Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Transkript

1 Team : Gällivare Kommun Syfte med deltagandet i Genombrott Att öka välbefinnande och livskvalitet hos vårdtagare, med tyngdpunkt på att lindra smärta och oro vid livets slut. Teammedlemmar Kerstin Nilsson-Johansson, kerstin.nilsson.johansson@kommun.gellivare. se Tarja Vierimaa, TAVI01@kommun.gellivare.se Lena Lundström, LELU01@kommun.gellivare.se Bakgrund och problem Älvgården är ett särskilt boende, inom äldreomsorgen, med inriktning mot sjukhem, vi har tre enheter med vardera 19 boendeplatser. Detta innebär att vi har brukare, som förr eller senare, kommer till ett palliativt skede. Det som idag har blivit allt vanligare är, att vi får in brukare som redan är i ett palliativt skede, och kommer till oss för att vara sin sista tid hos oss. Detta gör att vi inte känner brukaren och dennes närstående lika bra, som vi känner våra andra brukare och närstående, som varit en längre tid hos oss. I och med detta finns det en risk att vi inte har tillräckligt med kännedom och kunskap om brukarens behov och önskemål. Vi vill att våra brukare ska känna sig trygga och vara smärtlindrade under hela sin vistelse hos oss. Mål: - Att minska smärta 95% av alla mättillfällen på enheterna ska på VAS (Visuell Analog Skala) skalan, (0-10), skatta smärta <3. - Att minska oro och ångest 90% av alla mättillfällen på enheterna ska på VAS (Visuell Analog Skala) skalan (0-10), skatta oro/ångest <2. Mått: Andelen mättillfällen med smärta <3 mätt enligt VAS (Visuell Analog Skala). Mättillfällen har varierat från 2-59/vecka när det gäller smärta. Andelen mättillfällen med oro/ångest <2 mätt enligt VAS (Visuell Analog Skala). Mättillfällen har varierat från 11-36/vecka när det gäller oro/ångest.

2 Hur gjordes mätningen? - För att mäta smärta hos våra brukare med kommunikationshinder har vi använt Skala för smärtskattning hos patienter med kommunikationshinder ALPS2 och räknat ihop VAS (Visuell Analog Skala)-poängen. Mätningarna har skett regelbundet, tre gånger dagligen, kl.08, 14 och 20, samt vid behov. Undersköterska eller sjuksköterska som känner brukaren väl, har utfört mätningarna. - För att mäta smärta hos våra brukare som själv kan medverka, har vi använt VAS (Visuell Analog Skala)- skalan 0-10 på mätsticka. Mätningarna har skett regelbundet, tre gånger dagligen, kl.08, 14 och 20, samt vid behov. Undersköterska eller sjuksköterska som känner den brukaren väl, har utfört mätningarna, genom att fråga brukaren och be denne beskriva smärtor. - För att mäta oro och ångest har vi använt oss av VAS (Visuell Analog Skala) skala 0-10 för mätning av oro/ångest. Mätningarna har skett två gånger varje dygn, en gång dagtid och en gång nattetid. Undersköterska eller sjuksköterska som känner brukaren väl, har utfört mätningarna. Resultat: Mätning av oro/ångest enligt VAS (Visuell Analogisk Skala), 90% av alla mättillfällen ska vara < 2 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% oro/ångest målvärde V.44 V.45 V.46 V.47 V.48 V.49

3 Mätning av smärta enligt VAS(Visuell Analogisk Skala), 95% av alla mätningar ska vara < 3 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% smärta målvärde v.44 v.46 v.48 v.50 v.52 v.16 Kommentar till smärtdiagrammet: v.16 smärtgenombrott. Smärtsjuksköterskan kontaktades och en förändring av smärtstillande gjordes till Prednisolon och Morfin. Vi har under genombrottsprojektet haft få brukare med cancerdiagnos och palliativ vård. Av den anledningen har vi inte haft så många mättillfällen med rätt målgrupp. Det har även varit problem med att få brukare att själva skatta smärta. Vi har valt att mäta smärta och oro/ångest på boende som har, eller har haft palliativ vård inskrivet i journalen och där det varit ett så kallat brytsamtal med anhöriga.

