Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Transkript

1 Team : Älvsby vårdcentral Agneta Överlind och Eva Boman Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet för palliativa patienter i eget boende Teammedlemar Namn: agneta.overlind@nll.se Namn: eva.boman@nll.se Bakgrund och problem. Många besök av olika distriktssköterskor hos palliativa patienter medför dålig kontinuitet. Vi vill förbättra tillgänglighet för palliativa patienter att tillkalla distriktssköterska. Vi upplever brister i smärtlindring hos palliativa patienter. Vi upplever viss osäkerhet hos distriktssköterskor vid nya behandlingsrutiner vilket leder till otrygga patienter. Mål: 100% av palliativa patienter ska uppleva trygghet och skatta mindre än 2 på VAS-skala. 100% av palliativa patienter ska ha en god smärtlindring och skatta mindre än 2 på VASskala. 100% ska uppleva trygghet med distriktssköterskan i Älvsbyn. Vid projekttidens slut ska målen vara uppfyllda. Mått: Patienten ska skatta med VAS-skala smärta och trygghet. VAS-skalan (visuell analogskala) utgörs av en sticka med skjutmått där patienten skattar sin upplevelse av smärta och trygghet på en skala mellan visar värsta tänkbara smärta/otrygghet och 0 visar ingen smärta/trygghet. Antalet patienter under projekttiden har varierat från 0 till 4st.

2 Hur gjordes mätningen? Skattning med VAS-skala. Ingen smärta/trygghet skattas 0 på skalan och värsta tänkbara smärta/otrygghet skattas 10. Patienterna fick själva i hemmet skatta med VAS-stickan och anteckna ner värdena som vi senare dokumenterade ner. Vid smärtgenombrott dokumenterades smärta och trygghet 3 gånger per dag. När skattningen var under 2 skattade patienterna 1 gång per vecka. Vid vissa skattningar hjälpte distriktssköterskan till att skatta smärtan och trygghet vid hembesök för att pat. behövde hjälp.

3 Resultat: Smärta och otrygghet skattades med VAS-stickan = visar ingen smärta/trygghet 10= värsta tänkbara smärta/otrygghet v44 v44 v48 v50 v01 v7 v15 v17 Frånvaro DSK smärta trygghet Kommentarer till diagram: Vid smärtgenombrott vecka 7 hade patienten en dålig grundsmärtlindring. Patienten fick sin grunddos av Depotablett Dolcontin höjt tre gånger innan smärtfrihet uppnåddes. Tablett Morfin gavs vid smärtgenombrotten. Av diagrammet kan man utläsa att de extra Morfindoserna var för små i och med att patienten aldrig blev smärtfri. Patienten skattade sin smärta 3 ggr/dag. Av diagrammet kan man se sambandet mellan ökad smärta och ökad otrygghet. Övervägande del av våra patienter hade en god smärtlindring och var trygga. Målet var att samtliga patienter skulle skatta under 2 på VAS-skalan.

4 Förändringar som prövats och andra aktiviteter: Aktivitet 1 Vi började med att sätta upp vår poster direkt efter första lärandeseminariet på väggen i korridoren på distriktssköterskemottagningen. Aktivitet 2 Vi informerade våra kolleger om projektet på en arbetsplatsträff. Test 1 Första testet vi gjorde var att när en ny palliativ patient kom hem från sjukhusets skulle denne få en egen patientansvarig läkare vid Älvsby vårdcentral. Den OAS (omvårdnadsansvarig) distriktssköterskan ordnade med ett planerat hembesök tillsammans med läkaren. Den berörda patienten var nöjd och trygg av att få en egen doktor vid vårdcentralen och detta är en rutin vi försöker arbeta in på vårdcentralen. Test2 Vi har gjort en mätning hur många distriktssköterskor som besökte en palliativ patient under två veckor och utifrån mätningen gjorde vi ett test för att minska antalet distriktssköterskor. Vi begränsade att enbart fyra distriktssköterskor jobbade kring en patient, men patienten avled under testperioden och därför kunde vi inte slutföra och utvärdera testet. Test3 För att öka tryggheten gjorde vi ett test med att planera in hembesök kontinuerligt hos palliativa patienter. Vi kunde se att när de palliativa patienterna fick kontinuerliga planerade besök av distriktssköterskan upplevde de trygghet och behövde inte söka kontakt med sjukvården. De patienter som INTE hade planerade besök av distriktssköterskan, utan själva fick söka kontakt med sjukvården upplevde sig mer otrygga. Test 4 Vi har gjort mätningar hur dokumentationen fungerar hos palliativa patienter med VIP-pärm (patientbunden journalpärm som förvaras hemma hos patienten). Vi har sett att brister finns i dokumentationen hemma hos patienten. Vi jämförde dokumentationen i VAS-journalen mot skriftliga dokumentationen hemma hos patienten i VIP pärmen. Två av elva distriktssköterskor dokumenterade i VIP-pärm. Vi fann att viktiga uppgifter som t.ex. byte av smärtplåster inte fanns dokumenterade hemma hos patienten. Distriktssköterskan var då tvungen att åka tillbaka till mottagningen och läsa i VAS journalen när t.ex. plåsterbyte senast skett, vilket medförde att patienten kände sig otrygg. Detta ledde till otrygga patienter och otrygga distriktssköterskor. Vi gjorde ett test med att distriktssköterskorna skulle dokumentera i VIP-pärm hemma hos patienterna för att inte behöva fråga patienten och för att inte behöva åka in till vårdcentralen för att hämta information. När förändringen infördes med att alla skulle dokumenterar i VIP-pärmen vid hembesök så ökade tryggheten hos både patient och distriktssköterska. Testet föll väl ut och har införts som rutin efter att vi tagit upp det på en arbetsplatsträff.

5 Test 5 Vi upplevde att patienterna blev otrygga när vi kom på hembesök och blev tvungna att åka iväg för att hämta utrustning som inte blivit medskickat vid hemkomsten från sjukhusen. Detta medförde att vi gjorde ett test med att iordningställa en plastlåda med alla tillbehör som behövs vid skötsel av infusion i venport. Lådan tog vi med oss vid hembesök hos berörd patient. Den o.a.s. distriktssköterskan fick ansvara för att den var iordningställd i hemmet. Vi iordningställde även en låda som alltid finns på mottagningen för att ta med sig när det blir en ny patient. Testet föll väl ut eftersom patient och distriktssköterska kände sig trygga. En annan fördel var att patientens hem inte blev en sjukhussal utan patienten fick behålla en god hemmiljö då materialet blev begränsat till lådan. Detta test föll väl ut har införts som rutin. Test 6 Vi har ytterligare gjort ett test med att lämnade ut ett telefonkort som ges till alla palliativa patienter när de kommer hem från sjukhusen för att öka tillgängligheten. Kortet innehåller aktuella telefonnummer till distriktssköterskan alla tider på dygnet. Distriktssköterskan informerar och överlämnar kortet till berörd patient vid ett hembesök och patient och anhöriga uppmanas att inte dela ut dessa telefonnummer till någon annan. Detta ökar tillgängligheten till distriktssköterskan dygnets alla timmar. Här kan vi jobba vidare med att förbättra ytterligare med att endast ha ETT telefonnummer för enbart palliativa patienter. Här hamnar vi ett etiskt dilemma eftersom vi sedan tidigare bestämt att när vi besöker palliativa patienter i hemmet ska vi inte ta med oss mobiltelefonen in och ibland kan vi ha flera palliativa patienter. Detta beslut har vi grundat på en D-uppsats i omvårdnad av Agneta Överlind som visar att när telefonen ringer vid hembesök leder detta till otrygghet. Kommentarer: Vi har varit två distriktssköterskor i projektet vilket begränsat möjligheter till stora test. På grund av tidsbrist (egna distrikt, egen frånvaro och andra utbildningar) har arbetet begränsats något. Eftersom vi bara varit två så har det inte funnits samma möjlighet till flexibilitet. Trots detta upplever vi att våra kollegor har börjat tänka om när det gäller kontinuiteten hos våra palliativa patienter. Under genombrottsprojektet har fler idéer vuxit fram som vi skulle kunna jobba med i framtiden men även ytterligare förbättringar i testerna vi gjort t.ex. EN telefon, ETT team av distriktssköterskor och läkare som jobbar kring de palliativa patienterna. Vid lärandeseminarierna har vi fått ökad kunskap och idéer som vi kunnat använda och sprida i vår verksamhet. Att jobba med diagram var svårt eftersom vi saknar kunskap i dataprogrammet vilket varit ett hinder. Önskvärt vore att man får den utbildningen när det passar in i projektet.

6 När vi mätte antalet besök av distriktssköterskor har vi märkt att vi ser olika på palliativa patienters behov och vikten av att göra kontinuerliga hembesök. Vi gör olika bedömningar utifrån yrkeserfarenhet, vilken kunskap vi har och om vi känner oss säkra respektive osäkra i vår yrkesroll. Vår människosyn har också en stor betydelse. Vi har funnit att om ett fåtal distriktssköterskor jobbar kring en palliativ patient så ökar tryggheten hos patient, anhöriga och distriktssköterska. Detta ledde även till mindre kontakter med sjukvården. Vi kommer att jobba vidare mot att få ett palliativt team vid Älvsbyn VC. Att arbeta med Genombrott: Fördelar: - Att kunna vidareutveckla vår verksamhet vid Älvsbyns vårdcentral samt att öka våra kunskaper. - Träffa andra medarbetare i NLL som jobbar kring våra patienter. - Se att man kan förändra och påverka sina arbetskamrater. - Vi har fått ett annat tänk när man ska genomföra förändringar genom en process. - Vi har fått lära oss att om man vill förändra saker/arbetsmetoder kan man göra det genom en systematisk metod. Nackdelar: - Tidsbrist - Svårast har varit att engagera andra i projektet oftast p.g.a. tidsbrist och hög arbetsbelastning.