagnos Anamnes- när, var, hur? Klinisk undersökning Lab Ev röntgen 3 Orsaker 1(3) Gastrointestinalkanalen

Läs mer

Palliativ vård Professor Peter Strang

Palliativ vård Professor Peter Strang Palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet och Stockholms sjukhem Åldersrelaterade sjukdomar som ökar snabbt Demens cirka 110 000 lider av medelsvår-svår demens dessutom cirka 50-70 000

Läs mer

Vad är nytt inom smärtvården?

Vad är nytt inom smärtvården? Page 1 of 6 PUBLICERAD I NUMMER 4/2015 TEMAN Vad är nytt inom smärtvården? Katri Hamunen, Vesa Kontinen istock/tuned_in Nya administreringssätt för gamla läkemedel och helt nya läkemedel ger nya möjligheter

Läs mer

Klinisk smärtfysiologi

Klinisk smärtfysiologi Klinisk smärtfysiologi neurobiologi neurofarmakologi 5:1A Smärta är en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse vilken kan korreleras till verklig eller potentiell vävnadsskada, eller uttryckas i

Läs mer

Bipacksedel: information till användaren

Bipacksedel: information till användaren Bipacksedel: information till användaren Buprenorphine G.L. Pharma 2 mg resoriblett, sublingual Buprenorphine G.L. Pharma 4 mg resoriblett, sublingual Buprenorphine G.L. Pharma 8 mg resoriblett, sublingual

Läs mer

Patientinformation. PALEXIA depot (tapentadol) PALEXIA (tapentadol)

Patientinformation. PALEXIA depot (tapentadol) PALEXIA (tapentadol) Patientinformation (tapentadol) (tapentadol) Beroendeframkallande medel. Iakttag största försiktighet vid förskrivning av detta läkemedel. Varför ska jag läsa denna information? Denna broschyr är till

Läs mer

Svenska palliativregistret (2009)

Svenska palliativregistret (2009) vid hjärtsvikt ett europeiskt och globalt perspektiv enligt WHO (2002) : Lindrar smärta och andra plågsamma symtom. Bekräftar livet och betraktar döendet som en normal process. Syftar inte till att varken

Läs mer

Smärta och KASAM. Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC Processledare (palliativa cancerprocessen) RCC

Smärta och KASAM. Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC Processledare (palliativa cancerprocessen) RCC Smärta och KASAM Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC Processledare (palliativa cancerprocessen) RCC Upplägg Några fallbeskrivningar utan facit! Kort genomgång

Läs mer

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2 Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Anders Wallner Kerstin Dolfe, 0-09 8 0 BESLUTSFÖRSLAG Datum 00-05-7 Dnr 080 (5) Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för utveckling av den specialiserade palliativa vården

Läs mer

Läkemedel till äldre 245

Läkemedel till äldre 245 Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,

Läs mer

SMÄRTA. Symtomkontroll, , Annika Pohl, Waldemar Bau

SMÄRTA. Symtomkontroll, , Annika Pohl, Waldemar Bau SMÄRTA Symtomkontroll, 2016-11-10, Annika Pohl, Waldemar Bau Vad är smärta? En obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller hotande vävnadsskada eller beskriven i termer

Läs mer

Måste jag ha ont bara för att jag är gammal? Smärtbehandling och Äldre Hösten 2009

Måste jag ha ont bara för att jag är gammal? Smärtbehandling och Äldre Hösten 2009 Måste jag ha ont bara för att jag är gammal? Smärtbehandling och Äldre Hösten 2009 Arbetsgrupp Birgir Arge - Reumatologiska kliniken MSE Carl Ove Arvidsson - Smärtmottagningen NLN Anette Bjerg - Dl, VC

Läs mer

Cancerrelaterad smärta

Cancerrelaterad smärta Cancerrelaterad smärta Onkolog /gyn onkolog Professor i palliativ medicin, KI Överläk vid Stockholms Sjukhem Smärta (enligt IASP- International Assoc. for the Study of Pain) En obehaglig sensorisk och

