Att få leva tills man dör

Transkript

1 Att få leva tills man dör Studiematerial kring palliativ vård och omsorg om äldre Mötesplats äldreomsorg 9-10 okt Sara Nordenhielm, FoU i Väst/GR Gunilla Karaviotis, Flatås gård Lotta Ekberg, Flatås gård

2 Vad har vi tänkt prata om? Varför ett studiematerial om palliativ vård och omsorg om äldre? Om materialet Om testomgången Ett praktiskt exempel från Flatås gård Frågor från publiken

3 Du har betydelse för att du är du. Du har betydelse till det sista ögonblicket i ditt liv, och vi ska göra allt vi kan, inte bara för att hjälpa dig att dö fridfullt, utan också för att leva ditt liv tills du dör Dame Cicely Saunders, grundare av den moderna hospicerörelsen

4 Vad är palliativ vård? Palliativ vård är ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter och familjer som drabbats av problem som kan uppstå vid livshotande sjukdom (Världshälsoorganisationen, WHO). Enligt WHO:s definition innebär palliativ vård att: Lindra smärta och anda plågsamma symtom Bekräfta livet och döendet som en normal process Inte påskynda eller fördröja döden Ta med psykologiska och existentiella aspekter i patientens vård Erbjuda stöd till hjälp för familjen att hantera sin situation under patientens sjukdom och efter dödsfallet. Arbeta utifrån ett teambaserat förhållningssätt för att möta patienters och familjers behov. Och om det behövs också erbjuda stödjande och rådgivande samtal. Främja livskvalitet. Palliativ kan även påverka sjukdomens förlopp i positiv bemärkelse.

5 Fyra hörnstenar Symtomlindring Kommunikation Stöd till närstående Teamarbete

6 En nationell vision Alla människor oavsett ålder, kön, diagnos, vårdplats och geografisk vistelse ska få en likvärdig och välfungerande vård i livets slut (se bl. a Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede, 2013) Jag som palliativ patient och mina närstående är informerade om min situation är lindrad från smärta och andra besvärande symtom är ordinerad läkemedel vid behov får god omvårdnad utifrån mina behov vårdas där jag vill dö behöver inte dö ensam vet att mina närstående får stöd (Svenska Palliativregistret) Men, är det verkligen så?

7 Särskilt boende Korttidsenheter Sjukhus Mätperiod 2012:2-2013:2, hela Sverige Hospice /Palliativ slutenvård Eget hem - avancerad hemsjukvård

8 Äldres döende och död Ungefär människor avlider i Sverige varje år 60 procent är 80 år och äldre. Den demografiska utvecklingen en utmaning Vården har förflyttats från sjukhus till hemmet och särskilda boenden I livets slut vårdas äldre i hög utsträckning i den allmänna palliativa vården, av undersköterskor i kommunens äldreomsorg: i hemmet, särskilda boenden, och korttidsboenden. Äldres död kan skilja sig från döendet i yngre åldrar: Den långsamma döden Upplevt död och döende på nära håll Sociala relationer och nätverk Mer naturlig? Demenssjukdomar Undersköterskans viktiga roll

9 Nationellt kunskapsstöd/nationellt vårdprogram Nationellt vårdprogram för palliativ vård 2013 stöd till professionen Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede stöd i första hand för styrning och ledning. Ur nationellt kunskapsstöd: För att möta äldres behov är det viktigt att den palliativa vården och omsorgen omfattar alla sjukdomar i livets slutskede och integreras i vård av kroniska sjukdomar. Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda fortbildning i palliativ vård av personal inom vård och omsorg i syfte att lindra symtom och främja livskvalitet hos patienter i livets slutskede (prioritet 3) Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda handledning i palliativ vård till personal inom vård och omsorg i syfte att lindra symtom och främja livskvalitet hos patienter i livets slutskede (prioritet 3).

10 Allt fler blir äldre Förskjutning från sjukhus till kommunal äldreomsorg Demenssjukdomar Nationellt vårdprogram och kunskapsstöd Kunskaper om äldres döende behövs Undersköterskans roll i allmän palliativ vård och omsorg Ökade krav på undersköterskans kunskap och kompetens i palliativ vård och omsorg om äldre

11 Bakgrund till materialet Vård- och omsorgspersonal inom kommunen behöver mer kunskap och redskap för att möta patienter och närstående/anhöriga i sitt arbete med palliativ vård och omsorg. En idé om ett studiematerial växte fram mellan FoU i Väst/GR och Palliativt centrum. FoU i Väst/GR ansvarar för framtagandet av materialet. Palliativt Centrum ger experthjälp i framtagandet och granskning av materialet.

