Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se

Transkript

1 Smärta och obehag Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län leg. sjuksköterska

2 Palliativ vård- undersköterskans roll Smärta och obehag i palliativ vård Majoriteten av palliativ omvårdnad inom Vård- och omsorg utförs av undersköterskor och vårdbiträden (Socialstyrelsen, 2006) Beck, Törnqvist, Broström och Edberg (2011), Wallerstedt (2012), Undersköterskor upplevde bland annat att: Fokus läggs snarare på arbetsuppgifter än relation till den äldre personen Otillräcklighet och att vården inte alltid blev värdig Avsaknad av handledning Maktlöshet när inte symtomkontroll fungerar och patient kände obehag, exempelvis smärta

3 Fyra etiska grundprinciper inom vård- och omsorg 1. Autonomiprincipen 2. Godhetsprincipen 3. Icke-skada-principen 4. Rättviseprincipen

4 Vad är smärta? (enligt IASP- International Assoc. for the Study of Pain) En obehaglig sensorisk (=fysisk) och känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller hotande vävnadsskada, eller beskriven i termer av sådan skada. är alltid en subjektiv upplevelse Upplevelsen kan förmedlas till andra med självrapportering eller genom beteenden

5 FYSISK Smärta Andnöd Illamående Klåda Förstoppning Sår Psykisk Nedstämdhet Oro/ ångest Förvirring Depression sömn & stress Total smärta Existentiell Meningslöshet Skuld Övergivenhet Religion Dödsångest Social Relationer Ensamhet Ekonomi Boende 5

6 Den sensoriska fysiska smärtbanan (Tr.Spinothalamicus) Hjärnbarken Thalamus Ryggmärgen väldefinierad smärta snabb fortledning Skadad vävnad

7 och en känslomässig upplevelse Den smärta man förlägger till kroppen påverkas av: Oro, ångest, nedstämdhet, dvs. psykiska faktorer Ofrivillig ensamhet, dvs. sociala faktorer Dödsångest, meningslöshet, dvs. existentiella faktorer

8 Den känslomässiga psykiska smärtbanan (Tr.Spinoreticularis) Limbiska systemet Thalamus Hjärnstammen Ryggmärgen Känslor Dödsångest Skadad vävnad Puls, blodtryck Man ser och kan mäta smärtan

9 Smärta föder smärta Smärta Oro, dödsångest -man börjar känna efter - smärtan känns starkare

10 Ofrivillig ensamhet och smärta (Eisenberger N. et al. Does rejection hurt? SCIENCE 2003)

11 Fallbeskrivning: Drygt 75 årig änka med spridd cancer. En hel del smärtor och får ganska höga doser morfinpreparat Vårdas inom? I veckorna har hon en hel del besök av vänner och då upplever hon en smärtfrihet Under kvällar och helger glesnar besök av vänner då ökar smärtan påtagligt, från VAS 1-2, till VAS 6-7. Hon lider av ofrivillig ensamhet

12 Ofrivillig ensamhet och smärta (Eisenberger N. et al. Does rejection hurt? SCIENCE 2003) Ofrivillig ensamhet = ingen att prata med, att bli utesluten, inte få vara med,, mobbad osv. = social pain research Ny hjärnforskning med magnetröntgen visar: Vid ofrivillig ensamhet =social smärta aktiveras hjärnans smärtcentrum! Därför är det troligt att man känner mer smärta om man känner sig ensam!

13 Mer social smärta Forskningsfråga: Kan känsla av samhörighet minska smärtupplevelsen? Aktiviteten i hjärnans smärtcentrum studerades med röntgen hos personer med smärta Om försökspersonen fick titta på bilder av sin älskade då minskade aktiviteten i smärtcentrum! Om någon man litade på fick hålla handen då minskade också smärtan! (Eisenberger N.: The neural basis of social pain 2012)

14 FYSISK Smärta Andnöd Illamående Klåda Förstoppning Sår Psykisk Nedstämdhet Oro/ ångest Förvirring Depression sömn & stress Total smärta Existentiell Meningslöshet Skuld Övergivenhet Religion Dödsångest Social Relationer Ensamhet Ekonomi Boende 14

15 Vilka riktlinjer/rutiner använder ni på er arbetsplats gällande smärta? Hur uppmärksammar ni smärta hos patienter med kognitiv svikt? Var och vem dokumenterar? Hur väl lyckas vi med symtomlindring?

16

17 Bästa symtomlindring är ni som kan uppmärksamma problematiken och/eller förändringen Muskler och leder Hud och slemhinnor Mag-tarm-kanalen och urinvägar Andnöd, hosta, slem, hicka Oro, ångest och förvirringstillstånd Symtomskattning är VAS, NRS och Abbey Pain Scale

18 Regelbunden dosering eller vid behov? Kan vara olyckligt på grund av tre skäl 1. Om man låter en patient få ont innan man ger smärtstillande läkemedel, krävs större totaldos för att uppnå smärtfrihet! 2. Patienten hinner ha ont i onödan 3. Risken är stor att patienten inte får behandlingen fast personen har ont! 18

19 Hur uttrycks smärta?

20 Smärta hos äldre: allmänt 50-80% av sjukhemspatienter har smärta ibland konstiga uttryck ingen smärta alls vid infarkt, magsår, blindtarmsinflammation... enbart rastlöshet, aggression enbart akut förvirringstillstånd och oro nytillkommen aptitlöshet enbart kväljningar, illamående

21 Illamående eller smärta? 78 årig man med cancer Klar i huvudet. Smärtfri men störande illamående. Inga vanliga mediciner mot illamående hjälper: Primperan,, Postafen osv. Ni noterar smärthämmat beteende Frågar om smärta patienten nekar smärta men mår illa Framför era observationer till sjuksköterska och läkare Läkaren ordinerar 0,5 ml morfin sc illamåendet släpper Patienten ställs på smärtstillande illamåendet är då borta

22 Vad göra? Minska oro för oron ökar smärtan! Gemenskap för ensamhet ökar upplevelsen av smärta Sociala aktiviteter avleder smärta Göra beteendescheman när har pat. ont? Lär känna patienten förebygg smärtan! Fysisk aktivitet, promenad- för många har muskel och ledvärk med stelhet Taktil massage - verkar lugnande och avledande Tala om vad du tänker göra (i omvårdnadssituation) ev ge smärtstillande i förväg Gemensam utveckling av kommunikationen i teamet Lita på er intuition och förmedla den

23 Palliativt förhållningsätt börjar inte i ett visst skede av sjukdomsförloppet, utan finns med från början och återstår när inget annat finns kvar (Journal of the National Comprehensive Cancer Network) Palliative care 2012;10:1289