Läs mer

Mellansvenskt läkemedelsforum 2010 i Västerås Neuropatisk smärta

Mellansvenskt läkemedelsforum 2010 i Västerås Neuropatisk smärta Mellansvenskt läkemedelsforum 2010 i Västerås Neuropatisk smärta Peter Mattsson Verksamhetsområde Neurologi Akademiska sjukhuset Huvudbudskap Neuropatisk smärta är underdiagnosticerad och underbehandlad

Läs mer

Samtal om samtal. De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen

Samtal om samtal. De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen Samtal om samtal De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen Svåra samtal Att lämna svåra besked Att bemöta starka känslor Att bemöta en obotligt sjuk människa som talar om att bli frisk eller en

Läs mer

Palliativ vård. Med målet är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt! pkc.sll.se

Palliativ vård. Med målet är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt! pkc.sll.se Palliativ vård Med målet är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt! Palliativ vård- undersköterskans roll Symtom och obehag i palliativ vård Det obehag du hittills känt kan du

Läs mer

Kontroll över smärtan med hjälp av fysiatri

Kontroll över smärtan med hjälp av fysiatri Page 1 of 5 PUBLICERAD I NUMMER 4/2015 TEMAN Kontroll över smärtan med hjälp av fysiatri Jari Arokoski istock/choja Fysiatrin erbjuder smärtpatienter flera behandlingsmetoder utan läkemedel. Det gemensamma

Läs mer

Aripiprazole Accord (aripiprazol)

Aripiprazole Accord (aripiprazol) Aripiprazole Accord (aripiprazol) Patient/Anhörig Informationsbroschyr Denna broschyr innehåller viktig säkerhetsinformation som du ska bekanta dig med innan påbörjande av behandlingen med aripiprazol

Läs mer

Cancersmärta mer komplext än bara värk i kroppen!

Cancersmärta mer komplext än bara värk i kroppen! Cancersmärta mer komplext än bara värk i kroppen! Peter Strang Professor i palliativ medicin, Onkolog, överläkare, (Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem) Föreläsningens innehåll Olika kliniska

Läs mer

Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Vad är smärta? Smärta är det som patienten säger gör ont Smärta

Läs mer

All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden.

All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden. Etik All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden. Etiska principer Göra gott Att göra gott ska styra arbete och bemötande i hälso och sjukvården. Vi ska förebygga skada och minska de

Läs mer

SMÄRTA I PALLIATIV VÅRD OCH SMÄRTA RELATERAD TILL CANCER

SMÄRTA I PALLIATIV VÅRD OCH SMÄRTA RELATERAD TILL CANCER SMÄRTA I PALLIATIV VÅRD OCH SMÄRTA RELATERAD TILL CANCER gunnar.eckerdal@vgregion.se www.lakemedelsboken.se dels kapitlet om smärta, dels kapitlet palliativ vård 1 All smärtbehandling: Bilda dig en uppfattning

Läs mer

Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar

Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid,

Läs mer

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Äldre och läkemedel Generella rekommendationer Individualisera, ompröva indikationer regelbundet och utvärdera

Läs mer

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest. Ångest och Panikångest Alla upplever ibland ångest i olika situationer. Det beror på att själva känslan av ångest har som uppgift att tala om att nu är något fel, på tok, till och med farligt. Och då måste

Läs mer

Tro på patienten! Behandling av cancersmärta. Cancersmärta. Cancersmärta. Patienten har alltid rätt. Neuropatisk. Nociceptiv. Syns inte på röntgen

Tro på patienten! Behandling av cancersmärta. Cancersmärta. Cancersmärta. Patienten har alltid rätt. Neuropatisk. Nociceptiv. Syns inte på röntgen Behandling av cancersmärta Tro på patienten!, öl Onkologikliniken/ Akademiska sjukhuset Uppsala Syns inte på röntgen Patienten har alltid rätt Syns inte på labprover Dalsland 2006 Molvärk Inflammation

