KBT i barnpsykiatrisk heldygnsvård möjligheter och svårigheter. Eva Gafvelin Ramberg Leg psykolog, leg psykoterapeut Handledare och lärare i KBT

Transkript

1 KBT i barnpsykiatrisk heldygnsvård möjligheter och svårigheter Eva Gafvelin Ramberg Leg psykolog, leg psykoterapeut Handledare och lärare i KBT

2 Några käpphästar Öppenhet Tydliggöra syftet med slutenvårdsvistelsen Skilja mellan observation och behandling Systematik i informationsinsamlingen Uttalat fokus för behandlingen. Kontinuerlig utvärdering av interventioner Vem är dirigent?

3 Tänk på två ärenden. Ett där slutenvårdsvistelsen verkligen fungerat optimalt, där man uppnått vad man kommit överens om och där flödet från och öppenvården fungerat. Ett som varit problematiskt, där pat/familjen varit missnöjd, där samarbetet inte fungerat och man inte åstadkommit det man föresatt sig.

4 Vad kan vi hämta från traditionell KBT? Topografisk analys hur ser problemet ut? Hur ofta, hur länge, hur intensivt? Vad sker i individens/individernas inre ångest, oro, förtvivlan, sorg, lidande? Hur tar lidandet sig uttryck utbrott, självskada, självsvält, konflikter etc?

5 Topografisk analys - överskott Yttre beteende allt det som barnet och hens föräldrar gör för mycket av, som ett uttryck för lidandet. Barnets yttre överskott ofta det som vi ser som symtom Föräldrars yttre överskott ofta svar på barnets symtom, men inte alltid funktionellt Inre beteende - allt som den enskilda barnet och hens föräldrar har på insidan av lidande, ångest, oro etc. Barnets inre överskott Föräldrars inre överskott Den inremitterande behandlarens inre överskott

6 Topografisk analys - underskott Överskott Yttre beteende allt det som barnet och hens föräldrar gör för mycket av, som ett uttryck för lidandet. Barnets yttre överskott ofta det som vi ser som symtom Föräldrars yttre överskott ofta problematiska beteenden som inte är gynnsamma på längre sikt. Inre beteende - allt som den enskilda barnet och hens föräldrar har på insidan av lidande, ångest, oro etc. Underskott Yttre beteende Vad gör barnet och hens föräldrar för lite av, d v s vilka hinder har problemet medfört? Det handlar ofta om beteenden och aktiviteter som skulle kunna befrämja utveckling, tillföra glädje och som man saknar. Inre beteende ofta formulerat som lugn, tillit, glädje etc Barnets inre överskott Föräldrars inre överskott

7 Topografisk analys - underskott Överskottsanalys ger en bild av problemet. Underskottsanalys ger en bild av vilka hinder problemet medför. Det kan hjälpa oss att gemensamt formulera mål med slutenvårdsvistelsen

8 Att formulera mål Mål i livet Mål för hela behandlingen Mål för slutenvårdsvistelse Nuläget Problembeskrivning

9 Funktionell analys Lägger fokus på att undersöka vad som vidmakthåller problemen. Under slutenvårdsvistelsen har man en unik möjlighet att observera - vad patienten själv gör för att hantera sitt lidande - vad föräldrar gör som kan bidra till att problemet vidmakthålls

10 Funktionell analys Stimuli Organism Respons Konsekvens på kort sikt Konsekvens på längre sikt Situationsfaktorer - inre eller yttre. Allt möjligt som sker inom patienten/ föräldrarna, t ex tankar, känslor, kroppsförnimmelser. Icke viljestyrda beteenden Det patienten/ föräldrarna gör som ett svar på S och O, ofta i syfte att slippa obehag. Viljestyrda beteenden Ofta vidmakthålls problemet genom att responsen ger tillfällig lättnad. Negativ förstärkning Problembeteen det vidmakthålls och patientens/ föräldrarnas ångesttolerans minskar.

11 Konsekvenser Positiv förstärkning beteendet ökar i frekvens då det följs av något positivt. I mänsklig samvaro är ofta uppmärksamhet en positiv förstärkare. Negativ förstärkning beteendet ökar i frekvens då det följs av att något obehagligt minskar eller försvinner, t ex ångest som minskar.

12 Konsekvenser Försvagning beteendet minskar i frekvens då det följs av en negativ konsekvens, t ex att få sitt körkort indraget om man kört för fort. Utsläckning sker då beteendet inte följs av vare sig positiva eller negativa konsekvenser. Utsläckningskrevad beteendet ökar tillfälligt i frekvens och intensitet, då det inte förstärks.

13 Två ärenden Likheter och skillnader vad gäller Mål och syfte Samarbete med familjen, med öppenvård och andra vårdgrannar. Innehållet i behandlingen, t ex förändring hos individen vs interaktionen i familjen. Samarbetet på avdelningen.

14 Förbättringsområden Samarbete och öppenhet vad gäller mål och syfte med slutenvårdsvistelsen. Tydlighet vad gäller uppdraget/uppdragen. Kommunikation till föräldrar om vad de behöver göra annorlunda. Vem är dirigent för slutenvårdsorkestern? Svårt att gå i takt och åt samma håll p g a starka känslor, många viljor, höga ambitioner och stress.