12 Kort om processen Aug-mars 2012 April-okt Nov-dec 2013 Planering, materialinsamling, och framtagande av testmaterial. Referensgrupp Testmaterialet layoutas. Testomgång av utbildning för studiecirkelledare FoU i Väst: rollen som cirkelledare Palliativt centrum: faktainnehåll Eventuella revideringar genomförs innan materialet trycks och sprids. Efter färdigt material genomförs vid behov: Utbildningar till blivande studiecirkelledare utifrån materialet. Tillfällen för erfarenhetsutbyte och stöttning till cirkelledare. Revidering av material

13 Om materialet Målgrupp för materialet är undersköterskor/vård- och omsorgspersonal inom kommunernas äldreomsorg. Underlag till studiecirklar i första hand Studiecirkelledare kan exempelvis vara undersköterska/sjuksköterska behöver ej vara expert Ska utgå från de fyra hörnstenarna i palliativ vård Symtomkontroll Kommunikation Teamarbete Stöd till närstående samt aktuell forskning, nationella riktlinjer, kunskapsstöd, vårdprogram etc.

14 Upplägg Introduktionskapitel + 10 teman Varje tema innehåller något eller flera av följande: - Diskussions- och reflektionsfrågor - Fallbeskrivningar - Praktiska övningar - Faktarutor - Konrekta tips och råd

15 Introduktion Om boken Innehåll Tema 1 Vad är palliativ vård och omsorg Tema 2 Åldrande, äldres döende och död Tema 3 Värdegrund, etik och moral Tema 4 Första hörnstenen: fysiska aspekter i livets slut Tema 5 Första hörnstenen: psykiska, sociala och andliga/existentiella aspekter i livets slut Tema 6 Andra hörnstenen: kommunikation Tema 7 Tredje hörnstenen: teamarbete Tema 8 Fjärde hörnstenen stöd till närstående Tema 9 När döden är nära Tema 10 Att omsätta kunskap till handling

16 Några exempel

17 Syftet med studiecirkeln Att ledare och deltagare ska få fördjupad kunskap om palliativ vård och omsorg av äldre, dels genom att läsa materialet, dels genom samtal och reflektion i grupp. Att deltagarna efter avslutad cirkel känner sig bättre rustad att vårda döende äldre samt i stödet till deras närstående. Att bidra till verksamhetsutveckling kunskaperna omsätts i det praktiska arbetet samt sprids till andra. Förhoppningen är att studiecirkeln på så sätt kan bidra till en förbättrad palliativ vård och omsorg av äldre.

18 Genomsnittlig behållning av stoff som presenteras på olika sätt Om lärande Föreläsning 5 % Textläsning 10 % Audio-visuell framställning 20 % Demonstration 30 % Diskussionsgrupp 50 % Lära genom att göra 75 % Undervisa andra/omedelbart omsätta det man lärt 90 % Källa: Inlärningsstilar del II Pedagogerna/Brain Books AB.

19 Vad är en studiecirkel? Gemensamt lärande i grupp Kunskap inhämtas tillsammans och bearbetas genom samtal och diskussion Ej lärare och elever! Deltagarna har ett gemensamt intresse Gruppen ägnar sig åt ett studieämne Deltagarna ska ha möjlighet att påverka, innehåll, upplägg, studietakt osv. Gruppen bestämmer hur långt man ska hinna och vilka mål som ska finnas Gruppen träffas regelbundet

20 Studiecirkelns former Sex till tio deltagare Två- tre timmar per träff Två veckor mellan varje träff Rätt förutsättningar krävs för ett gott resultat tid, resurser, delaktighet!

21 Cirkelledaren: Vilka ska delta? Behöver ej ha expertkunskaper i palliativ vård och omsorg Undersköterska eller sjuksköterska som har ett intresse och kan leda reflekterande samtal Två personer kan dela på ansvaret Deltagarna: I första hand undersköterskor. Olika/samma verksamhet? Sjuksköterskor, andra kompetenser? Anpassa efter behov!