Läs mer

19.5.2015, Version 1.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

19.5.2015, Version 1.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Oxycodone/Naloxone 5 mg/2,5 mg depottablett Oxycodone/Naloxone 10 mg/5 mg depottablett Oxycodone/Naloxone 20 mg/10 mg depottablett Oxycodone/Naloxone 40 mg/20 mg depottablett 19.5.2015, Version 1.1 OFFENTLIG

Läs mer

Smärta hos äldre - läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Smärta hos äldre - läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Smärta hos äldre - läkemedel Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Farmakokinetiska förändringar eliminering Fettlösligt läkemedel Vattenlösligt läkemedel Metabolit aktiv eller

Läs mer

Nervsystemet Rekommenderade läkemedel

Nervsystemet Rekommenderade läkemedel Nervsystemet Rekommenderade läkemedel Norrbottens läkemedelskommitté ATC-kod anges efter substansnamn. Se motivering Nervsystemet. Demens Donepezil N06DA02 ARICEPT Epilepsi, anfallskupering Diazepam N05BA01

Läs mer

Intranasal behandling med läkemedel - Behandlingsriktlinje

Intranasal behandling med läkemedel - Behandlingsriktlinje Intranasal behandling med läkemedel - Behandlingsriktlinje Bakgrund: Administration av läkemedel intranasalt är ofta fördelaktig och grundar sig på: Väl vaskulariserad nässlemhinna Droppstorlek för optimalt

Läs mer

Döendet ur olika sjukdomsperspektiv Hjärtsjukdom

Döendet ur olika sjukdomsperspektiv Hjärtsjukdom Döendet ur olika sjukdomsperspektiv Hjärtsjukdom Sjukdomsförloppet liknas ofta med en berg- och dalbana för både patienten och de närstående. Tidpunkten för att genomföra brytpunktsamtal kan var svår att

Läs mer

Cancerrelaterad smärta vid vård i livets slutskede ur ett mångdimensionellt perspektiv

Cancerrelaterad smärta vid vård i livets slutskede ur ett mångdimensionellt perspektiv Cancerrelaterad smärta vid vård i livets slutskede ur ett mångdimensionellt perspektiv Författare: Helena Olsén, Pammela Standler & Maj-Britt Zätermyr Handledare: Hans Rystedt Enskilt arbete i omvårdnad

Läs mer

FARMAKOLOGISK BEHANDLING AV LÅNGVARIG SMÄRTA

FARMAKOLOGISK BEHANDLING AV LÅNGVARIG SMÄRTA FARMAKOLOGISK BEHANDLING AV LÅNGVARIG SMÄRTA CHRISTIAN SIMONSBERG SMÄRTCENTRUM ÖSTRA SJUKHUSET SPECIALIST I PSYKAITRI OCH SMÄRTLINDRING FÖRELÄSER FÖR MUNDIPHARMA, GRUNENTAHL OCH TIDIGARE GSK SKRIVER UNDERVISNINGSMATERIAL

Läs mer

What day is it?" asked Pooh "It's today", squeaked Piglet "My favorite day", said Pooh

What day is it? asked Pooh It's today, squeaked Piglet My favorite day, said Pooh What day is it?" asked Pooh "It's today", squeaked Piglet "My favorite day", said Pooh Läkemedelsbehandling av äldre Hjälpa eller stjälpa? Marie Ackelman Geriatriker Kullbergska sjukhuset Vi blir bara

Läs mer

Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING

Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING EUTHANASI Ò Eu väl, gott Ò Thanatos döden Således ordagrant En god död VAD ÄR EN GOD DÖD? Ò Snabb död Ò Omedveten död Ò Vid mycket

Läs mer

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Psykologiska aspekter på långvarig smärta Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Kognitiv Beteende Terapi -KBT Beteendeterapi: Bygger på inlärningsforskning, 1 1800-

Läs mer

Vården vid palliativ smärta

Vården vid palliativ smärta Studiedagarna 23-24.10 2014 Ann-Christine Eklund Vården vid palliativ smärta Vi har i vården två sjukdomsgrupper som ökar snabbt, demenssjukdomar och cancer. Båda diagnosgrupperna har samband med ökad

Läs mer

Delområden av en offentlig sammanfattning. Oxikodonhydroklorid är en stark värkmedicin som används för behandling av medelsvår eller svår smärta.

