Inlärningsteori. Vad är beteende? Hur gör man en beteendeanalys
|
|
- Carl-Johan Jonasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Inlärningsteori Hur gör man en beteendeanalys Världssyn, sammanhang, regler, normer, antaganden, attityder Ryggsäck/inlärningshistoria Agerar och reagerar utifrån din historia Verbalt beteende Perception Fysiologi Emotioner Motoriska beteenden Vad är beteende? Definition: Beteende är alla de händelser och processer som har sitt ursprung hos eller i organismen (människan i vårt fall). Olles bok Viljestyrda beteenden motoriska handlingar och tankar som vi kan starta och stoppa. De är styrda av konsekvenser och de startas av situationsfaktorer. R 1
2 Vad är beteende? Motivation den drivkraft eller den dragkraft som gör att vi beter oss på ett visst sätt. De omedelbara konsekvenserna är vanligen de viktigaste. K Det som föregår beteendet är den situation jag är i, vilka stimuli är närvarande och som bidrar till att väcka beteendet. S S R K Hur lär vi oss att använda ett beteende eller sluta använda ett Vi lär in och det vidmakthålls beroende av det som omedelbart följer Vi ska gå igenom fyra olika begrepp: Positiv förstärkning K+ Negativ förstärkning K-, K- Utsläckning K+ Bestraffning K- Positiv förstärkning Det som är närvarande eller tillkommer och följer omedelbart på ett beteende och som bidrar till att beteendet ökar och/eller vidmakthålls Individuellt!!! Oftast är man inte medveten om förstärkningen det sker automatiskt, att jämföra med belöning, muta 2
3 Negativ förstärkning Att undvika eller ta sig ur/slippa obehag. Vi vill slippa obehag och vi agerar (R) för att undvika eller få bort obehaget. Den negativa förstärkningen dvs. att obehaget undviks eller slutar gör att sannolikheten att beteendet upprepas ökar Individuellt och mycket vanligt förekommande Olika sorters förstärkning Påtagliga, konkreta, aktiviteter Gabriel, godis Slippa undan krav Sociala Vi är ett flockdjur!!!! Uppmärksamhet Inre Tankar (det blev rätt, äcklig, vidrig, tjock nu blir jag smal/lyckad) Känslor (intresse, lugn, ilska) Flera förstärkningar samtidigt Självskadebeteende Situation, sammanhang Funktion, neg. Förstärkning dvs. bort med inre obehag (känsla, dömande tankar) och/eller positiv förstärkning i form av social uppmärksamhet, omhändertagande, oro hos andra. Positiv förstärkning genom att pojkvän säger vi ska fixa det här ej gör slut och lämnar relationen, vilket negativ förstärker beteendet att ta itu med sitt liv. 3
4 Etablerande omständigheter Hur man för tillfället har det påverkar effekten, värdet hos förstärkaren. Gabriel varit på kalas. Följer mor till affären Hålla föreläsning få respons före och efter Ljud trött, stressad Brist på mat, dryck, sömn, närhet, uppskattning osv. Intermittent förstärkning fortlöpande eller gles förstärkning När vi lär in behöver vi kontinuerlig förstärkning sedan kan den glesas ut. Vi kan sakta vänja oss vid intermittent förstärkning Den intermittenta förstärkningen är effektivare i att öka och/eller vidmakthålla beteendet OCH det gör beteendet motståndskraftigt mot påverkan ( obs! viktigt att komma ihåg när vi senare gör beteende analys) Utsläckning När den förväntade konsekvensen uteblir då upphör beteendet. Beteendet har släckts ut. Men innan det sker ökar oftast beteendet innan det minskar och slutar. Gabriel och godiset Försäkrings frågor oros person 4
5 Bestraffning En aversiv (obehaglig) konsekvens på ett beteende som gör att beteendet omedelbart slutar/minskar Den omedelbara effekten är den som lurar oss att använda den. Makt Social djur Hur blir man deprimerad? Brist på beteenden dvs. passivitet och brist på initiativ är utmärkande för depression. Det kan vara resultat av en långt gången en generaliserad utsläckningsprocess = inlärd hjälplöshet Förstärkningar uteblir och beteendet, livet styrs av slumpen, tillfälligheter, bortskämd Det är viktigt att se till situationen, förhållanden, sammanhang osv. Behandling av depression, Martell Beteendeaktivering Uppgift att göra det man slutat göra Ta reda på vad man slutat göra, både beteenden som man mår bra av och som man tycker är roliga att göra. Vara observant på vad man ej längre vågar eller inte orkar göra. Utlösande händelser för nedtrappningen kan vara: sorg, sjukdomsbesked, stress, uppbrott, flytt, pensionering Vara observant på önskan om att bli frisk från depressionen sen så ska jag istället återerövra livet! 5
