Åsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning

Transkript

1 Åsa Österlund Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring Legitimerad sjukgymnast Gruppledarutbildning i KBT med inriktning sömn, stress och smärta. Basutbildning i psykoterapi med inriktning KBT Utbildning i motiverande samtal 1 Målsättning Introduktion till kognitiv beteendeterapi. Att förståoch påverka era patienters beteende. Upplägg 1. Vad är KBT 2. Beteenden och beteendeanalysens grund (överskott och underskott) 3. Den funktionella beteendeanalysen (varför beter vi oss). 4. Hur vi påverkar beteende Övning ger färdighet!!! 3

2 KBT Vad är KBT? KBT: Kognitiv Beteendeterapi Psykoterapeutisk metod med utgångspunkt i inlärningsteori och kognitiv psykoterapi Beteendeanalys baserat påinlärningsteori -metodiskt analyserar socialt relevanta beteenden för att förståvarför hjälper individer att utveckla en nödvändig och användbar beteenderepertoar Historik i tre faser Utveckling som motpol till psykoanalytiska terapin FrånlillaHans till lillaalbert. 1) Beteendeterapin 1950/60 talet Inlärningsteori 2) Kognitiv Terapi 1970-talet (detärintehurvi hardet, utanhurvi tänkerkringdet) KBT på 1980-talet 3) Tredje Vågen 1990-talet: känslor och österländsk filosofi: ACT, DBT, Mindfulness (merform äninnehåll hurtänkerpatientenintevad) Kognitiv psykologi Utgår från att beteenden styrs av tankeprocesser. = perception, minne, inlärning, tänkande, beslutsfattande, reflektion mm. Kognitiva interventioner handlar ofta om: - Vad uppmärksammar vi? - Hur tolkar vi det vi uppmärksammar? (grundantaganden, bekräftelseprincipen, diskvalificeringsprincipen)

3 Inlärningspsykologi Vanliga tekniker inom KBT Utgår ifrån att beteenden är funktionella, dvsde kan förstås utifrån sitt sammanhang och sin historia. Olika sätt att lära sig: - via association - via konsekvenser - via språket Exponering Beteendeexperiment Rollspel Tillämpad avslappning Hemuppgifter Beteendeaktivering Kognitiva tekniker Medveten närvaro Acceptans Validering Vid ångest Testa tankar Träna färdigheter Gåned i varv För att generalisera Vid depression Träna alternativa tankar Träna att vara här och nu Balans med förändring Bekräfta uttrycka sympati Utgångspunkter Beteenden och beteendeanalysens grunder. Undvik beskriva problem i termer av egenskaper. Översätt egenskaper till beteendebeskrivningar. Definiera vaga beskrivningar.

4 Men vad är beteende? Behaviour is everything a dead man can t do Yttre(Overta) beteenden: observerbarahandlingar. Vi går, nickar, skriver, läser, lyssnar, pratar, äter osv. Inre(Koverta) beteenden: tankar, känslor och fysiologiska reaktioner. De är inte synliga för andra men finnsändå. Förosssjälvaärde en stordel avvåra liv. Exempelvis ältande Beteende eller icke-beteende? Nina är deprimerad. Nina ligger i sängen hela dagen. Nina tänker destruktiva tankar. Olle är aggressiv. Olle talar med hög röstvolym. Karin är omotiverad. Karin orkar inte träna efter jobbet. 15 Skilja mellan vaga och specifika beteendebeskrivningar Varför säger vi: Han har dåligt självförtroende. När vi menar: Han talar inte i gruppen, han uttrycker inte sin åsikt, han ser inte andra i ögonen, rodnar när han talar, han påpekar ofta sina egna brister och uttrycker att han kommer att misslyckas. Självförtroende Det är ekonomiskt Tala i gruppen. Uttrycka åsikter. Ha ögonkontakt. Påpeka sina tillgångar. Säger att han kommer att lyckas. Låta säker pårösten.