Delområden av en offentlig sammanfattning. Oxikodonhydroklorid är en stark värkmedicin som används för behandling av medelsvår eller svår smärta. VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Oxikodonhydroklorid är en stark värkmedicin som används för behandling av medelsvår eller svår smärta. Globalt uppskattar

Läs mer

Smärta och smärtbehandling. Eva Otterström Rydberg, överläkare Anestesikliniken HSV

Smärta och smärtbehandling. Eva Otterström Rydberg, överläkare Anestesikliniken HSV Smärta och smärtbehandling Eva Otterström Rydberg, överläkare Anestesikliniken HSV Äldre Ett tillstånd Annorlunda hos äldre Förändringar Kroppsliga/ Själsliga Konfusion i samband med sjukdom/sjukhusvistelse

Läs mer

Att leva med MS multipel skleros

Att leva med MS multipel skleros Att leva med MS multipel skleros Att leva med ms Ibland måste man vara extra snäll mot sig själv Charlotte Sundqvist var en mycket aktiv 16-åring när hon började ana att något var på tok. Sedan en tid

Läs mer

Mental Trötthet När hjärnan inte orkar

Mental Trötthet När hjärnan inte orkar Mental Trötthet När hjärnan inte orkar Lars Rönnbäck och Birgitta Johansson Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin Det som inte syns är svårt att förstå sig på. Men det kan ändå vara det osynliga

Läs mer

Vad är smärta? Obehaglig förnimmelse och känslomässig upplevelse som följer en verklig hotande vävnadsskada eller beskrivs som en sådan.

Vad är smärta? Obehaglig förnimmelse och känslomässig upplevelse som följer en verklig hotande vävnadsskada eller beskrivs som en sådan. Smärta-Lidande-Behandling Torsdagen den 2016-01-28 Föreläsare: Läkaren Mauritz Johansson Mauritz Johansson har arbeta på Smärtkliniken på Sollefteå Sjukhus är numera pensionerad. Har arbetat med smärtproblematik

Läs mer

Smärtläkemedel gamla och nya

Smärtläkemedel gamla och nya Smärtläkemedel gamla och nya Kristina Seling Distriktsläkare, Läkemedelsansvarig läkare för Region Jämtland Härjedalen Ordförande i Läkemedelskommittén Ca 40 % av befolkningen har långvarig eller återkommande

Läs mer

Dagens program. Sida 1

Dagens program. Sida 1 Dagens program Allmänt om smärta och smärtmekanismer Perifert verkande läkemedel Huvudgrupper av smärta Centralt verkande läkemedel Övriga läkemedel Sida 1 Smärta definitioner Akut smärta Kroppens varningssignal

Läs mer

Anna Ekelund arbetar som överläkare SSIH i Värnamo, specialist i anestesi-och intensivvård och diplomerad smärtläkare

Anna Ekelund arbetar som överläkare SSIH i Värnamo, specialist i anestesi-och intensivvård och diplomerad smärtläkare * Anna Ekelund arbetar som överläkare SSIH i Värnamo, specialist i anestesi-och intensivvård och diplomerad smärtläkare Opioid Biotillgänglighet p o Administrations sätt Metabolisering/ Utsöndring Tolerans

Läs mer

Ett smärtfritt liv Är det möjligt? Är det önskvärt?