6 Regelstyrt beteende När tankar styr beteendet När vi lär nya beteenden (instruktionsinlärning) spelar tänkandet en viktig roll. När vi följer en manual, föräldrars instruktioner då styr det ett beteende som du än ej behärskar det beteendet blir regelstyrt. Senare blir oftast beteendet styrt av dess kontingenser, dvs. förstärkningar Ett regelstyrt beteende måste bli värdefullt, funktionellt och få förstärkning för att det ska fortsätta Inlärning av beteenden Människan har en enastående förmåga att lära sig nya beteenden Motoriska beteenden och kognitiva beteenden är viljemässigt kontrollerbara och härrör från hjärnans bark och är inlärt Autonoma beteenden, det som händer inuti våra kroppar så som hjärtpuls, mag- tarm aktivitet, svettning osv. styrs från det autonoma nervsystemet som ligger djupare i hjärnan och är mer primitivt OCH det styrs utan vår direkta vilja Viljestyrda handlingar är inlärda Miljön Våra erfarenheter och upplevelser genom livet bidrar till att vi ständigt lär oss nya beteenden och nya tankemönster Adaption felinlärning kan bli regelstyrt 6
7 Olika sätt att lära sig viljestyrt beteende Problemlösnings- insikts inlärning, Aha!!! Instruktions inlärning, regler, förmaningar Modell- observation, härmning/imitations inlärning mycket vanligare än vi tror Shaping inlärning genom formning. Vi formas av miljön ofta helt utan att vi är medvetna om det. Vi anpassar oss och vi påverkar miljön. Det autonoma nervsystemet som styr autonoma beteenden Det är beläget under stora hjärnan och är ett mer primitivt nervsystem Två uppgifter: 1. Livsuppehållande. Kroppens vaktmästare sköter den inre miljön. Stress (sympatikusreaktion) återhämtning (parasympatikusr.), inre miljö bevakas och balanseras 2. Livräddande. Kroppens varnings- och alarmsystem OCH mobiliseringsreaktion. Sympatikusreaktion adrenalin utsöndras, vilket frigör extra krafter. Kraftiga känsloreaktioner har en sympatikusr. Som grund OCH som färgas av tankar/tolkning av situationen Klassisk betingning, det autonoma nervsystemets inlärning Man kan inte lära in nya reaktioner i det autonoma nervsystemet MEN man kan lära sig när systemet skall starta en reaktion automatiskt Fobier Adaptiv reaktion i tidigare miljö och har eventuellt generaliserats, nu avbetingas 7
8 Betingning inlärning i autonoma nervsystemet BS BR Betingat stimuli utlöser en betingad respons BS---BR/S R K- Ett tidigare neutralt stimuli kan betingas att utlösa ett starkt sympatikuspåslag per automatik Tre olika sätt att betingas 1. Imitations betingning, ser någon annan vara rädd 2. Genom skrämmande upplevelser, egna erfarenheter 3. Genom att man själv skrämmer upp sig med sina tankar eller att någon annan berättar något skrämmande Generalisering Det handlar om att det betingade stimuli och den betingade responsen sprider sig till nya situationer, nya stimuli som liknar inlräningssituationen 8
9 Starka känslor som drivkraft till beteendet Ångest stark fysiologisk och emotionell reaktion OCH tanke/tolkning av situationen När stark ångest driver en människa till en mängd säkerhetsbeteenden kallas det för ångestsyndrom. Rädslan måste handla om företeelser som egentligen inte är farliga. Tillämpbar formel på ångestsyndrom: BS----utlöser-- BR/S gör att R----för att K- Fyra typer av tvångsbeteenden Tvångshandlingar, ritualer Undvikanden Återförsäkringsfrågor Ältande Drivkraften i tvångsproblematiken är starkt obehag/ångest som består av sympatikusreaktion och en skrämmande tanke tänk om som ofta innehåller tvivel, osäkerhet. De fyra tvångsbeteendena fungerar genom negativ förstärkning dvs. obehaget går omedelbart ner MEN problemet kvarstår. Behandla ångestsyndrom Exponering med responsprevention A. utsätter sig för det skrämmande stimuli. Det är exponering B. man avstår från, hejdar sig från att per automatik använda sig av de säkerhets/kontrollbeteenden som man vanligtvis gör. Det är responsprevention 9
10 Säkerhets/kontroll beteenden Kan vara vilka beteenden som helst, där funktionen är att skydda från eller minska ångest Använder man dem fortsätter man att vara rädd och avbetning blir omöjlig. Personen blir omedelbart neg. förstärkt då obehaget/ångesten lindras men man får aldrig erfara att det inte var farligt att känna det som kändes fullt ut och se/uppleva nedgången i obehag (avbetingningen) Även tankar och information kan fungera som säkerhetsbeteenden dvs. en slags flykt Hur gör man en beteendeanalys? Syftet är att ta reda på vad som förstärker ett specifikt beteende och när det uppkommer. Då finns en möjlighet att påverka personen till beteendeförändring. En beteendeanalys är nödvändig för att veta vilka åtgärder som krävs för att minska eller öka beteenden. Steg 1 i beteendeanalysen Beteendet är utgångspunkt Det låter lätt men är ibland svårt att ringa in Beskriv beteendets utseende (topografi) dvs. vad konkret gör personen, hur gör den det Obs! inga tolkningar, försök inte förklara än, bara observera hur det faktiskt ser ut i nuläget 10
