1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.
|
|
- Charlotta Pålsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga.
2 Färdighet 2: Att inleda ett samtal 1. HÄLSAR Jag hälsar på den andra personen. 2. PRATAR Vi småpratar. 3. AVGÖR Jag avgör om den andra personen lyssnar. 4. SÄGER Jag tar upp huvudämnet.
3 Färdighet 3: Att samtala 1. SÄGER Jag säger det jag vill säga. 2. FRÅGAR Jag frågar den andra personen vad han/hon anser. 3. LYSSNAR Jag lyssnar på vad den andra personen säger. 4. SÄGER Jag säger vad jag anser. 5. AVSLUTAR Jag säger en avslutande kommentar.
4 Färdighet 4: Att ställa en fråga 1. VETA VAD? Jag bestämmer mig för vad jag vill veta. 2. FRÅGA VEM? Jag bestämmer mig för vem jag skall fråga. 3. HUR? Jag tänker ut olika sätt att ställa min fråga på och väljer ett av dem. 4. NÄR? Jag väljer rätt tid och plats för att ställa min fråga. 5. FRÅGAR Jag ställer min fråga.
5 Färdighet 5: Att säga tack 1. AVGÖR Jag avgör om den andra personen har sagt eller gjort något som jag vill tacka för. 2. NÄR? Jag väljer en bra tid och plats för att tacka den andra personen. 3. TACKAR Jag tackar den andra personen på ett vänligt sätt. 4. VARFÖR? Jag talar om för den andra personen varför jag tackar honom/henne.
6 Färdighet 6: Att presentera sig 1. NÄR? Jag väljer rätt tid och plats för att presentera mig. 2. HÄLSAR Jag hälsar på den andra personen och säger vad jag heter. 3. FRÅGAR Jag frågar vad den andra personen heter. 4.PRATAR Jag berättar eller frågar något för att inleda ett samtal.
7 Färdighet 7: Att presentera andra 1. Jag kallar den första personen vid namn. 2. Jag talar om för honom/henne vad den andra heter. 3. Jag kallar den andra personen vid namn. 4. Jag talar om vad första personen heter. 5. Jag säger något som hjälper personerna att lära känna varandra.
8 Färdighet 8: Att ge en komplimang 1. VAD? Jag bestämmer vad jag vill berömma hos den andra personen. 2. HUR? Jag bestämmer hur jag ska ge komplimangen. 3. NÄR? Jag väljer rätt tid och plats att ge komplimangen. 4. GER Jag ger komplimangen.
9 Färdighet 9: Att be om hjälp 1. AVGÖR Jag avgör vad problemet är. 2. HJÄLP? Jag bestämmer mig för om jag vill ha hjälp med problemet. 3. VEM? Jag tänker efter vilka personer som kan hjälpa mig och väljer en av dem. 4. FRÅGAR Jag berättar för personen om problemet och ber den personen hjälpa mig.
10 Färdighet 10: Att ta initiativ till att vara med 1. VILL JAG? Jag bestämmer mig för om jag vill vara med i en aktivitet tillsammans med andra. 2. HUR? Jag bestämmer mig för bästa tillfället att komma med. 3. NÄR? Jag väljer bästa tillfället att haka på. 4. DELTAR Jag börjar delta i aktiviteten.
11 Färdighet 11: Att ge instruktioner 1. VAD? Jag beslutar vad som måste göras. 2. VEM? Jag tänker efter vilka personer som skulle kunna göra det och väljer en av dem. 3. BER Jag ber den andre personen göra det som jag vill ha gjort. 4. FRÅGAR Jag frågar den andre om han/hon förstår vad som ska göras. 5. Jag ändrar eller upprepar mina instruktioner om så behövs.
12 Färdighet 12: Att följa instruktioner 1. LYSSNAR Jag lyssnar noga medan den som instruerar mig talar om vad jag ska göra. 2. FRÅGAR Jag ställer frågor om det som jag inte förstår. 3. BESTÄMMER MIG Jag bestämmer mig för om jag vill följa instruktionerna och jag låter den andra personen veta mitt beslut. 4. UPPREPAR Jag upprepar instruktionerna för mig själv. 5. GÖR
13 Färdighet 13: Att be om ursäkt 1. AVGÖR Jag avgör om det vore bäst att be om ursäkt för något som jag har gjort. 2. TÄNKER Jag tänker ut olika sätt som jag skulle kunna be om ursäkt på. 3. NÄR? VAR? Jag väljer ut bästa tid och plats för att be om ursäkt. 4. URSÄKTAR Jag ber om ursäkt.