22 Chefens roll? Ska ge goda förutsättningar för cirkelledare och deltagare: Tid både innan, under och efter träffarna Tillhandahålla lokal Prioriteringar och mål med cirkeln vad förväntas den leda till? Lyfta frågor till en högre nivå

23 Ledaren ansvarar för att: Cirkelledarens roll? Förbereda och planera cirkeln Tillhandahålla material Introducera ämnet och leda gruppens diskussioner. Se till att gruppen håller sig till ämnet och att alla kommer till tals eller att någon eller några inte tar över i diskussionerna. Sammanfatta och dokumentera (kan delegeras) Om någon har meddelat förhinder, se till att personen får information om vad som diskuterats. Utse en ställföreträdande cirkelledare i gruppen som kan hålla i sammankomsten om den ordinarie cirkelledaren får förhinder.

24 Deltagarens roll? Förebereda sig inför varje träff vara påläst, göra hemuppgifter etc. Alla deltagare har rättigheter och skyldigheter att dela med sig av sina kunskaper, erfarenheter, idéer och tankar. Alla ska bidra till en tillåtande och positiv atmosfär ge andra utrymme att tala och tala själv. Deltagarna ska vara införstådda med och ha accepterat målen och reglerna för cirkeln. Dessa kan med fördel göras upp gemensamt vid första träffen. Alla har ansvar för att cirkeln blir bra, inte bara cirkelledaren. Alla deltagare är lika viktiga! Som deltagare har man också ett ansvar att sprida kunskaper från cirkeln vidare till medarbetare och arbetslag.

25 Att omsätta kunskap till handling Ett lärande innebär både att ändra sitt sätt att tänka och sitt sätt att handla!

26 Vår handlingsplan för det fortsatta arbetet ett exempel VARFÖR? VAD? HUR? VEM? NÄR? RESULTAT? Förbättringsområde/ problembeskrivning Idag genomförs efterlevandesamtal till närstående sporadisk. Oklart vem som ska genomföra det och i vilket syfte. Finns ingen guide till samtalet eller hur det ska dokumenteras. Mål Utveckla efterlevandestödet i den palliativa vården och omsorgen. Aktivitet(er) Ta fram rutiner för hur efterlevandesamtal ska gå till. Göra dessa kända på hela arbetsplatsen. Ansvarig/ ansvariga En arbetsgrupp med två undersköterskor och en sjuksköterska ska ta fram rutiner samt informera tillsammans med enhetchef på arbetsplatsträffar. Tidplan Start januari. Rutin ska vara färdig i mars år XX. Uppföljning.Hur och när? Uppföljning i Svenska palliativregistret efter ett halvår. Uppföljning och diskussion på arbetsplatsträffar. Används rutinerna? Hur upplevs de? Något som behöver ändras?

27 Om testomgången Syftet är att kvalitetssäkra materialet samt säkerställa att det tillgodose undersköterskornas kunskapsbehov. Systematiskt insamlande av synpunkter kring: Innehåll, omfattning, diskussion- och reflektionsuppgifter, fallbeskrivningar, layout, språknivå etc. Kommunerna åtar sig att: Avsätta tid/resurser för cirkelledare och deltagare samt aktivt bidra med synpunkter FoU i Väst/GR och Palliativt Centrum åtar sig att: Utbildning och löpande stöd till studiecirkelledarna, i rollen som studiecirkelledare och om innehållet i materialet. Stöd i att systematiskt ta hand om synpunkter och erfarenheter från testomgången.

28 Deltagare Kommun/stadsdel Kungälvs kommun SDF Askim-Frölunda-Högsbo Lerums kommun SDF Östra Göteborg SDF Örgryte-Härlanda Lilla Edets kommun SDF Norra Hisingen Målgrupp 1 cirkel med deltagare på korttidsenheten Frihemskullen. 1 cirkel med deltagare från kortidsenheten Flatås Gård. 1 cirkel med deltagare från hemtjänst i hela kommunen. 2 personer per enhet. 2 cirklar med deltagare från två hemtjänstgrupper. 1 cirkel med deltagare från särskilt boende, Kallebäcks äldreboende. 1 cirkel med kommunens palliativa resursteam. 1 cirkel, deltagare från Bäckebols äldreboende. Totalt 8 cirklar, 11 studiecirkelledare

29 Erfarenheter från Flatås gård Flatås gård, kortidsboende, SDF Västra Göteborg

30 Tack för att ni lyssnade! Tel: