Långvarig smärta en osynlig folksjukdom Grönvallsalen

Transkript

1 Långvarig smärta en osynlig folksjukdom Grönvallsalen Smärtcentrums undervisningsprogram Läkardelen Birgitta Nilsson överläkare smärtrehab Vad är smärta? En obehaglig och emotionell upplevelse till följd av verklig eller möjlig vävnadsskada eller beskriven i termer av sådan skada enl IASP Elektricitet och kemi Förändringar av hjärnans cirkulation på vissa områden, möjliga att mäta En ständig dragkamp mellan ingående smärtimpulser och kroppens egna smärtlindringsvägar 1

2 Akut och långvarig smärta Akut smärta- direkt efter skada, bilolycka, ryggskott, överbelastning Långvarig smärta är den smärta som kvarstår när man förväntar sig att vara smärtfri Akut smärta Uppmärksamma en skada vid olycka Uppmärksamma en felbelastning Kan komma om man spänner sig länge Ofta värre om man är otränad Läkemedel är OK Viktigt att röra sej så vanligt som möjligt 2

3 Långvarig smärta 3-6 mån Inte längre en varningssignal Kommer till andra symptom som domningar, kraftlöshet, yrsel, trötthet och belastningskänslighet Nu hjälper inte längre massage o vila o tabletter Nu behöver man komma igång med träning och avslappning 3

4 Smärttyper nociceptiv smärta neurogen smärta idiopatisk smärta psykogen smärta centralt sensitiserad smärta Nociceptiv smärtavävnadssmärta Uppstår när vi skadar vävnader som muskler, ledband. Inre organ Hit räknas även smärta vid inflammation 4

5 Neuropatisk smärta nervsmärta Diskbråck Nervinklämning, nervskada av annat slag Kan vara diabetes, vitamin B 12 brist Efter en stroke eller vid MS 80 % någon gång ont i ryggen 25 % varje år 20 % långvarig smärta nu 5

6 Värdet av en tydlig diagnos Människan är en intelligent varelse som vill ha en förklaring 6

7 När smärta blir långvarig beror det på en överaktivering av smärtsystemet och att den naturliga smärtlindringen fungerar dåligt. Detta oavsett om den startat som neurogen eller nociceptiv Ofta hittar man inget vid undersökningar Röntgen och labprover kan vara utan anmärkning Många kan då uppleva att de ej blir tagna på allvar Många kan tycka att de får olika besked Man kan hitta bifynd som finns men ej är förklaring till smärtan.mrt ger diskförändringar hos 30% av friska 7

8 Vanliga misstag vid begynnande smärtor Jag måste kämpa mer o mer o mer för att inte bli sjuk, klen o sjukskriven Aktivitet av alla slag är farliga för de ökar mina smärtor Jag gör så mycket jag kan de stunder/dagar jag orkar för att sedan ligga utslagen i flera timmar/ dagar Förstärkning av smärtan på olika nivåer 8

9 Smärtsignalens vägar Hjärnbarken lokalisation karaktär förståelse Mellanhjärnan limbiska systemet känsloupplevelse olycka-- depression Huden Förlängda märgen blodtryck blekhet illamående Ryggmärg muskelspänning fler receptorer förstärkning Huden Känselkroppar som varit tysta aktiveras Upprepade stimuli gör att det krävs svagare stimulering för att få igång signal Upprepade stimuli gör att den signal som blir resultat av stimuleringen blir starkare 9

10 Ryggmärg Rör musklerna för att flytta bort från hotet Muskelspänning Spridning uppåt o neråt i ryggmärgen om starka impulser Förändringar på ryggmärgsnivå gör att smärtstillande läkemedel fungerar sämre efter en tid Förlängda märgen Andning Blodtryck Illamående Väckarklocka ( del av förklaring att smärta ger sömnstörning) 10

11 Mellanhjärnan Serotonin- ett hormon som håller humöret uppe störs Cortisolnivåer- balansen störs- ej pigg på dagen o kan ej sova på natten Sexualitet--tendens till minskning Aggressivitet-- tendens till ökning Hjärnbarken Kroppskarta Tolkning Påverkas av egen tidigare erfarenhet Påverkas av samhällets syn 11

12 Värmeimpulser Köld impulser Kroppens egen smärtlindring störsignaler Rörelse,beröring Vibration Kroppens egen smärtlindring endorfin Bildas långsiktigt vid träning o muskelarbete, men också skratt och stress Frisätts kortsiktigt vid massage, värme o välmående Bildas vid distraktion då man sätter uppmärksamhet på något intressant 12

13 Kroppens egen smärtlindring oxytocin Stimuleras av beröring, stillhet, avslappning, vissa lukter och matintag Leder till lugn och ro, sänkt blodtryck och minskad smärtkänslighet Kroppens egen smärtlindring serotonin Humörhormonet serotonin ingår i det smärtlindrande systemet Depression kan och ska behandlas som en del i smärtbehandling 13

14 Kroppens egen smärtlindring adrenalin, noradrenalin Koncentrerad aktivitet där adrenalin och noradrenalin är ökat fungerar som smärtlindring Man kan också glömma smärtan om något är intressant ( alltså bättre gå till sitt arbete) Kroppens egen smärtlindring Hjärnbark- tankar Förståelse Förtröstan och lugn Erfarenhet Distraherande tankar och aktiviteter Avspänning planer och utvägar= strategier 14

15 Riskfaktorer Oro-katastroftankar-passivitet Att inte lyssna på varningssignaler:felbelastning,stress sömnsvårigheter Otrivsel på arbetsplatsen,mobbning Många tunga lyft,vibrationer Hög konsumtion alkohol, tobak, droger Nedstämdhet, ångest, stress Forskning visar att med mer aktivt liv går det lättare att både acceptera och hantera smärttillståndet så det inte längre styr livet. Man kan då leva utifrån de värdegrunder man har och inte låta smärtan dominera 15

16 Humör Ökad muskelspänning Koncentration Social situation Felaktigt hållnings- och Smärta Sömn rörelsemönster Stress Aktivitetsmönster Nedstämdhet Minne Fear avoidance - Task persistance Depression disuse disability skada Spänd muskulatur spänning psykiskt Underaktivitet Undvikande av aktivitet smärta Undvikande av vila Överaktivitet Rädsla för rörelse Rädsla för att vila Smärträdsla Sjukdomsrädsla Vlaeyen Hasenbri ng 16

17 Nya strategier genom kunskap och mindre rädsla Inventera den kunskap du har om din smärta. Komplettera om det behövs. Träning, allmänt och lokalt (sjukgymnast) Beteende/tankar (psykolog) Återhämtning, dag och natt Återta/ hitta nya intressen och kreativitet Tack för oss Smärtcentrum Smärtrehab 17