Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta"

Håkan Hellström
för 7 år sedan
Visningar:

1 Psykologiska aspekter på långvarig smärta Kristoffer Bothelius, fil.dr Leg psykolog, leg psykoterapeut Smärtcentrum, Akademiska Sjukhuset Institutionen för Psykologi, Uppsala Universitet Smärta En obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse associerad med faktisk eller potentiell vävnadsskada, eller beskriven i termer av sådan skada The International Association for the Study of Pain, IASP Smärtmatris Sensoriskt diskriminativa aspekter Primära och sekundära somatosensoriska cortex lokalisering, intensitet, duration Cortex insularis interoceptiv uppmärksamhet Thalamus Kopplingsstation Emotionella aspekter Främre gyrus cinguli (ACC) Amygdala Uppmärksamhet Prefrontala kortex (PFC) 1

2 Smärta vs. smärtbeteenden Smärta sågs som symtom på en ren biomedicinsk problematik Wilbert Bill E. Fordyce (1976) tillämpade principerna för operant betingning på smärtbeteenden Smärtbeteenden i form av undvikandebeteenden förstärks negativt då undvikande av aktiviteter leder till minskad smärta» Observera smärtbeteendens adaptiva funktion vid akut smärta! 4 Vanliga smärtbeteenden Minskning av aktivitetsnivå Ökad konsumtion av läkemedel Strategier för att undvika eller kontrollera smärta Icke-verbala beteenden som kommunicerar smärta (halta, grimasera, gnugga) Verbala beteenden som kommunicerar smärta (sucka, stöna) Minskade smärtbeteenden kan förändra smärtrelaterade förändringar i CNS Varningsflaggor Röda flaggor Medicinska problem (frakturer, infektioner, cancer) Gula flaggor Psykologiska och sociala faktorer som kan hindra tillfrisknande 6 2

3 Riskfaktorer Psykologiska och sociala variabler har större betydelse än biomedicinska eller biomekaniska faktorer vid utvecklandet av långvarig funktionsnedsättning vid långvarig smärta Långvarig smärta är inte samma sak som funktionsnedsättning! 7 Gula flaggor Emotioner Rädsla för ökad smärta vid aktivitet Uppmärksam på kroppsliga sensationer Attityder och föreställningar Katastroftankar; smärtan är farlig eller handikappande All smärta måste bort innan man kan återvända till normal aktivitet Beteenden Överdriven vila, reducerad aktivitetsnivå Dålig följsamhet vad gäller fysisk träning Överdriven tillit till hjälpmedel Rädsla - undvikande Vlaeyen & Linton, 2000 Vaksamhet och undvikande Dysfunktion och nedstämdhet Skada Smärta Återställd Konfrontation Rädsla Katastrofiering Adekvat rädsla 9 3

4 Problemet med att försöka bota kronisk smärta Leder till många undersökningar och utredningar utan klar vinst Riskerar att öka rädslan för okända tillstånd Förstärker tanken på att en expert kan lösa problemet, du behöver bara träffa den rätte Kan leda till att man skjuter upp livet 10 Kortikal reorganisation Vid långvarig smärta sker förändringar i hjärnan och nervsystemet kopplingen mellan smärta och ev vävnadsskada minskar med tiden Omorganisation i hjärnans bark kan bidra till den långvariga smärtan förändrad upplevelse och kontroll av kroppsdelen Kortikal omorganisation Primära sensoriska cortex Primära motorcortex Främre cingulate cortex (ACC) Insula Fantomsmärta, CRPS, karpaltunnelsyndrom, kronisk ländryggssmärta och fibromyalgi 4

5 Vilka faktorer är verksamma i rehabilitering? Faktorer Minskad upplevelse av smärtan som ett funktionshinder Minskade negativa känslomässiga reaktioner Minskad passivitet och ökat engagemang i egenvård Utfall Lidande Funktionsförmåga Smärtbeteenden 13 Hjärnans plasticitet Plasticiteten som leder till kortikal omorganisation kan utnyttjas vid behandling Påverka sensorisk representation Desensitisering Stimulera aktuell kroppsdel (beröring, olika material)) Sensorisk ominlärning Diskriminera mellan olika stimuli 5

6 Påverka motorisk representation Spegelterapi Påverka smärtbeteenden Exponering in vivo Minskade smärtbeteenden genom expoeringsbehandling kan påverka hur hjärnan bearbetar smärtsignaler 6

Relevanta dokument

Motivation till förändring

Motivation till förändring 2010 Kristoffer Bothelius Leg psykolog, leg psykoterapeut kristoffer.bothelius@akademiska.se Vad är motivation utifrån ett inlärningspsykologiskt synsätt? Operant inlärning att