Alternativ till läkemedelsbehandling vid smärta. Siri Jareborg, leg sjukgymnast, MSc Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Alternativ till läkemedelsbehandling vid smärta. Siri Jareborg, leg sjukgymnast, MSc Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset"

Viktor Jonasson
för 9 år sedan
Visningar:

1 Alternativ till läkemedelsbehandling vid smärta Siri Jareborg, leg sjukgymnast, MSc Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

2 Fysisk aktivitet Hållning Styrka rörelseomfång Lokal kyla Cirkulation Lägesändringar Distraktion Avspänning Avlastning Värme Massage Hjälpmedel Beröring Balans aktivitet/vila TENS Liniment Kunskap om sitt tillstånd

Avspänning Avlastning Värme Massage Hjälpmedel

3 Olika verktygslådor Akut smärta långvarig smärta Förebyggande akuta åtgärder Klara själv få hjälp med Hemma hemifrån Identifiera områden som kan underhålla och förvärra smärtupplevelsen.

4 Vilka resultat förväntas? Av vem? Smärtlindring (smärtskattning VAS, NRS, vid förvirring/demens ex Doloplus-2, Abbey Pain Scale) Ökad funktion, att klara mer av det man önskar göra (ex COPM) Att smärtan stör mindre

5 Kvalitetshandboken Smärta akut och postoperativ smärta, vuxna inom slutenvård Smärta och äldre Fysisk aktivitet (effekt på smärta, stress) Depression bör uppmärksammas Icke farmakologisk behandling Sjukgymnastik TENS Värme/kyla Avslappning Massage

smärta, stress) Depression bör uppmärksammas Icke

6 Individuell vårdplan Vårdbehov Smärta Mål Åtgärder/Behandling Speciell omvårdnad Icke farmakologisk behandling Närvaro Lägesändring Avledning Värme Kyla Massage/beröring TENS enligt ordination Taktil massage Att smärtlindra våra äldsta är ett teamarbete.

Lägesändring Avledning Värme Kyla Massage/beröring TENS enligt

7 Svullnad Gångmönster Ökad muskelspänning Förändrat rörelsemönster Förändrat hållningsmönster Svårt att hitta fungerande träning och motionsvanor SMÄRTA Försämrad balans Sömn Försämrad finmotorik Försämrad koordination Sjukgymnasterna, Smärtcentrum Akademiska sjukhuset

motionsvanor SMÄRTA Försämrad balans Sömn Försämrad finmotorik

8 Hållning Lodlinje - stående - sittande - sående

9 Lägesändringar Även om du ligger, sitter, står optimalt behöver du ändra läge regelbundet Undvika långvariga ytterlägen Lägesändringar Avlastning, gånghjälpmedel, vilolägen, säng/madrass/kudde Leder, ömmande områden, sår

långvariga ytterlägen Lägesändringar Avlastning,

10 Fysisk aktivitet Vardagsaktivitet Planerad fysisk aktivitet Stillasittande tid Fysisk aktivitet Cirkulation Vikten av rehabilitering - liten fysisk marginal ökad risk för smärtproblematik Bredspektrum Styrka Rörelseomfång

Cirkulation Vikten av rehabilitering - liten fysisk

11 Inaktivitetssmärta Fysisk inaktivitet/ immobilisering leder till nedsatt cirkulation i muskler, leder och stödjeorgan och kan orsaka svullnad, stelhet och smärta. Daglig rörelseträning, fysisk aktivitet behövs. Balans mellan aktivitet och återhämtning

kan orsaka svullnad, stelhet och smärta.

12 Fysisk aktivitet rekommendation för vuxna Måttlig intensitet minst 150 min/vecka eller Hög intensitetsnivå minst 75 min/vecka Kombinera med styrketräning 2 ggr/v >65 år bör även träna balans Ifall ej klarar nå upp till rek nivå - vara så aktiv som fungerar Långvarigt stillasittande bör undvikas WHO, Svenska läkaresällskapet 2011

>65 år bör även träna balans Ifall ej klarar nå upp till rek nivå - vara så aktiv

13 Effekter av fysisk aktivitet vid långvarig smärta Smärtlindrande Förbättrad prestationsförmåga Förbättrad funktionsförmåga Förbättrat stämningsläge Minskad stresskänslighet Minskad muskelspänning Förbättrad sömn Positiva effekter på livsstilsrelaterad ohälsa Ändring av smärttröskel Bryta eventuell social isolering Förbättrad självbild Ökad livskvalitet

stämningsläge Minskad stresskänslighet Minskad muskelspänning Förbättrad sömn Positiva

14 Rekommendation av fysisk aktivitet som smärtlindring enligt FYSS 2008 Regelbundet och kontinuerligt Minst 10 minuter per tillfälle Måttlig intensitet Konditions- och uthållighetsträning som promenader, joggning, cykling, simning Personer med långvarig smärta kan ha en mycket låg prestationsnivå och bör då börja lågintensivt och stegra långsamt.

uthållighetsträning som promenader, joggning, cykling, simning Personer med långvarig

