Att förstå och hantera problemskapande beteende. Familjestödsenheten 12 oktober 2011

Transkript

1 Att förstå och hantera problemskapande beteende Annika Bengtner Thomas Ahlstrand Familjestödsenheten 12 oktober 2011

2 Kvällens agenda: Utvecklingsstödjande förhållningssätt Samarbetsbaserad problemlösning Bristande färdigheter? Motivation Funktionell beteendeanalys

3 De utvecklingsstödjande dialog principerna 1. UPPMÄRKSAMHETSFOKUS Den vuxne söker information om var barnet har sitt uppmärksamhetsfokus och leder till ett gemensamt uppmärksamhetsfokus. 2. TEMPO När den vuxne tonar in och utgår från barnets tempo, ges förutsättningar för samspel. 3. BEKRÄFTA INITIATIV Den vuxne visar att hon uppfattat barnens uppmärksamhetsfokus genom att bekräfta barnens initiativ.

4 4. GE LEDNING OCH SKAPA STRUKTUR Yttre ramar och ritualiserade handlingar som är ständigt återkommande är en förutsättning för att barn skall fungera i grupp och utveckla sin förmåga till självständig aktivitet. 5. BENÄMNA Den vuxne benämner sina egna eller barnets handlingar, tankar och känslor. 6. TURTAGNING Den vuxne och barnet ger varandra utrymme växelvis att lyssna och vara aktiv. 7. TRIANGULERING Den vuxne hjälper barnet att relatera (triangulera) till omvärlden genom att benämna personer, objekt och fenomen. 8. START OCH AVSLUTSSIGNALER Den vuxne ger tydliga start- och slutsignaler vid början och slutet av en aktivitet.

5 BARN GÖR RÄTT OM DE KAN om de inte kan måste omgivningen ta reda på vad det är som hindrar dem så vi kan hjälpa dem. Ross Greene

6 Upptrappning av ett utbrott: 1. Första steget är att barnet/ungdom börjar ge signaler på frustration eller visar negativa reaktioner. Ånglås el. kortslutning 2. Vägkorsningen: här kan man förhoppningsfullt kyla av, avbryta processen Den vuxne kan underlätta kommunikationen och samarbeta eller leder till fortsatt upptrappning av konflikten

7 Upptrappning av ett utbrott forts: 3. Fullt utbrott, härdsmälta: barnet/ungdomen är nu i upplösningstillstånd och det är inte längre möjligt att nå barnet/ungdomen med resonerande samtal eller logik. Personerna tar inte in något du säger i härdsmältan (Greene)

8 Collaborate Problem Solving (CPS) Samarbetsbaserad problemlösning R. Green Modell att förstå och hjälpa barn/ungdomar/vuxna med sociala, känslomässiga och beteendemässiga problem Utgångspunkten/förhållningssätet i CPS är att utmanande beteende beror på kognitiva färdigheter/tankefärdigheter som personen inte har. Bakom varje problemskapande beteende finns en bristande förmåga och/eller olösta problem

9 Collaborate Problem Solving (CPS) Samarbetsbaserad problemlösning Att förklara beteendet utifrån bristande kognitiva färdigheter öppnar för möjligheter att hjälpa personen Lösa triggers/utlösande problem Träna färdigheter Förebygga och undvika maktkamper Bästa sättet att minska problembeteende är att samarbeta för att lösa problem än att vuxna driver igenom sin vilja (belöningar/bestraffningar)

10 I CPS används ALSUP (Assesment of Lagging Skills and Unsolved problem) ALSUP- bedöms de kognitiva färdigheter/tankefärdigheter-inte beteende. Används som bedömning av vilka färdigheter som saknas och vilka olösta problem som finns Diskussionsguide - inte bara en checklista Ger samsyn på problembeteende Vad pågår i personens huvud som vi önskar inte pågick?

11 ALSUP (Assesment of Lagging Skills and Unsolved problem) forts. Vad pågår inte i personens huvud som vi önskade pågick Lösa triggers/problem Träna färdigheter ALSUP hjälper till att de vuxna kan göra något åt problemen Bristande förmåga svarar på frågan: varför beteendet sker Olösta problem svarar på frågorna: när var, med vem

12 Bristande förmågor enl ALSUP kan vara: Svårt att förstå det som sägs Svårt att tänka klart i samband med frustration Svårt att avvika från rutiner Förutfattade meningar alla är ute efter mig Svårt med att se nyanser, svart/vitt