11 Steg 2 i beteendeanalysen Är det ett motivations- eller ett inlärningsproblem Kan personen det som förväntas i en situation, det den önskar klara av? Om nej, då finns klara färdighetsbrister OCH beteendet måste läras in Kan personen utföra beteendet men av andra orsaker ej får till det i situationen måste vi ta reda på förstärkning av beteendet OCH ev. om vi har betingade stimuli responser som utlöser det hela Att avgöra om ett beteendeproblem beror på motivation eller bristande inlärning (ett beteende kan antingen förekomma för mycket eller för lite) För ofta, för mycket av överskott För sällan, för lite av underskott Beteendet är Beteendet är Oönskat och aldrig nyttigt Önskat, men förekommer alltför mycket Nödvändigt, nyttigt, och önskat men finns inte Önskat men förekommer alltför lite Oönskat OCH aldrig nyttigt beteende Självskadebeteende Ta bort förstärkningen (vad fyller det för funktion?) OCH lära nya färdigheter 11
12 Nödvändiga, nyttiga och önskade beteenden som inte finns Att kunna säga NEJ! Ögonkontakt Gå till banken och begära lån Rädd, vågar inte (ev. betingade responser) med en lång undvikande historia vilket ger färdighetsbrister (inte lärt och inte tränat) Exponera och lära färdigheter Önskat beteende, men det förekommer alltför mycket Pratar för mycket Äter för mycket Tvättar händerna för ofta och för länge Förstärkningarna är för många eller för starka. De kan vara inre och/eller yttre förstärkningar så som ångestlindring eller social uppmärksamhet Önskat beteende men det förekommer alltför lite Jag borde Motionera Sluta röka Ta det lugnt Aneroxia inte äta Ofta brist på motivation dvs. saknar förstärkare eller för svaga sådana 12
13 Önskat beteende i fel sammanhang/situation Otrohet armlängds avstånd Ta reda på vilka förstärkare och vilka betingade responser som beteendet har i den felaktiga situationen och arbeta med exponering och responsprevention och ev. lära nya färdigheter Steg 3 gå vidare i beteendeanalysen Fråga dig: vilken typ av beteendeproblem står jag inför? Överskott eller underskott och vilken typ? Leta S dvs. vad startar beteendet, i vilken situation, i vilket sammanhang, när, var och vilka är närvarande, finns det speciella stimuli närvarande Vad gör att beteendet utförs just här OCH nu? Gå vidare i beteendeanalysen Leta K dvs. vilka omedelbara konsekvenser (medvetna eller omedvetna) förstärker, motiverar personen att bete sig som den gör i just den här situationen? Förekommer förstärkningen varje gång eller bara då och då (intermittent)? Vilka är de omedelbara förstärkningarna? Hur reagerar människor runt i kring? Vad upplever personen känslomässigt i stunden när beteendet utförs? Vad förväntar sig personen skall hända direkt som följd av beteendet? 13
14 Gör en lista på alla tänkbara faktorer S faktorer, glöm inte att kraftiga känslor kan vara aktiverande situationsfaktorer både helt förståeligt utifrån given situation MEN även utifrån en betingningshistoria K faktorer, vad fyller beteendet för funktion i just denna situation? Glöm ej att självberömmande eller själv-dömande tankar är en vanlig förstärkning som motiverar till upprepning Att skriva ett paradigm, en formel BS----BR S- S------gör att------r för att-----k Situation Beteendet Förstärkning Stimuli vad gör? Vad händer Triggare omedelbart? Förstärkningar Sociala förstärkningar andras reaktioner på beteendet, eller egna tankar/övertygelser om andras uppfattning om en (förväntningar) Känslomässiga förstärkare starka känslor gör att vi undviker för att slippa eller utsätter oss för att få mer av Tankar/övertygelser/regler när vi gör något eller vi reagerar på något tänker vi något om oss själva, vilket kan ge förstärkning i form av en känslomässig aspekt Materiella förstärkare mat, dricka, saker, få gå före i kön, vinna 14
15 Nu gör vi beteendeanalyser! Vilket är beteende problemet? R Finns det flera beteenden? Vilket ställer då till med mest problem och för vem, vilka? Vilken typ av problem står vi inför? Överskott eller underskott, motivations- eller inlärningproblem? Leta S faktorer Leta K faktorer Sätt ihop dem i ett paradigm 15
Operant inlärning. Thomas Jakobsson Samordnare och handledare HVB. www.inom.com
Operant inlärning Thomas Jakobsson Samordnare och handledare HVB Operant inlärning En typ av inlärning som visar hur beteendets konsekvenser påverkar våra beteenden på olika sätt. Operant inlärning Konsekvenserna
Läs merAtt förstå och analysera. Uppdrag Beteendeanalys Insatsplanering
Att förstå och analysera Uppdrag Beteendeanalys Insatsplanering Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. För att hjälpa
Läs merKognitiv beteendeterapi vid ångest och rädsla
Kognitiv beteendeterapi vid ångest och rädsla Kamp/flyktresponsen - vårt varningssystem Alla känner vi till den känsla vi kallar ångest. Det finns inte någon som inte har känt ångest exempelvis inför ett
Läs merKBT i barnpsykiatrisk heldygnsvård möjligheter och svårigheter. Eva Gafvelin Ramberg Leg psykolog, leg psykoterapeut Handledare och lärare i KBT
KBT i barnpsykiatrisk heldygnsvård möjligheter och svårigheter Eva Gafvelin Ramberg Leg psykolog, leg psykoterapeut Handledare och lärare i KBT Några käpphästar Öppenhet Tydliggöra syftet med slutenvårdsvistelsen