15 Fysisk aktivitet och äldre Förbättrad balans, benmassa, koordination, rörlighet leder till minskad fallrisk och frakturrisk Påverkar psykologiska faktorer och livskvalitet positivt Effekter på hälsa och förebyggande funktionsnedsättning även hos personer med låg funktionsnivå och sammasatt sjukdomsbild Skräddarsydda program oftare att föredra framför generella råd pga heterogen grupp

Påverkar psykologiska faktorer och livskvalitet positivt Effekter på hälsa och förebyggande

16 Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxen med kronisk smärta Rekommendation: Rådgivande samtal med tillägg (2) Rådgivande samtal med särskild uppföljning (med eller utan tillägg) (2) Se även rekommendationer vid högt blodtryck, depression, blodfettsrubbningar, ischemisk hjärtsjukdom, schizofreni, diabetes, övervikt/fetma

Rådgivande samtal med särskild uppföljning (med eller utan tillägg) (2) Se även rekommendationer

17 Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet på recept, FaR -friskvårdslots Frågan om fysisk aktivitet tas upp av leg. vårdpersonal Rådgivande samtal utifrån - hälsotillstånd - intressen, mål - aktuell nivå - FYSS Träning hos sjukgymnast Rekommendation av fysisk aktivitet Fysisk aktivitet på recept, FaR Uppföljning Återkoppling Egen aktivitet t ex promenader Organiserad aktivitet t ex gruppgymnastik Friskvårdslots - aktivitet - motivationsstöd (MI) - uppföljningssamtal Siri Jareborg & Anita Hansson 2012

Rekommendation av fysisk aktivitet Fysisk aktivitet på recept, FaR Uppföljning Återkoppling Egen aktivitet t ex promenader

18 Friskvårdslots (Landstingsavtal) Motion i Uppland - välj kommun Uppsala kommun - Träning för äldre friskvardslotsen@uppland.rf.se Seniorkortet samarbete Friskvårdlotsen och Akademiska sjukhuset - Tre viktiga övningar för kondition, styrka och balans.

se - välj kommun Uppsala kommun - Träning för äldre

19 TENS Akut/långvarig smärta TENS Högfrekvent beröring (krav fungerande beröring) Lågfrekvent dynamiskt muskelarbete Restriktioner: pacemaker Att tänka gå: kognitiva begränsningar? behövs assistans av annan person?

muskelarbete Restriktioner: pacemaker Att tänka gå:

20 Värme Ej direkt vid akut skada Lokal värme dyna, filt, kläder (elektrisk, för mikrovågnsugn, kemisk aktivering, värmande material) Värme Generell värme, bad, bastu, varmt klimat/väder

21 Kryoterapi - Lokal kyla Akut smärta/ långvarig smärta Lokal kyla Kyld dyna (kyld i frys) omlindad med kökshandduk eller liknande minst minuter Följ gärna upp med mjuka cirkulationsökande rörelser Eventuellt varva med lokal värme

22 Avspänning/avslappning Avspänning Träna avspänning i olika positioner och miljöer (med eller utan någon att lyssna på) Beröring som hjälp att hitta avspänning, lugn Andning lugn diafragmaandning ger ökad aktivitet i parasympatiska nervsystemet - befrämjar avspänning

23 Massage Smärtlindrande, avslappnande, uppmjukande, cirkulationsbefrämjande Taktil massage - mjukmassage (studier inom demensvård och palliativ vård) Massage

24 Distraktion Lämna inte smärta för ensam Sysselsättning Sociala kontakter Distraktion Vad ger personen ökad livskvalitet?

25 Övrigt Akupunktur Hydroterapi Laser Tejpning Stretching Mobilisering Sömn Psykologiska interventioner

26 Att tänka på Bemötande att bli trodd på bekräftelse av smärtan Fånga upp orostankar oro förstärker smärtupplevelsen Depression? behandla både smärtan och depressionen (S. Linton LIO) Annan co morbiditet att ta hänsyn till? Vilka konsekvenser får smärtproblematiken för patienten? Behövs andra åtgärder?

27 Diskussion Smärtlindring för våra äldsta är ett teamarbete. Hur nöjd är jag med hur det fungerar hos oss? Vilka alternativ till läkemedelsbehandling skulle vi kunna använda oftare? Till vilka patienter och när? Vad behövs för att åstadkomma en förändring? Vad är nästa steg? Vad tar jag med mig tillbaka till jobbet från idag?

28 Referenser Om smärta ett fysiologiskt perspektiv. Cecilia Norrbrink och Thomas Lundeberg (red), 2010, Studentlitteratur Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder otillräcklig fysisk aktivitet (LUL, Akademiska Kvalitetshandboken: Smärta - akut och postoperativ smärta, vuxna inom slutenvård Fysisk aktivitet och fysisk aktivitet på recept (Akademiska, Geriatrik) Levnadsvanor Fysisk aktivitet) FYSS Friskvårdslotsen Tack för uppmärksamheten! Siri Jareborg

Relevanta dokument

Mer sjukdom/symtom med stigande ålder. Vi behöver ta hänsyn till fler relaterade faktorer

SMÄRTA HOS ÄLDRE Mer sjukdom/symtom med stigande ålder Vi behöver ta hänsyn till fler relaterade faktorer Beakta fysiologisk, psykologisk, social och existentiell dimension INAKTIVITETSSMÄRTA Hög ålder