13 Bristande förmågor (ALSUP) forts Svårt uppfatta sociala koder Svårt att påbörja samtala, ta sig in i grupper Svårt att vara medveten om hur det egna beteendet påverkar andra Svårt att sätta sig in andras perspektiv Svårt att bryta en ursprunglig tanke

14 Bristande förmågor (ALSU) forts: Svårt att hantera övergångar Svårt att göra saker i en bestämd ordning Svårt att vara uthållig Svårt att reflektera över flera tankar Svårt med problemlösning Svårt uttrycka behov

15 Vilka olösta problem finns hemma? (ALSUP) Vakna och gå upp ur sängen på morgonen Lägga sig på kvällen Genomföra morgonrutiner Påbörja och avsluta läxor Matsituationen Tid framför TV, dator

16 Vilka olösta problem finns i skolan? (ALSUP) Skifta från en uppgift till en annan Påbörja/genomföra uppgifter/krav Samspel med kamrater Beteende i klassrum/på rasten/cafeteria/skolbuss/köer Prata när det är ok att prata Hantera besvikelse/inte komma in/inte vara först i kön

17 ALSUP forts Diskutera vilka färdigheter barnet/ungdomen saknar Prioritera: vilka bristande färdigheter orsaker de värsta situationer? Vilka bristande färdigheter leder oftast till problematiska situationer? Vilka bristande färdigheter är mest sannolikt att åstadkomma framgångsrikt samarbeta enl plan B

18 Samarbetsbaserad problemlösning (CPS) - olika steg Ta reda på vad som är orsakar det utmanande beteendet Vilken/vilka färdigheter saknas Vilka olösta problem finns Plan A, B, C för att bemöta problemet Genomför plan B

19 CPS: strategier: plan A, B, och C Målsättning med Plan, B och C Utveckla personens färdigheter att vara flexibel och tåla frustration Att kunna ha en adekvat kravnivå Barnet/ungdomen skall få en positiv relation med vuxna

20 Plan A-inte i fokus i CPS Vuxna bestämmer och driver igenom sina förväntningar på vad barnet/ungdomen ska göra utan att ta hänsyn till barnet/ungdomens perspektiv Nej- Du får inte - Du måste ENDAST SÄKERHETSFRÅGOR Plan A: risk att öka frustrationen och utbrott

21 Plan C Beteenden som man kan tänka sig att strunta i eller välja bort åtminstone för en tid. Välja bort konflikter för att lugna ner situationen och minska frustrationen hos barn och ungdomar. Låta det passera.

22 Plan B För att lära barnet/ungdomen att tåla motgångar och förändringar. Beteenden som är viktiga men inte värda ett utbrott. Kompromissa (kan vi hjälpas åt att lösa detta?) Kommunicera (jag hör vad du vill och jag tänker så här) Hjälp till att tänka (föreslå olika lösningar) Kom fram till en gemensam/alternativ lösning Lära ut att ge och ta Behålla viss lugn vid frustration

23 Plan B för att: Hjälpa barnet att tänka Hjälpa barnet att kommunicera Lära ut att ge och ta Behålla visst lugn vid frustration Se andras perspektiv Se alternativa lösningar Lösa meningsskiljaktigheter

24 Plan B består av tre delar Empati Definiera problemet Invitation

25 Empati - viktigt steg Samla så mycket information och få en klar bild utifrån personens perspektiv på det olösta problemet-var när med vem i vilka situationer Få information så att man förstår orsaken till beteendet Var nyfiken på hela historien (barn berättar bara slutet ). hur tänker du -inte känslan jag är förbryllad över LYSSNA - Var neutral

26 Definiera problemet Hur påverkar problemet personen: jag vet att du är frustrerad av att inte få spela på datorn, men jag skulle vilja tala om hur jag ser på saken. Hur tänker du? Gå inte in på känslan! Hur påverkas andra vuxna? De vuxna sätter ord på problemet Lägg fram synpunkter från den vuxne och personenbådas perspektiv är viktiga Inga lösningar

27 Bjud in till lösning (Invitation) Den vuxne initierar till att lösa problemen tillsammans med barnet/ungdomen och att man tänker på många olika lösningar. Har du några förslag ge positiv respons Den vuxne skall inte ha bestämt lösningen i förväg Lösningen handlar om att barnet lär sig hantera situationen på ett nytt sätt Att lära sig strategier och färdigheter som leder till att utveckla ny förmåga att lösa andra liknande problem i framtiden

28 Plan B in action Plan B :

29 Motiverande samtal Lyssna empatiskt Lyssna empatiskt till eleven eftersom skäl till eventuell beteendeförändring ligger inom honom, inte hos dig.