14 Färdighet 14: Att övertyga andra 1. BESTÄMMER Jag bestämmer mig för om jag vill övertyga någon om någonting. 2. BERÄTTAR Jag berättar min idé för den andra personen. 3. FRÅGAR Jag frågar den andra personen vad han/hon tycker om idén. 4. VARFÖR? Jag berättar varför min idé är bra. 5. BETÄNKETID Jag ber den andre tänka igenom min idé innan han/hon bestämmer sig.
15 Färdighet 15: Att vara medveten om sina känslor 1. KÄNNER Jag känner efter vad som pågår i min kropp för att bättre förstå mina känslor. 2. VAD HÄNDE? Jag bestämmer mig för vad det var som hände som gör att jag känner mig så. 3. KÄNSLA? Jag bestämmer mig för vad jag skulle kunna sätta för namn på min känsla.
16 Färdighet 16: Att uttrycka sina känslor 1. KÄNNER Jag känner efter vad som pågår i min kropp. 2. VAD HÄNDE? Jag bestämmer vad det var som hände som gör att jag känner mig så. 3. KÄNSLA Jag sätter ord på hur jag känner mig. Glad, ledsen, på dåligt humör, nervös, rädd, orolig, generad, frustrerad. 4. NÄR? HUR? VAR? VEM? Jag tänker ut olika sätt att uttrycka min känsla på och väljer ett av dem. Jag berättar om den, gå där ifrån, visar med mitt ansikte och min kropp. Jag tänker också på när jag skall uttrycka min känsla, till vem och var det skall ske. 5. UTTRYCKER Jag uttrycker min känsla.
17 Färdighet 17: Att förstå andras känslor 1. TITTAR Jag iakttar den andra personen. 2.LYSSNAR Jag lyssnar på vad den andra personen säger. 3. FUNDERAR Jag funderar ut hur den andra personen känner sig. 4. HUR VISAR JAG? Jag tänker ut olika sätt att visa att jag förstår hur han/hon känner sig. 5. VISAR Jag bestämmer mig för det bästa sättet och använder det.
18 Färdighet 18: Att handskas med någon annans ilska 1. LYSSNAR Jag lyssnar på den som är arg. 2. FÖRSTÅR Jag försöker förstå vad han/hon säger och känner. 3. AVGÖR Jag avgör om det finns något jag kan säga eller göra för att klara ut situationen. 4.FÖRSÖKER HANTERA Om jag kan, hanterar jag den andres ilska.
19 Färdighet 19: Att visa tillgivenhet 1. BESTÄMMER Jag bestämmer mig för om jag tycker om den andra personen. 2. AVGÖR Jag avgör om den andra personen skulle vilja veta vad jag känner. 3. HUR? Jag väljer bästa sättet att uttrycka mina känslor. 4. NÄR? Jag väljer bästa tid och plats för att uttrycka mina känslor. 5. VISAR Jag uttrycker mina känslor på ett vänligt sätt.
20 Färdighet 20: Att handskas med rädsla 1. AVGÖR Jag avgör om jag är rädd. 2. VAD? Jag funderar över vad jag är rädd för. 3. TÄNKER Jag tänker efter om rädslan är realistisk. 4. MINSKAR Jag vidtar steg för att minska min rädsla genom att tala med någon, lämna platsen eller gradvis närma mig den skrämmande situationen.
21 Färdighet 21: Att belöna sig själv 1. VAD? Jag bestämmer mig för om jag har gjort något som förtjänar belöning. 2. SÄGA VAD? Jag bestämmer vad jag skulle kunna säga för att belöna mig själv. 3. HUR? Jag bestämmer vad jag skulle kunna göra för att belöna mig själv. 4. BELÖNAR Jag belönar mig själv genom att säga och göra det jag bestämt.
22 Färdighet 22: Att be om lov 1. VAD? Jag bestämmer mig för vad jag skulle vilja göra som kräver tillåtelse. 2. VEM? Jag avgör vem jag måste be om lov. 3. HUR? Jag bestämmer mig för hur jag ska be om lov. Skriftligt eller muntligt. 4. NÄR? Jag väljer rätt tid och plats för att be om lov. 5. BER OM LOV Jag ber om lov.