4 Förändringar som prövats och andra aktiviteter: Vi startade projektet med att ha information för undersköterskor och sjuksköterskor på våra enheter. I samband med de två informationer vi hade, var det få sjusköterskor med. Då dessa är viktiga, pratade vi med vår MAS (medicinskt ansvarige sjuksköterska) och deras chef, och vi hade då en gemensam träff. På denna träff hade vi även med sjuksköterskor från Wassarahem, som är kopplade mot Älvgården. På informationsträffarna har vi gått igenom de olika mätskalorna, hur och vem som mäter smärta och oro/ångest. På de enheter där det varit aktuellt med palliativa brukare, har vi gått igenom mera grundligt om mätningarna. I mitten på november hade vi ett utbildningstillfälle med smärtsjuksköterskan som var riktad till all personal. Taktil katt Test med att använda taktil katt för att minska oro. Vi trodde att värme och ett mjukt djur skulle kunna leda till minskad oro och ökad välbefinnande. Utvärdering har skett via observation och mätning av oro. Testen utvisade att det just hos denna brukare inte var lämpligt med en katt, då den personen inte alls tyckte om katter. Vi har därför köpt in både taktila katter och hundar, för vi tror att det kan vara användbart hos andra brukare med oro och smärta. Näringsdryck vid svårläkta sår Vi testar att använda Cubitan näringsdryck till brukare med svårläkta och smärtsamma sår. Cubitan ordineras av omvårdnadsansvarig sjuksköterska till en brukare med svårläkta sår. Testen utvärderas genom observation och dokumenteras i sårjournal. Cubitan näringsdryck hade en mycket god effekt på såren hos denne brukare. Testen som påbörjades den 21/12-05, avslutades 28/2-06 med att såren var helt läkta. Servering av näringsdryck och måltider Testar till en brukare på våra enheter att servera näringsdryck i vinglas med fot, samt små måltider som är upplagt och dukat på ett tilltalande sätt. Den brukare som har svårigheter att få i sig tillräckligt med vätska och mat, kan kanske lockas mer om mat och dryck serveras på ett mer tilltalande sätt. Testen utvärderas genom observation. Denna brukare dricker bättre, men matlusten är dock fortfarande dålig. Måltidssituationen är viktig för alla brukare, oavsett om det är palliativ vård eller inte. Små förändringar är lätta att prova och utvärdera, och kan också genomföras när som helst. Önskekost till boende med dålig matlust Vi testar med att erbjuda önskekost till en brukare som inte kan äta rätter med stuvningar och köttgrytor. Denna test föll direkt, då det visar sig att det krävs en framförhållning på sex dagar innan måltiden ska serveras. Matlaget kan inte heller erbjuda så mycket, beroende på tillagningen. Detta har medfört att det krävs en annan dialog med Matlaget om mat till äldre som har olika bekymmer. Ett kostråd kommer att bildas under året för att se över matsedlar och vad som kan erbjudas till våra brukare. Det vi idag kan erbjuda är kallskuret så som, skinka och inlagd sill.

5 Förenklad levnadsberättelse Test med att använda en förenklad levnadsberättelse för att få fram viktig information om brukares önskemål och behov. Denna levnadsberättelse, tror vi kan bidra till en optimal vistelse hos oss. Testen utvärderas genom intervju med brukaren, anhörig, kontaktperson och omvårdnadsansvarig sjuksköterska. Endast en test genomfördes under genombrottsprojektet, och denna kunde inte utvärderas optimalt. Det vi däremot tror är bra, är att den förenklade levnadsberättelsen kan användas under ankomstsamtal med brukare, anhörig, kontaktperson och omvårdnadsansvarige sjuksköterska, som ett hjälpmedel. Rutiner över hur ankomstsamtal ska se ut när det gäller palliativa brukare, måste ses över. Utbildning och konsultation av smärtsjuksköterska Vi har haft utbildning, riktad till sjuksköterskor och undersköterskor, för att öka kunskapen om smärta och smärtlindring. Smärtsjuksköterskan från Gällivare sjukhus har även varit med på vissa ronder och konsulteras vid olika smärtproblematiker. Nya utbildningstillfällen planeras för personal framöver. Vi hade även tänkt oss att använda ett underlag för nutritionsanamnes, men det har vi inte hunnit testa. Sjuksköterskorna tror däremot att det kan vara till hjälp. En test planerades även med att fördela vätskeintaget mer över dagen. Det gällde näringsdryck, vitamin brustabletter samt vatten till läkemedel, då vi såg att vätskeintaget på morgonen var så stort att den boende ej orkade äta frukost. Vår tanke var att prova ersätta den större mängden näringsdryck med Calogen, som ger ett större intag av kalorier i mindre mängd. Det är dock något som kommer att ses över framöver. Andra förändringar som genomförts är att vi erbjuder brukare lätt möblerade rum vid palliativ vård. Brukare med palliativ diagnos som kommer till oss får även låna madrass, som annars måste köpas. Till hösten planeras det för utbildning i taktil beröring/massage som ett komplement till smärtbehandling, samt att lindra oro/ångest. Kommentarer: Genombrottet har varit ett intressant sätt att arbeta på. Vi har sagt att det här arbetssättet kring palliativ vård ska komma att gälla alla våra brukare, som förr eller senare kommer till ett palliativt skede. Vi i teamet tycker att vi nått små, men viktiga resultat. Sedan är det viktigt att fortsätta med arbetssättet och fortsätta testa i det lilla, utifrån enskilda brukare och deras behov, eller i större omfattning. Teamet kommer att sprida arbetssättet och resultaten på ett lämpligt sätt till våra andra Särskilda boenden. De svårigheter vi mött under Genombrottet är, att vi har haft få brukare med cancer diagnos i ett palliativt skede att mäta på. Andra problem vi haft är att få till mätningar på ett bra sätt. Sjuksköterskan som har en högre formell kompetens, är kanske den som teoretiskt kan utföra mätningen bäst, är också den som inte är närmast brukaren. Mätningarna ska göras i ett naturligt möte, utav den som känner brukaren bäst och här är undersköterskan mest lämpad för det. Att få till en bra samverkan kring detta har inte alltid gått så bra.

6 Att arbeta med Genombrott: Slutrapport - Fördelar med att arbeta med Genombrottet är att tänka lätt och annorlunda. Det är de små förändringarna som också är enklare att förändra. - Nackdelar är även att tänka lätt, vi tror oftast att det är omfattande förändringsarbete som krävs, för förändringar och det finns en risk för att man fastnar i det stora. - Mest givande har arbetsformen varit, samt att vi kunnat genomföra små tester samt vissa förändringar. - Svårast har varit att kunna mäta, då vi haft så få brukare under denna period, detta har i sin tur upplevts som stressande. Vi har även haft vissa problem med hur mätningar ska gå till, samt vem som ska utföra mätningarna. - Lärdomar: Det är viktigt att det finns en acceptans och vilja att arbeta med detta och att olika kompetenser och erfarenheter tas till vara.