Vad gör vi med döden? Existentiella frågor inom vård i livets slutskede Jönköping

Transkript

1 Vad gör vi med döden? Existentiella frågor inom vård i livets slutskede Jönköping

2 } Friheten ansvar skuld } Ensamheten } Meningslösheten } Döden

3 } Vad gör vi med döden?

4 Definition Att vara död är att totalt och oåterkalleligt ha förlorat förmågan att samordna kroppens fysiska och psykiska funktioner. Det sker när hjärnan är död dvs varit utan syretillförsel Konstateras vanligen genom att hjärtat har slutat slå indirekt men kan även konstateras direkt

5 Vad är döden? Den är svår (eller omöjlig) att förklara Och omöjlig att kontrollera Den är dualistisk den är slutet på någonting och början på något annat. Den kan framställas som ett skrämmande skelett eller en barmhärtig ängel.

6 Behov av ritualer Döden är kaos Därför behövs ritualer runt omkring den Ritualer omkring den döende Ritualer för de sörjande

7 Den egyptiska dödsboken Redigerades ca 1500 f Kr Innehåller texter som skall hjälpa den döde att uppnå ett lyckligt liv efter döden, att komma till fridens fält. I kap 125 berättas om dömandet av själen inför Osiris och 42 domare. Själen måste läsa den oskyldiges förklaring och förneka ytterligare 42 synder. Sedan förs han av Osiris till de frälstas land.

8 Den tibetanska dödsboken - Bardo Thöbol Läses upp för den döende eller avlidna människan. Utkom första gången Bygger på mycket gamla handskrifter Finns på svenska, senast 2002 Förklarar vad som händer mellan inkarnationerna mm

9 Den kristna synen Döden kom som ett straff för människans olydnad Jesus besegrade döden Den fysiska döden leder till det eviga livet Dubbel utgång??

10 Den buddhistiska synen Varje människa bär möjligheten att utvecklas till en buddha, en upplyst Att bli upplyst betyder att lösas från allt begär, allt begär som har med livet att göra. Därför bör man meditera över döden Under livet gäller det att göra goda gärningar, tänka etiskt, meditera mm för att öka karma.

11 Efter döden övergår man till ny existens. Vilken ny existens det blir, beror på det tidigare livet. Om man lyckas bli fri från begär, uppnår man nirvana, dvs man blir löst från samsara kretsloppet.

12 Vad gör vi med döden? Vi förskräcks inför den Den utlöser en känsla av hjälplöshet. Vi undviker den Men vi måste förhålla oss till den

13 Vi förskräcks inför den.. delvis irrationellt Ändå är döden den naturliga slutet på varje liv Inom många kulturer utses speciella människor för att ta hand om döden t.ex. en shaman. Vem är det i vår kultur?

14 Det eller den som förknippas med döden upplevs ofta som tabu eller farlig eller respektingivande. Vid begravningen tar vi farväl men det finns åtminstone gamla föreställningar om att den döde måste förhindras att återkomma

15 Vad är det som förskräcker? Själva döendeprocessen Dödsögonblicket Vad som kommer efter döden

16 Vad innehåller dödsångesten? Att skiljas från livet Vi vet inte vad som kommer Att inte finnas till

17 Hur kan vi tänka döden? Lucretius: Där vi är, är inte döden och där döden är, är inte vi. Vetskapen om döden i allmänhet Upplevelse av en närståendes död Föregripande tankar om den egna döden

18 Gilgamesh-eposet Vilken typ av sömn är det som har drabbat honom? När jag dör kommer jag att likna Enkidu! Sorg belägrar mitt hjärta. Jag är rädd för döden.

19 Vi undviker den

20 Vad är det vi undviker? Dödlig fara Den döende människan? Närstående efter dödsfall?

21 Vi måste förhålla oss. Mitt i livet händer det att döden kommer och tar mått på människan. Det besöket glöms bort och livet fortsätter. Men kostymen sys i det tysta. Tomas Tranströmer

22 Palliativ vård vad är det? Från latinets pallium mantel, kappa Vård av svårt sjuka och döende människor enligt en bestämd vårdfilosofi

23 2 statliga utredningar Gemensamma slutsatser: I vården av döende skall principer för palliativ vård användas. Detta skall gälla för alla döende patienter, oberoende av diagnos och oberoende av vårdplats. All personal behöver utbildning i palliativ vård.