Ett smärtfritt liv Är det möjligt? Är det önskvärt? Ett smärtfritt liv Är det möjligt? Är det önskvärt? Sjuksköterskestämman 20190514 Maria Lindström Familjeläkare, Hc Gilleberget Ordförande Läkemedelskommittén Medlem terapigrupp smärta Region Västernorrland

Läs mer

Smärtmekanismer och samsjuklighet

Smärtmekanismer och samsjuklighet Smärtmekanismer och samsjuklighet Gunilla Brodda Jansen, PBM, specialist Rehabmedicin och Smärtlindring, Docent Karolinska Institutet Långvarig smärta Förekomst av långvariga smärtor 40-65%. Heterogen

Läs mer

Hot stuff! CAPSINA. capsaicin

Hot stuff! CAPSINA. capsaicin Hot stuff! CAPSINA capsaicin Ett hett läkemedel mot smärta Capsina kräm innehåller capsaicin som isolerats från chilipepparns frukter. Denna substans har studerats kliniskt på patienter med långvariga

Läs mer

Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder

Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder Karin Lundbäck Sjuksköterska Smärtmottagningen/Smärtrehab Nus Smärtrehabiliteringen, Nus Rehab.mottagning + rehab.program

Läs mer

Farmaka vid akut smärta

Farmaka vid akut smärta Farmaka vid akut smärta i Kronobergs län Växjö den 10 maj 2011 Ellen Vinge Klinisk farmakolog 2011 1 Behandlingsprinciper vid akut smärta 1. Dämpa aktivering av nociceptorer 2. Hämma smärtsignalen i perifera

Läs mer

Namn: Jan Mårtensson, Jönköping Titel: Familjen i den pallia:va vården av hjärt- kärlsjukdom. Ingen intressekonflikt.

Namn: Jan Mårtensson, Jönköping Titel: Familjen i den pallia:va vården av hjärt- kärlsjukdom. Ingen intressekonflikt. Namn: Jan Mårtensson, Jönköping Titel: Familjen i den pallia:va vården av hjärt- kärlsjukdom Ingen intressekonflikt. Pallia:v vård enligt WHO (2002) Pallia%v vård: Lindrar smärta och andra plågsamma symtom.

Läs mer

Smärta i palliativ vård

Smärta i palliativ vård Smärta i palliativ vård Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC (Palliativt kunskapscentrum) Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem och PKC 2 Föreläsningens

Läs mer

GRUNDLÄGGANDE SMÄRTLINDRING SMÄRTA. IASP-International Association for the Study of Pain

GRUNDLÄGGANDE SMÄRTLINDRING SMÄRTA. IASP-International Association for the Study of Pain GRUNDLÄGGANDE SMÄRTLINDRING Annica Rhodin, överläkare Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Uppsala SMÄRTA En sensorisk och emotionell upplevelse signalerar skada eller sjukdom eller kan beskrivas i dessa

Läs mer

RÄTT SMÄRTBEHANDLING TILL RÄTT PATIENT ÖL, MLA

RÄTT SMÄRTBEHANDLING TILL RÄTT PATIENT ÖL, MLA RÄTT SMÄRTBEHANDLING TILL RÄTT PATIENT THOMAS EMMESJÖ ÖL, MLA SMÄRTCENTRUM CSK ORDFÖRANDE TERAPIGRUPP SMÄRTA, VÄRMLAND SMÄRTSPECIALIST SÖK 71317 AGENDA Smärta Indikation Behandling Preparatval Sedering

Läs mer

Patientenkät uppföljning 6 månader efter ECT

Patientenkät uppföljning 6 månader efter ECT Patientenkät uppföljning 6 månader efter ECT Information om formuläret: I det här formuläret ber vi dig att besvara några frågor om din ECT. Frågorna handlar bland annat om vilken information du har fått

Läs mer

Palliativ sedering Professor Peter Strang

Palliativ sedering Professor Peter Strang Palliativ sedering Professor Peter Strang Karolinska Institutet Stockholms sjukhem och Radiumhemmet Palliativ/terminal sedering Kontroversiell fråga: Rör det sig om: palliativ sedering (mål: att palliera)?

Läs mer