Läs merVad är KBT? Hur förstår vi och förändrar beteenden? AGENDA. Cecilia Fyring & Sara Isling FYRING&ISLING
Hur förstår vi och förändrar beteenden? Cecilia Fyring & Sara Isling Vad är KBT? Inlärning Egenskaper eller beteenden? Överskott/underskott Beteende i sitt sammanhang Några ord om diagnoser AGENDA Vad
Läs merPeter Friberg Leg psykolog Magelungen Utveckling AB GRUNDLÄGGANDE INLÄRNINGSTEORI
Peter Friberg Leg psykolog Peter.friberg@magelungen.com Magelungen Utveckling AB GRUNDLÄGGANDE INLÄRNINGSTEORI ALLIANS VAD LEDER TILL FÖRÄNDRING? Tre faktorer skapar förändring inom behandling: Allians
Läs merINLÄRNINGSPSYKOLOGI. Tandhygienistprogrammet ht 15
INLÄRNINGSPSYKOLOGI Tandhygienistprogrammet ht 15 Johanna Enö Persson Doktorand, leg psykolog Karolinska Institutet Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för psykologi E-post: johanna.eno.persson@ki.se
Läs merÅsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning
Åsa Österlund Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring Legitimerad sjukgymnast Gruppledarutbildning i KBT med inriktning sömn, stress och smärta. Basutbildning i psykoterapi
Läs merPsykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset
Psykologiska aspekter på långvarig smärta Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Kognitiv Beteende Terapi -KBT Beteendeterapi: Bygger på inlärningsforskning, 1 1800-
Läs merBemötande och beteendeanalys
Bemötande och beteendeanalys Skoldagen 21 mars 2013 Christina Tysk Leg. Psykolog Agenda Beteendeanalys Förhållningssätt och bemötande - LUNCH Falldiskussion i grupper Beteendeanalys Situation ( gör att
Läs merBeteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender
Innehåll: Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Människan är rationell! Men vi gör ju så dumma
Läs merÅsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå
Att vara professionell i gränslandet mellan livets svårigheter och psykisk sjukdom- vilken kunskap krävs för det? Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org
Läs merHur åstadkomma ändrade levnadsvanor hos personer med psykisk sjukdom
Hur åstadkomma ändrade levnadsvanor hos personer med psykisk sjukdom Lena Hedlund Leg. Fysioterapeut, PhD Teamet för nyinsjuknad i psykos Adjunkt vid Lunds universitet Beteendemedicin Den teoretiska grunden
Läs merKänslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com
Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem
Läs merEmotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin.
Upplägg & innehåll Emotion och motivation Ebba Elwin ebba.elwin@psyk.uu.se Grundläggande om motivation och emotion Mer finns att läsa i boken (kap 11 och första delen av kap 12) På slutet riktlinjer och
Läs mersince 1998 Ther e is no trying, either you do or you don t
since 1998 Ther e is no trying, either you do or you don t UA Modell flera verksamheter ett förhållningssätt Individ HELHET Familj Nätverk Träna din trupp Operant inlärning Ökad förmåga att klara svåra
Läs merS B K S B K S B K. = förstärkning. Beteendet förstärks. Introduktion till KBT. Introduktion till KBT. Människan är rationell!
Människan är rationell! Innehåll: analys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Men vi gör ju så dua saker? Det
Läs merMål. Grundläggande inlärningspsykologi. Agenda. Agenda forts. Behaviorism & radikalbehaviorism. Inlärningspsykologin är viktig för
Mål Grundläggande inlärningspsykologi Dan Katz Leg. psykolog dan.katz@katzkbt.se Kunskap om: Varför inlärningspsykologin är så oerhört viktig Grunderna i inlärningspsykologi Hur man använder inlärningpsykologin
Läs merDiskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:
Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,
Läs merADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1
ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER
Läs merBeteendeanalys introduktion. Beteende. Tillämpad beteendeanalys, TBA
Beteendeanalys - introduktion Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå
Läs merInlärningsteoretiska principer och tillämpningar
Inlärningsteoretiska principer och tillämpningar Institutionen för psykologi Kurs 19 VT-16 Timo Hursti Disposition Inlärning begrepp och mekanismer Beteendeanalys, Funktionell analys Inlärningsbaserad
Läs merSMART Utbildningscentrum
Kognitiv Beteende Terapi Konsten att göra det som fungerar för patienten Historik och utveckling Fas 1 Beteendet i fokus (1920) Fas 2 Tankarna i fokus (1970) Fas 1 och 2 Blir KBT (1980) Fas 3 Känslor och
Läs mer12-11- 15. + Acceptans och förändring, individ och miljö! + Yttre beteenden, inre känslor, tankar och fysiologi, Vilken situation vilken miljö,
+ Kognitiv Beteendeterapi KBT-verktyg Motivation och krisfärdigheter www.beteendekompetens.se Karin Ovefelt + Acceptans och förändring, individ och miljö! 2 Det krävs kraftfulla verktyg för att hjälpa
Läs merVad är psykisk ohälsa?
Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa används som ett sammanfattande begrepp för både mindre allvarliga psykiska problem som oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för
Läs merVarför gör de inte som jag säger?
Varför gör de inte som jag säger? Motiv till att vara med i träningsgruppen/seglarskolan? 1.Varför kommer dina seglare till träningen? 2.Kommer alla dit av samma anledning? Skilj på vad de gör och vad
Läs merCFT och compassionfokuserat arbete på UM. med leg. psykolog Sofia Viotti
CFT och compassionfokuserat arbete på UM med leg. psykolog Sofia Viotti Anpassa CFT efter ert uppdrag Skillnad på CMT Compassion Mind Training och CFT Compassionfokuserad terapi CFT handlar om att förstå
Läs merBeteendeanalys en praktisk vägledning
1 Beteendeanalys en praktisk vägledning Detta är en kort praktisk vägledning till hur du kan göra en beteendeanalys. Diagnos Om du kan sätta en klar DSM- eller ICD-diagnos skriver du den överst. Testresultat
Läs merIntroduktion till KBT. - Det bara verkar dumt för att vi inte förstår vad i konsekvensen som är belönande. Introduktion till KBT
Människan är rationell! Innehåll: analys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Men vi gör ju så dua saker? Det
Läs merHundlära En grund att se från, av Mikael Wilmarsgård
1 Hundlära En grund att se från, av Förstärkning genom belöning, korrigering och förväntan är vägarna vi använder i traditionellträning. Men vad förstärker vi egentligen? Beroende på vart, när och hur
Läs merAffektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen
Affektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen Håkan Fischer, Professor Psykologiska Institutionen Disposition - Affekt - Vad är emotioner - Varför har vi emotioner - Emotionella komponenter
Läs merEffektiv hypnos i vården Nils Norrsell
Effektiv hypnos i vården Nils Norrsell 1959 Hypnoskompendium 1960 Använde hypnos i barntandvård 1971 Jerry Halker demonstrerade hypnos 1972 Psykologistudier. Artikel i Tandl.tidn. 1973 Treårsutbildning
Läs merFrån inlärningsteori till praktisk hundträning
Från inlärningsteori till praktisk hundträning Kenth Svartberg, PhD Hjälp vid jakt Valla får och nötboskap Vakta bostad/område/boskap Dra pulka/släde/vagn Söka efter personer Söka efter preparat/substanser
Läs merADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON
ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD ÄR DET? 1. Jag har ADHD 2. Vad är ADHD? 3. Symtomen 4. Impulskontrollen 5. Självkontroll 6. Exekutiva funktioner 7. Medicinering
Läs merFRÅGOR OCH SVAR OM OCD
FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler
Läs merEMOTION 9/12/2011. Lärande mål. Emotioners olika komponenter. En funktionell definition.. Emotion och fysiologi Arousal. Arousal - prestation
Lärande mål Kunna definiera och diskutera begreppet emotion. Armita Golkar Doktorand Kunna jämföra och ge exempel på empiriskt stöd för olika emotionsteorier. Kunna ge exempel på forskning kring specifika
Läs merAtt förebygga och hantera överbelastningsskador. Beteenden (Gustafsson & Lundqvist, 2016; Kennerly, Kirk, & Westbrook, 2011)
Att förebygga och hantera överbelastningsskador Henrik Gustafsson, docent i idrottsvetenskap Sveriges Olympiska Kommitté Karlstads universitet Norges idrettshøgskole Halmstad högskola Personlighetsfaktorer
Läs merVet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!
Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)
Läs merProjektnätverk - Förändringsledning. Hur påverkar hjärnan mig som projektledare?
Projektnätverk - Förändringsledning Hur påverkar hjärnan mig som projektledare? 1 www.minspiro.se Hur motiverar man andra? Hur blir du motiverad? 1 Yttre och inre motivation Yttre motivation Handling ->
Läs merEn halv tusendels sekund!
En halv tusendels sekund! Hur använder vi det vi lärt oss? Blockerade signaler från hjärnan till musklerna Stress Motivation Självförtroende Självbild Ledarskap Målsättningar Fysiologisk anspänning Uppmärksamhet
Läs merUNDERMEDVETEN PROGRAMMERING
(Detta är en utskrift från PsykosyntesForums hemsida, web-adress: http://psykosyntesforum.se/svensk/tjanster_omprogrammering.htm) Kognitiv skript-terapi På PsykosyntesForum använder vi en specifik metodologi
Läs merInlärning Psykologprogrammet, KI
Inlärning Psykologprogrammet, KI Erik Hedman Leg. Psykolog, med. dr. Institutionen för klinisk neurovetenskap Karolinska Institutet kire.hedman@ki.se 5 september 2012 Agenda Förmiddag Vad är inlärning
Läs merMål för föreläsningen. Inlärning grunden för förändring. Vad är behaviorism? Vilken kunskap har vi? Inlärningsprinciper. Relevans för sjukgymnaster?