23 Färdighet 23: Att dela med sig 1. VILL JAG DELA? Jag bestämmer mig för om jag skulle vilja dela med mig av det jag har. 2. VAD HÄNDER? Jag tänker på hur den andra personen kan känna sig när jag gör så.(glad, nöjd, likgiltig, misstänksam) 3. ERBJUDER Jag erbjuder mig att dela med mig på ett rakt och vänligt sätt.
24 Färdighet 24: Att hjälpa andra 1. HJÄLPA? Jag bestämmer mig för om den andra personen behöver och vill ha min hjälp. 2. HUR? Jag tänker ut olika sätt som jag skulle kunna vara till hjälp på. 3. FRÅGAR Jag frågar den andra personen om han/hon behöver och vill ha min hjälp. (Jag tillåter den andra att säga nej om han/hon vill det) 4. HJÄLPER Jag hjälper den andra personen.
25 Färdighet 25: Att förhandla 1. AVGÖR Jag avgör om jag och den andra personen har olika åsikter. 2. BERÄTTAR Jag berättar för den andra personen vad jag tycker om problemet. 3. FRÅGAR Jag frågar den andra personen vad han/hon tycker om problemet. 4. LYSSNAR Jag lyssnar med ett öppet sinne på hans/ hennes svar. 5. TÄNKER Jag tänker igenom varför den andra personen kanske tycker så. 6. KOMPROMISSAR Jag föreslår en kompromiss.
26 Färdighet 26: Att utöva självkontroll 1. KÄNNER Jag känner efter vad som pågår i min kropp som är signaler på att jag är på väg att tappa behärskningen. 2. VAD HÄNDE? Jag tänker efter vad det var som hände som gör att jag känner så här. 3. HUR? Jag tänker ut olika sätt att behärska mig. 4. KONTROLLERAR MIG
27 Färdighet 27: Att hävda sina rättigheter 1. KÄNNER Jag är uppmärksam på vad som händer i min kropp som är en signal på att jag är missnöjd och vill hävda mina rättigheter. 2. VAD HÄNDE? Jag tänker efter vad det var som hände som gör att jag känner mig missnöjd. 3. GÖRA VAD? Jag tänker ut ett sätt som jag kan hävda mig på och väljer ett av dem. Jag väljer rätt tid och plats för att hävda mig. 4. HÄVDAR MIG Jag hävdar mig på ett direkt och rimligt sätt.
28 Färdighet 28: Att bemöta retsamma kommentarer 1. AVGÖR Jag avgör om jag håller på att bli retad. 2. TÄNK Jag tänker ut ett sätt att handskas med tråkningarna. 3. VÄLJ Jag väljer bästa sättet och använder det.
29 Färdighet 29: Att undvika bråk med andra 1. AVGÖR Jag avgör om jag befinner mig i en situation där jag kan råka i bråk. 2. BESTÄM Jag bestämmer mig för om jag vill komma undan. 3. BERÄTTA Jag talar om för de andra vad jag har beslutat mig för och varför. 4.FÖRESLÅR Jag föreslår andra saker att göra. 5. GÖR Jag gör det som jag tror är bäst för mig.
30 Färdighet 30: Att undvika slagsmål 1. STANNAR UPP Jag stannar upp och funderar över varför jag vill slåss 2. VAD HÄNDER? Jag bestämmer vad jag vill ska hända i ett längre perspektiv. 3. ANDRA SÄTT Jag tänker ut andra sätt att handskas med situationen i stället för att slåss. Jag kan förhandla, be om hjälp, gå iväg, hävda mina rättigheter, räkna. 4. VÄLJER BÄSTA SÄTT Jag väljer bästa sättet att handskas med situationen och använder det.
31 Färdighet 31: Att framföra klagomål och kritik 1. VAD? Jag bestämmer vad det är jag är missnöjd med. Vad är problemet? 2. VEM? Jag bestämmer mig för vem jag skall framföra kritiken till. Vem kan lösa problemet? 3. SÄGER Jag framför min kritik till den personen. 4. FÖRESLÅR Jag talar om för personen vad jag vill skall göras åt problemet. 5. FRÅGAR Jag frågar vad personen tycker om det jag har sagt.