5 Vagt/diffust Beskriva händelser i synliga och mätbara beteenden och responser Självförtroende Overt (synligt) Tala i grupp, Uttrycka åsikter mm Tydligt Nedstämd Övning 1: Operationalisering Hitta observerbara beteenden som syns vid: Socialt kompetent Rastlös Uttråkad Kovert (osynligt) Yttre (overta) Inre (koverta) Kategorisering av beteenden (lågt självförtroende) Överskott Be om bekräftelse Påpeka egna brister Tvekar Negativa grubblerier Rädsla/osäkerhet Underskott Ögonkontakt Uttrycka åsikter Tillåtande tankar Över-/Underskott kan göras i många sammanhang: tex mig själv: Överskott: -att göra fel i administration - att lämna papper överallt -att lämna återvinning i högar i köket Underskott: -planera för att administrera regelbundet - att plocka i ordning papper - att gåned till återvinningen påvägen ut

6 Över-/Underskott kan göras i många sammanhang: tex behandlare med en patient: Överskott: - Fokus påpatientens problem/smärta - Förklara för patienten vad som är fel och vad hen ska göra - Att tala om för patienten vad lösningen är - Bestämma hur patienten ska göra Underskott: - Fokus påvad som fungerar och hur patienten vill ha det - Fråga vad patienten vill förändra och vad hen vill uppnå - Att lyssna efter patientens upplevelse och behov - Fråga vad patienten gjort tidigare och presentera möjligheter Övning 2: identifiera beteendeöverskottunderskott 1. Tänkpånågonpatient somniarbetarmed - beskriv något av den personens svårigheter med ett par meningar. 2. Identifieravadsomärbeteendeni er beskrivning. 3. Kategorisera dessa beteenden i överskottsoch underskottsbeteenden. - Samarbeta gärna med bänkgrannen. Över-/Underskott kan göras i många sammanhang: tex en smärtpatient: Överskott: Underskott: -Funderingarpåvad som är - Fokus påvad jag klarar eller fel/varför gör ont hur jag ska klara det -Hålla sig stilla eller köra på - Röra sig lite i taget/lagom - Fokus pådet som gör ont- Fokus påresten av kroppen Beteendets funktion VI MÅSTE FÖRSTÅFUNKTIONEN INNAN VI KAN PÅVERKA - Stanna hemma - Gåut, träffa vänner

7 Beteendeanalys A B C Stimuli (igångsättare) Respons/Beteende (det igångsättaren sätter igång) Konsekvens (det beteendet skapar ) Situation (igångsättare) Beteendeanalys A B C Respons/Beteende (det igångsättaren sätter igång) Konsekvens (det beteendet skapar ) Du sitter på en föreläsning, det kryper i kroppen Du rör lite på dej Krypningen försvinner När Karin kommer från jobbet är hon stressad och hungrig. Karin går hem istället för till gymmet. Sätter sig i TV-soffan med en påse chips. Karin kan slappna av, känner sig trött och lugn. Inlärning sker enligt tre principer Händer det bra saker gör vi om det Händer det dåliga saker låter vi bli Upphör bra saker hända beter vi oss lite extra och sedan ger vi upp VIKTIGT MEDDELANDE! ALLT VI GÖR GÖR VI AV EN ANLEDNING OAVSÄTT OM VI GÖR DEN AV.. Rätt eller fel anledning ELLER Av en i andras värld logisk anledning PATIENTEN ÄR FACIT!

8 Att påverka beteenden: Förändra situationen Behöver situationen förändras för att minska risken för problembeteenden? Det kan handla om: - miljöförändringar, t ex flytta/förändra arbetsplatsen, träningslokal/-form. - tydliggörande av rutiner - hur vi ger instruktioner - vilka krav vi ställer är kraven pårätt nivå? Påverkansmöjligheter att lära om beteende Värderingar för målformulering 32 Bestraffning fungerar sällan Att vara expert fungerar inte heller. Bekräfta/validera patienten Försvaga överskottsbeteende eller utsläckning Texge inte uppmärksamhet till den som förstör för gruppen Förstärka underskottsbeteende Texge beröm eller uppmärksamhet till den som klarat av att göra sina övningar Lära ut nya färdigheter genom modellering/förstärkning Texvisa hur man kan be om hjälp påett bra sätt Vadvillman fåutavlivet, vad är viktigt Brytsneri måloch konkretabeteenden.

9 Knyta ihop säcken Träffar personen, bred beskrivning>problemlista Översätt problem till över-underskott Välj ut över-/underskott >abc Välj ut vad ni ska göra: förstärka mm Välj tekniker, plan för HUR ni ska uppnåmålen ex hur minska överskott Utvärdera kontinuerligt Tack!! Lycka till!! Kontaktuppgifter till Åsa:» Telefon