Mål för föreläsningen Inlärning grunden för förändring Ge en introduktion till inlärningspsykologi Lära ut grundläggande inlärningsprinciper Inlärningsteori i vardagen prova att tillämpa inlärningstänk
Läs merMedveten närvaro en väg till hälsa och prestation
Medveten närvaro en väg till hälsa och prestation John Jouper, FD Idrottsvetenskap 2019-04-08 1 Idrott och Folkhälsa Idrott Fysisk aktivitet som ett medel, en aktivitet, för att utveckla Folkhälsan som
Läs merEmotion och motivation. Motivation. Motivation. Motivation. Motivation Upplägg & innehåll. Ebba Elwin.
Upplägg & innehåll Emotion och motivation Ebba Elwin ebba.elwin@psyk.uu.se Grundläggande om motivation och emotion Mer finns att läsa i boken (kap 11 och första delen av kap 12) På slutet ger jag riktlinjer
Läs merAtt hantera oro. Alla oroar sig! Översikt. Vad är oro? Vad är ett orosbeteende? Att lägga märke till sin oro Praktiska tekniker Exempel
Att hantera oro Robert Johansson Leg. psykolog Forskare i klinisk psykologi, Linköpings universitet Alla oroar sig! Översikt Vad är oro? Vad är ett orosbeteende? Att lägga märke till sin oro Praktiska
Läs merSocialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort
Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest
Läs merAnhörigutbildning. OCD-mottagningarna i Lerum och Uddevalla
Anhörigutbildning OCD-mottagningarna i Lerum och Uddevalla Agenda Introduktion om mottagningen Upplägget 45 min presentation 30 min frågestund Sekretess Vad är tvångssyndrom? Tvångstankar - Påträngande
Läs merSAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning
KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och
Läs merFunktionell beteendeanalys vid. teori och praktik Kan röd tejp och en rengjord hörapparat göra någon skillnad? 5/17/2016
Funktionell beteendeanalys vid problema ska förfly ningar teori och praktik Kan röd tejp och en rengjord hörapparat göra någon skillnad? Förflyttningar föregår alla ADL aktiviteter Försämrad ADL predicerar
Läs merMats Jacobson Ingrid Almgren. Beteendeanalys. en praktisk guide. Verksam Psykologi
Mats Jacobson Ingrid Almgren Beteendeanalys en praktisk guide Verksam Psykologi Detta är en kort praktisk guide till hur du kan göra en klinisk beteendeanalys. Diagnos Om du kan sätta en klar DSM-IV diagnos
Läs merAntecedent - A i beteendets A-B-C
Antecedent - A i beteendets A-B-C Av Eva Bertilsson publicerad i Canis 2013 Beteende är makalöst spännande! Och ju mer man lär sig om hur beteende funkar, desto intressantare blir det. Men för att kunna
Läs merStarta fortsätt - håll ut. Kursledare: Lisa Alsèn Björneke Kurator vid Studenthälsan
Starta fortsätt - håll ut Kursledare: Lisa Alsèn Björneke Kurator vid Studenthälsan JUNE 21, 2016 2 Våga möta obehaget Problemet är inte studierna utan obehaget. Ibland hamnar vi i situationer där vi skjuter
Läs merHur vägleda elever med utmanande beteende? Nicklas Kurkio Sakkunnig inom barn- och familjearbete
Hur vägleda elever med utmanande beteende? Nicklas Kurkio Sakkunnig inom barn- och familjearbete Innehåll Vi som vägledare Orsaker till utmanande beteende Konkreta verktyg i vardagen Andra stadiets studerande
Läs merEMOTION. Armita Golkar Doktorand
EMOTION Armita Golkar Doktorand Lärande mål Kunna definiera och diskutera begreppet emotion. Kunna jämföra och ge exempel på empiriskt stöd för olika emotionsteorier. Kunna ge exempel på forskning kring
Läs merNär Mowrer inte räcker till. Operant analys av ältande.
När Mowrer inte räcker till. Operant analys av ältande. Av Olle Wadström Augusti 2012 Sedan jag lanserade min bok Sluta älta och grubbla lättare gjort med KBT 2007, har jag märkt att beteendeanalysen,
Läs merHur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta
Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket
Läs merEMOTION. Armita Golkar Doktorand
EMOTION Armita Golkar Doktorand Lärande mål Kunna definiera och diskutera begreppet emotion. Kunna jämföra och ge exempel på empiriskt stöd för olika emotionsteorier. Kunna ge exempel på forskning kring
Läs merBASKUNSKAP OM HUNDAR En del av Hundskola.NU! 1.0 av Ingela Melinder
BASKUNSKAP OM HUNDAR En del av Hundskola.NU! 1.0 av Ingela Melinder Teorin i Hundskola.NU! 1.0 i sammanfattning Tanken om respons Hundar lär sig av det som är lönsamt. Ett beteende som ger respons av något
Läs merEmotioner: aversion, belöning
Emotioner: aversion, belöning Emotion, känsloupplevelse, men mer än den medvetna känslan Innehåller ett element av värdering av företeelser Styr våra beslut och våra handlingar Viktigt för individens och
Läs merFörflyttningsrelaterat beteende ABC i förflyttningssituationer för personer med demenssjukdom
Förflyttningsrelaterat beteende ABC i förflyttningssituationer för personer med demenssjukdom Charlotta Thunborg PhD och Leg Fysioterapeut Karolinska Institutet Dagens presentation 1. Att förstå beteenden
Läs mer2016-03-02. Tänk om det handlar om dina försök att undvika smärtan? - Lektion 5. Kärlek Glädje Nyfikenhet Ilska Rädsla Sorg Skuld/skam Chock Avsmak
- Lektion 5 Att acceptera och tillåta oss själva att ha jobbiga känslor och kroppstillstånd utan att behöva tappa kontrollen över beteendet. mariahelander.se mariahelander.se Tänk om det handlar om dina
Läs merOm autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till andra tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande
Läs merAtt förstå och möta barn och ungdomar med problemskapande beteende
Att förstå och möta barn och ungdomar med problemskapande beteende Härryda 2010-03-02 Thomas Ahlstrand www.pedagogiskinspiration.se Dagens agenda: Liknande symtom/beteenden men olika orsaker Förståelse
Läs merPanikångest med och utan agorafobi (torgskräck)
Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) En panikattack drabbar minst var tionde människa någon gång i livet. Vid den första panikattacken uppsöker patienten ofta akutmottagningen. De kroppsliga
Läs merDenna transportuppsättning behöver du för att överhuvudtaget orka vara konsekvent, samt för att du ska ha något att ta till när du har bråttom!
ANTI-KOPPELDRAG KOPPELDRAG-SKOLAN En del av Hundskola.NU! 1.0 av Ingela Melinder Innan du börjar träna Anti-Koppeldrag Transportuppsättning Transportuppsättningen är hemligheten bakom anti-koppeldragträningen!
Läs merJag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.
VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får
Läs mer1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.
Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att
Läs merFixa studierna och må bra. Samtidigt.
Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Susanne Evertsson, kurator susanne.evertsson@akademihalsan.se Telefonrådgivning av: Sjuksköterska, Psykolog/kurator Ergonom/sjukgymnast Enskilda samtal Medicinsk/psykiatrisk
Läs merTRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi
TRYGGHET & RÄDSLA - så funkar vi Cecilia Duberg Leg. Psykolog Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro Cecilia.Duberg@orebroll.se 019-602 36 07 INRE DIALOG KRAVBILD BIOLOGI TRYGGHET
Läs merPavlovs papegojor: att förstå och eliminera faktorer som utlöser rädsla
Pavlovs papegojor: att förstå och eliminera faktorer som utlöser rädsla Av S.G. Friedman, Ph.D. Publicerad i Good Bird Magazine 2007 Då vi talar om beteendeanalys fokuserar vi oftast på våra elevers frivilliga,
Läs merApotekets råd om. Nedstämdhet och oro
Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.
Läs merDu ska sträva efter att din dag ser ut så här.
I det här häftet finns många olika tips och idéer om hur du kan förbättra dina möjligheter att klara dina studier på ett bra sätt. Se det här som en samling där du kan plocka delar av allt passar inte
Läs merStudie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN
Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar
Läs merVuxna/unga vuxna med ADHD
Vuxna/unga vuxna med ADHD, bemötande och förhållningssätt Angelica Ogland 19/11/2014 Det här är jag Angelica Ogland, 26 år. Jobbar på Attention Stockholm med föreläsningar och samtalsgrupper för personer
Läs merF2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp
F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt
Läs merBilaga 3: Funktionell kartläggning (FAI)
Bilaga 3: Funktionell kartläggning (FAI) Syftet med detta frågeformulär är att skapa en helhetsbild av personen och olika faktorer som kan tänkas påverka hens beteende. Informationen kan sedan användas
Läs merKan jag bara nå min bild av framtiden kommer allt blir bra.