24 Palliativ vårdfilosofi Palliativt förhållningssätt

25 } Kännetecknas av helhetssyn på människan } Stöder individen att leva med värdighet och med största möjliga välbefinnande till livets slut

26 } Livets slutskede kan därmed bli en värdefull tid och en tid av personlig utveckling.

27 } Symtomkontroll } Teamarbete } Kommunikation, relation } Stöd till närstående

28 Fysiska Psykiska Sociala Existentiella

29 Avhandling av Lisa Sand

30 } Förändrade livsvillkor döden påtaglig. Ingen annan kan förstå. } Kroppen ändras. Medvetande om kroppens sårbarhet } Svårigheter att kommunicera tankar och känslor både med familj och andra. } Avsaknad av respekt från vården } Att inte hinna förbereda sig oförberedd information

31 } Vid diagnos } Vid symtom } Vid upplevelse av kroppens och själens begränsningar } Beroende } Att ignoreras } Osäkerhet

32 } Hos ca en tredjedel av närstående fanns dagliga upplevelser eller flera gånger i veckan } Beskrevs som en känsla av otillräcklighet, av skuld, ilska och ensamhet. } Gav upphov till fysiska och psykosomatiska besvär som muskelspänningar, huvudvärk, aptitlöshet, ångest och depression.

33 Viktiga personer Elisabet Kubler Ross Dame Cicely Saunders Loma Feigenberg

34 Skall vi tala om sanningen? Vad är sanning? Enligt HSL har vi skyldighet att upplysa om diagnos, behandling och prognos. Viktigare är att fundera över hur vi skall informera om detta.

35 } De söker strategier för att tämja döden, inte för att förneka den

36 } Att skydda kroppen god symtomkontroll } Gemenskap med familjemedlemmar, med naturen, med djur mm mm } Möjligheten att få möta tidigare döda vänner och familjemedlemmar efter döden. } Förändringar av förhållanden en del djupnade, andra tog slut. } Engagemang } Kontakt med en högre makt } Hopp

37 Hopp God coping Förbä rar livskvalitet Hopplöshet Associerat ll depression Självmordstankar Nega va förändringar av hälsan

38 } Att bli frisk } Att leva så normalt som möjligt } Bra relationer till sig själv (även som sjuk) och till andra viktiga människor } Att försonas genom att förbereda döden och genom att summera sitt liv (Eva Benzein)

39 } Verklighetsförankring } Trygghet kunskap, närhet, respekt } Obehagslindring } Känslornas tillåtelse

40 } Olika yrkesgrupper (undersköterskor, sjuksköterskor, läkare, arbetsterapeut, sjukgymnast, kurator mm) } Olika kompetens } Gemensamt mål men olika vägar dit } Respekt för varandra även i teamet } Teamet behöver träffas

41 } Att göra något gemensamt } Tid att lyssna och tid att tala } Gud skapade oss med två öron och en mun för att vi skulle lyssna dubbelt s å mycket som vi pratar

42 Ett ord som en människa fäster sig vid Kan verka i oberäknelig tid Det kan framkalla glädje vid livets slut Det kan väcka obehag livet ut Ja, det påverkar livet på jorden Så slarva inte med orden!

43 } Vi har ingen erfarenhet } Dödsångest hos oss alla både hos dem som är pat och närstående och hos vårdarna } Vi är rädda att göra illa } Avsaknad av förankrad livsåskådning

44 } Identifiera närstående } Vilka behov har de? } Närståendepenning } Eftersamtal } Stödgrupper

45 } Patienten är informerad om sin situation } Närstående är informerade om patientens situation } Patienten är smärtlindrad, VAS används vid smärta } Patienten är lindrad från andra symtom

46 } Det finns läkemedel i injektionsform att ge vb för smärtgenombrott, oro, illamående eller andningsbesvär } Patienten behöver inte dö ensam } Patienten ges möjlighet att dö på den plats hon själv önskar } Närstående erbjuds samtal efter dödsfallet