32 Färdighet 32: Att bemöta klagomål och kritik 1. LYSSNAR Jag lyssnar på kritiken med öppet sinne. 2. BER Jag ber personen förklara det som jag inte förstår genom att bekräfta innehållet och känslan. 3. SÄGER Jag talar om för personen att jag förstår kritiken. 4. UTTRYCKER Jag uttrycker mina åsikter om kritiken och tar på mig skulden om så är lämpligt. 5. FÖRESLÅR Jag ger förslag på vad vi båda skulle kunna göra åt saken. Jag kan kompromissa, försvara min position el. be om ursäkt.
33 Färdighet 33: Att uppträda sportsligt 1. TÄNKER Jag tänker efter hur jag gjorde och hur den andra personen gjorde i matchen eller spelet som vi spelade. 2. VAD? Jag tänker ut en verklig komplimang som jag skulle kunna ge den andre för hans/hennes spel. Jag kan säga tex. bra försök, grattis. 3. FUNDERAR Jag funderar över hur han hon kommer att reagera på det jag tänker säga. Den andre kan bli glad, arg eller bli generad. 4. VÄLJER Jag väljer den komplimang som jag anser är bäst och säger den.
34 Färdighet 34: Att handskas med generande situationer 1. AVGÖR Jag avgör om jag känner mig generad. 2. TÄNKER Jag tänker efter vad det var som gjorde att jag blev generad. 3.BESTÄMMER Jag bestämmer mig för vad som skulle kunna få mig att känna mig mindre generad. Tex. rätta till orsaken, reducera känslan, distrahera de andra, använda humor, lugna och motivera mig själv. 4.GÖR Jag använder det sätt jag valt för att känna mig mindre generad.
35 Färdighet 35: Att handskas med att inte få vara med 1. AVGÖR Jag avgör om det är så att jag inte får vara med. Blir jag ignorerad eller avvisad? 2. FUNDERAR Jag funderar över varför de andra lämnar mig utanför det de håller på med. 3. BESTÄMMER Jag bestämmer mig för hur jag skulle kunna hantera problemet. Jag kan vänta, gå där ifrån, tala om för de andra hur deras beteende påverkar mig, be att få vara med. 4. VÄLJER Jag väljer bästa sättet och använder det.
36 Färdighet 36: Att försvara en vän 1. AVGÖR Jag avgör om min vän har blivit orättvist behandlad av andra. Har min vän blivit tex. retad, kritiserad el. utnyttjad. 2. TÄNKER Jag tänker efter om min vän vill att jag skall försvara honom eller henne. 3. BESTÄMMER Jag bestämmer mig för hur jag skall försvara min vän. Jag kan försvara hans/hennes rättigheter, förklara eller be om ursäkt. 4. FÖRSVARAR Jag försvarar min vän.
37 Färdighet 37: Att bemöta övertalning 1. LYSSNAR Jag lyssnar på den andra personens idéer om saken. Jag lyssnar med ett öppet sinne och försöker se saken ur den andres synvinkel. 2. BESTÄMMER Jag bestämmer mig för vad jag tycker men jag skiljer noga mellan mina egna och den andres idéer. 3. JÄMFÖR Jag jämför det hon/han har sagt med det jag tycker. Jag håller med, håller inte med, förtydligar eller skjuter upp mitt beslut. 4. BERÄTTAR Jag bestämmer mig för vilken idé som jag tycker bäst om och berättar om den för den andra personen.
38 Färdighet 38: Att hantera ett misslyckande 1. AVGÖR Jag avgör om jag har misslyckats med någonting. Misslyckandet kan gälla prestationer, studier eller idrott. 2. FUNDERAR Jag funderar över varför jag misslyckades. Det kan ha att göra med skicklighet, motivation eller otur. Ta med personliga skäl och omständigheter i beräkningen. 3. NYTÄNKER Jag tänker igenom vad jag kan göra för att inte misslyckas i framtiden. Vad har jag makt att förändra? Vid bristande färdigheter kan jag öva mer på. Vid bristande motivation kan jag anstränga mig mer. Vid yttre omständigheter tänker jag ut sätt att förändra dem. 4. BESTÄMMER Jag bestämmer mig för om jag vill försöka igen. 5. FÖRSÖKER Jag försöker igen med hjälp av min nya idé.
39 Färdighet 39: Att hantera dubbla budskap 1. AVGÖR Jag avgör om någon förmedlar två budskap till mig samtidigt. Det kan vara med ord, gester, kroppshållning eller genom att säga en sak och göra en annan. 2. TÄNKER Jag tänker ut olika sätt att tala om för den andra personen att jag inte förstår vad han/hon menar. Konfrontera. Fråga. 3. VÄLJER Jag väljer det bästa sättet att säga det till den andra personen. 4. SÄGER Jag säger det jag tänkt på det sätt jag planerat.