Guide: De vanligaste besluts- och tankefällorna Du är inte så rationell som du tror När vi till exempel ska göra ett viktigt vägval i yrkeslivet, agera på börsen eller bara är allmänt osäkra inför ett
Läs merFörutom att skapa obehag kan upprepad exponering inför sådana situationer leda till
Stress Råd Stress är något som vi alla upplever från och till. Vi känner oss jäktade och otåliga, har bråttom och blir irriterade. Köer, väntan, personer som pratar långsamt eller är omständliga, upplevs
Läs merVanliga reaktioner efter en svår händelse
Vanliga reaktioner efter en svår händelse En svår händelse är när man överväldigad av något som är bortom ens kontroll, man upplever stor kontrollförlust. Då slås den rationella, tänkande hjärnan ut och
Läs merÄtstörningar. Att vilja bli nöjd
Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar
Läs merFör dig som varit med om skrämmande upplevelser
För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och
Läs merAtt som läkare jobba med beteendeförändring i IBH. Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut
Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut mats.dahlin@psykologpartners.se 013-4655079 Tre böcker Kärnan i IBH Alla jobbar med psykisk ohälsa utifrån
Läs merAtt förstå och hantera problemskapande beteende. Familjestödsenheten 12 oktober 2011
Att förstå och hantera problemskapande beteende Annika Bengtner Thomas Ahlstrand Familjestödsenheten 12 oktober 2011 Kvällens agenda: Utvecklingsstödjande förhållningssätt Samarbetsbaserad problemlösning
Läs mer2011-04-28. Beteende. Beteendemedicin =? Exempel från sjukgymnastik
Beteendemedicinsk tillämpning Exempel från sjukgymnastik Maria Sandborgh leg sjukgymnast lektor Mälardalens högskola Kliniska studier Grundutbildning Bakgrund Magister/Masterutbildning Kliniska kurser
Läs merPTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog
PTSD- posttraumatiskt stressyndrom Thomas Gustavsson Leg psykolog Bakgrund u Ett ångestsyndrom u Ångest- annalkande hot u PTSD- minnet av en händelse som redan inträffat Detta förklaras genom att PTSD
Läs merVanliga sömnproblem hos barn. Vanliga orsaker 2. Vanliga orsaker 1. Generella interventioner för barn. Sökorsaker 14-11- 05
Vanliga sömnproblem hos barn INSOMNI HOS BARN VANLIGA SVÅRIGHETER & PSYKOLOGISK BEHANDLING Svårt att komma till ro på kvällen Svårt att somna in på kvällen Svårt att somna om vid nattligt uppvaknande Omvänd
Läs merEn sjöhäst är inte alltid en sjöhäst
En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst Skapa en tydliggörande kommunikativ miljö Anna Glenvik Astrid Emker 1 Delaktighet Vad betyder ordet delaktighet för dig Vilka faktorer påverkar delaktighet? Delaktighet
Läs merHundskola.NU! 2.0 Mellanstadiet. En del av Hundskola.NU! 2.0 av Ingela Melinder. Belöningar FÖR HUNDAR
BELÖNINGSKUNSKAP En del av Hundskola.NU! 2.0 av Ingela Melinder Belöningar FÖR HUNDAR Vad är en belöning? För att ännu bättre förstå hur hundar tänker, ska vi gå igenom vad som kan vara belöningar för
Läs merInlärning Psykologprogrammet, termin 1
Inlärning Psykologprogrammet, termin 1 Erik Hedman & Brjánn Ljótsson Leg. Psykologer, Internetpsykiatrienheten & Ångestmottagningen, Psykiatri Sydväst Doktorander, Karolinska Institutet Erik.hedman.2@ki.se
Läs merTill dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se
Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig
Läs merSLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP
SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP Olof Samuelsson Kurator Studenthälsan DAGENS AGENDA Vad är prokrastinering och varför skjuter vi upp? Uppskjutarbeteende
Läs mer1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från
INSTRUKTIONER Din ålder: Nedan följer en lista över problem och besvär som man ibland har. Listan består av 90 olika påståenden. Läs noggrant igenom ett i taget och ringa därefter in siffran till höger
Läs merHälsoångestmodellen. 1. Kontrollbeteenden 2. Försäkrande beteenden 3. Förebyggande beteenden 4. Undvikanden
Hälsoångestmodellen Oavsett vad din hälsoångest beror på så har vi idag goda kunskaper om vad som långsiktigt minskar oro för hälsan. Första steget i att börja minska din hälsoångest är att förstå vad
Läs merTrauma och återhämtning
Trauma och återhämtning Teamet för krigs- och tortyrskadade, Barn- och ungdomspsykiatrin, Region Skåne Denna broschyr är för dig som har haft hemska och skrämmande upplevelser t ex i krig eller under flykt.
Läs merRÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin
RÅD till närstående Diagnos Tag diagnosen som en utmaning och lär känna sukdomen. Stöd den parkinsondrabbades ansvar för sin hälsa, var delaktig i det förebyggande arbetet att morverka sjukdomsförloppet.
Läs merKognition betecknar människans intellektuella funktioner.
Kognition betecknar människans intellektuella funktioner. Psykologer med kognitivt perspektiv studerar vårt tänkande, vår begreppsbildning och hur dessa två faktorer samspelar med våra känslor. Utgångspunkt:
Läs merSLUTA SKJUTA UPP BÖRJA PLUGGA!
SLUTA SKJUTA UPP BÖRJA PLUGGA! OM UPPSKJUTARBETEENDE & ATT ÄNDRA SITT BETEENDE CHRISTINA JOHANSSON, STUDENTHÄLSAN W WW. HIS. SE / STUDENTHALSAN Bild 1 DAGS ATT BÖRJA H T T P S : / / W W W. Y O U T U B
Läs merKarin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin. Den goda sömnen
Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin Den goda sömnen Varför behöver vi sova? Hjärnans återhämtning Laddar batterierna Fyller på energidepåer i cellerna Spolar rent - Eliminerar avfall.
Läs mer