30 Följ med i motstånd Motstå korrigeringsreflexen; argumenterar du för den goda, förnuftiga sidan kommer eleven argumentera för motsatsen OCH han kommer tro på vad han hör sig själv säga

31 Bekräfta, ge hopp Fråga efter hur eleven själv kan börja leva mer mot sitt mål. Det är de egna idéerna och resurserna som ska mobiliseras. Försök ge eleven hopp och tilltro till att klara detta själv!

32 Tekniker i motiverande samtal Öppna frågor för att locka fram elevens idéer och tankar Bekräfta styrkor Reflektivt lyssnande, att söka och förmedla en djupare förståelse för elevens upplevelser och perspektiv Återkommande summeringar för att förtydliga vad man kommer till insikt om

33 Vad behövs för att förändra sig? Vill jag? Vad vinner jag och vad förlorar jag? Varför skulle jag? Kan jag? Kommer jag att klara situation x, y, z?? Vad behöver jag lära mig?

34 Ambilvalenskorset Fördelar Nackdelar Ha det som jag har det Förändra

35 Nyckelfrågor: Vad blir nästa steg? Så vad tänker du nu runt detta? Vad tror du att du kommer att göra? Vad skulle bli första steget för dig? Vad tänker du göra? Hur stor chans är det att du gör det?

36 Beteendeanalys

37 Hur uppstår beteende som kan bli problemskapande? Inlärning genom problemlösning, t ex tänker ut en lösning eller får en idé/insikt Inlärning genom instruktion, t ex genom att någon berättar/förklarar Inlärning genom härmning/imitation, t ex sett någon man beundrar göra något Inlärning genom formning/shaping, t ex självskadande beteende, knep vid bilstart

38 Motivations- eller Inlärningsproblem? B e t e e n d e t ä r Överskottsbeteenden A Oönskat och aldrig nyttigt beteende, t ex våld, självskade. C Önskat, men förekommer för ofta,t ex prata för mycket Underskottsbeteenden B Nödvändigt, nyttigt önskat men finns ej, t ex benämna känslor D Önskat, men förekommer för lite, t ex prata för lite E Önskat men förekommer i fel situation eller sammanhang, t ex kissa i papperskorg

39 Kartlägga genom beteendeanalys S = Situation(sfaktor) eller Startimpulser B = Beteendet ( Reaktionen ) K = Konsekvens

40 Beteendeanalys forts. S gör att B för att K Hungrig - gör att - Äter - för att - Bli mätt Uttråkad - gör att - Stör - för att - Händer ngt Vill ha kroppskontakt - gör att - Slår sig - för att - Beröring och uppmärksamhet

41 Att välja åtgärd Väg 1: Förändra situationen Minska eller ta bort de utlösande faktorerna Väg 2: Ta bort förstärkningarna Konsekvent utsläckning Väg 3: Lär in ett ersättningsbeteende

42 Utlösande faktorer (S) Lukt Krav Ljud Hunger Rädsla För många intryck Förvirring Trötthet Ritual stoppas Stress Nekad ett behov Brist på struktur En rutin avbryts Kommunikations svårigheter

43 Att fundera över 1. Vilka förstärkningar gör beteendet funktionellt och därmed värt att använda för barnet? 2. Kan vi arbeta med utsläckning av det negativa oönskade beteendet? 3. Hur kan vi hjälpa barnet att lära sig alternativa positiva önskade beteenden?

44 Seriesamtal

45 Trippelkommunikation Programmet består av över 450 specialdesignade bilder som användaren lätt kan kombineramed egna texter, prat- och tankebubblor samt egna digital-bilder. Du kan också ändra befintliga bilder. Digitalfoton med 16 olika ansiktsuttryck ingår. Bland bilderna finns också 60 kaninbilder ritade av Tommy Hagman.

46 Sociala berättelser

47 Exempel på att lära ersättningsbeteende Färdighet 16: Att uttrycka sina känslor 1, Känn efter vad som pågår i din kropp 2, Vad var det som hände som gör att det känns så 3, Sätt ord på hur du känner dig 4, Hur kan Du uttrycka din känsla 5, Säg känslan

48 Litteratur/länktips Explosiva Barn. & Vilse i skolan. Ross Green Att förstå och påverka beteendeproblem. Olle Wadström MI-motiverande samtal: praktisk bok för skolan. B. Holm Marte meo - Samspelets kraft: Marte meo - möjlighet till utveckling. Hedenbro & Wirtberg

49 Tack för att ni har lyssnat!