40 Färdighet 40: Att bemöta anklagelser 1. TÄNKER Jag tänker igenom vad den andra personen anklagat mig för. Är anklagelsen riktig eller ej? 2. FUNDERAR Jag funderar över varför personen kan ha anklagat mig. Har jag kränkt hans/hennes rättigheter el. egendom? Har ett rykte startats av någon annan? 3. TÄNKER Jag tänker ut sätt att bemöta personens anklagelse. Neka till det, förklara mitt beteende, korrigera den andra personens uppfattningar, står på mig, ber om ursäkt, erbjuder mig att kompensera det som hänt. 4.VÄLJER &GÖR Jag väljer det bästa sättet och använder det.
41 Färdighet 41: Att förbereda sig för ett svårt samtal 1. FUNDERAR MIG Jag funderar över hur jag kommer att känna mig under samtalet. Jag kanske blir sänd, ängslig eller otålig. 2. FUNDERAR ANDRE Jag funderar över hur den andre kommer att känna sig. Han/hon kanske känner sig ängslig, uttråkad eller arg. 3. TÄNKER UT SÄTT Jag tänker ut olika sätt att säga det jag vill säga. 4. VILKET SVAR? Jag funderar över hur den andra personen kan komma att svara. 5. VAD HÄNDER? Jag tänker igenom vilka andra saker som kan hända under samtalet. UPPREPA 1-5, 2ggr på olika sätt. 6. VÄLJER & GÖR Jag väljer bästa sättet som jag kan komma på för att hantera problemet och provar det.
42 Färdighet 42: Att handskas med grupptryck 1. TÄNKER Jag tänker efter vad gruppen vill att jag skall göra och varför. Jag lyssnar på de andra, avgör vad den verkliga innebörden är och försöker förstå det som sägs. 2. BESTÄMMER Jag bestämmer mig för vad jag vill göra. Jag kan ge med mig, stå på mig, skjuta upp beslutet eller förhandla. 3. SÄGA HUR? Jag bestämmer mig för hur jag skall tala om för gruppen vad jag vill göra. Jag anger mina skäl, pratar bara med en person, skjuter upp beslutet eller står på mig. 4. SÄGER Jag talar om för gruppen vad jag har bestämt mig för.
43 Färdighet 43: Att ta sig för något 1. AVGÖR Jag avgör om jag känner mig uttråkad eller nöjd med det jag håller på med. Har jag svårt med koncentrationen, är jag rastlös eller stör jag andra som håller på med något? 2. TÄNKER Jag tänker ut saker som jag tidigare har tyckt om att göra. 3. GÖRA VAD? Jag bestämmer mig för vilken av dem jag skulle kunna göra nu. Jag tänker på att välja aktiviteter som är bra för mig. Jag tar med en kamrat om så är lämpligt. 4. GÖR Jag sätter igång med aktiviteten.
44 Färdighet 44: Att ta reda på orsaken till ett problem 1. VILKET? Jag definierar vad problemet är. 2. VARFÖR? Jag tänker ut möjliga orsaker till problemet. Var det jag själv, någon annan eller en yttre händelse? Har problemet uppstått avsiktligt, av misstag eller båda? 3. AVGÖR Jag avgör vilka de troligaste orsakerna till problemet är. 4. FRÅGAR/TÄNKER Jag tar reda på vilken den egentliga orsaken till problemet är. Jag frågar andra eller iakttar situationen igen.
45 Färdighet 45: Att sätta upp ett mål 1. TÄNKER Jag tar reda på vilket mål jag skulle vilja uppnå. 2. HUR Jag tar reda på allt jag kan om hur jag skulle kunna uppnå mitt mål. Pratar med vänner, läser, iakttar andra, frågar dem som kan mycket på området. 3. TÄNKER Jag tänker ut olika steg jag kommer att behöva ta för att uppnå mitt mål. Jag tänker igenom mina förmågor, vilket material jag har el. har tillgång till, vilken hjälp andra kan ge och vilka färdigheter som krävs. 4. GÖR
46 Färdighet 46: Att bedöma vad man är bra på 1. BRA PÅ VAD? Jag bestämmer mig för vilka förmågor jag kan vilja använda. Jag tar hänsyn till andra, omständigheterna och målet. 2. TÄNKER Jag tänker på hur jag har gjort tidigare när jag försökt använda de här förmågorna. 3. FRÅGAR Jag inhämtar andras åsikter om mina förmågor. Gamla betyg el. omdömen. Frågar någon. 4. TÄNKER Jag tänker igenom det jag fick reda på och avgör hur bra jag har använt dessa förmågor. Funderar över resultaten från 2&3.
47 Färdighet 47: Att samla information 1. BESTÄMMER Jag bestämmer mig för vilken information jag behöver. 2. TÄNKER Jag tänker igenom hur jag kan få den information jag behöver. 3. GÖR Jag gör saker för att få informationen. Ställer frågor, ringer Någon/några, letar i böcker.
48 Färdighet 48: Att rangordna problem 1. TÄNKER Jag tänker igenom vilka saker som är ett problem för mig. Jag gör en lista och tar med allt. 2. RANGORDNAR Jag rangordnar de här problemen från mest till minst viktiga 3. VÄNTAR Jag väntar med de mindre viktiga problemen. Jag delegerar, skjuter upp dem el. undviker dem. 4. GÖR Jag tar itu med mina viktigaste problem. Jag planerar de första stegen för att hantera det viktigaste problemet. Jag övar på de här stegen i min fantasi.
49 Färdighet 49: Att fatta ett beslut 1. TÄNKER Jag tänker igenom det problem som kräver att jag fattar ett beslut. 2. HUR? Jag tänker igenom vilka olika beslut jag kan fatta. Jag ställer upp ett antal olika alternativ och jag undviker att ta ett förhastat beslut. 3. SÖKER Jag inhämtar korrekt information om de olika alternativen. Jag frågar andra, läser eller iakttar. 4. TÄNKER Jag tänker igenom mina möjliga beslut igen med hjälp av den information som jag har inhämtat. 5. BESLUTAR Jag fattar det bästa beslutet.
50 Färdighet 50: Att koncentrera sig på en uppgift 1. BESTÄMMER Jag bestämmer vad min uppgift är. 2. NÄR? Jag beslutar mig för när jag skall arbeta med den här uppgiften och hur länge. 3. SAMLAR Jag samlar ihop det material jag behöver. 4. VAR? Jag bestämmer mig för en plats där jag skall utföra uppgiften. Jag funderar över var, minimerar ljudnivån, antalet personer, eller eventuella störningar. 5. BESTÄMMER Jag bestämmer mig för om jag är redo att koncentrera mig.
FÄRDIGHET 1: Att lyssna FÄRDIGHET 2: Att inleda ett samtal FÄRDIGHET 3: Att samtala FÄRDIGHET 4: Att ställa en fråga FÄRDIGHET 5: Att säga tack
FÄRDIGHET 1: Att lyssna FÄRDIGHET 2: Att inleda ett samtal FÄRDIGHET 3: Att samtala FÄRDIGHET 4: Att ställa en fråga FÄRDIGHET 5: Att säga tack FÄRDIGHET 6: Att presentera sig FÄRDIGHET 7: Att presentera
Läs merDenna bilaga finns också att hämta på Gothia Förlags hemsida www.gothiaforlag.se
Bilaga 1 50 SOCIALA FÄRDIGHETER Denna bilaga finns också att hämta på Gothia Förlags hemsida www.gothiaforlag.se Nr: 1 Lyssna 1. Titta på den som pratar. 2. Tänk på vad som sägs. 3. Vänta på din tur att
Läs mer1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.
1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på
Läs merHantera besvärliga typer
Hantera besvärliga typer 2224 Verkligheten och min uppfattning om verkligheten är inte detsamma. Jag har ansvar för mina tankar. Jag ensam har ansvar för hur jag väljer att tolka det jag ser och hör. Det
Läs merVerktygslåda för mental träning
Lek med tanken! Instruktioner för Verktygslåda för mental träning Här hittar du några verktyg som hjälper dig som är aktiv idrottare att bli att bli ännu bättre i din idrott. Är du tränare eller förälder
Läs merMålplanering för relationer Exempel 3:1
Målplanering för relationer Exempel 3:1 Våra relationer mår bra av en fungerande arbetsfördelning hemma. Ställer upp för maka/make och barn. Sköter allt hemarbete trots mera smärta. Täta konflikter. Känner
Läs mertar fysisk kontakt söker fysisk kontakt
Fysisk kontakt reagerar på fysisk kontakt klarar av att ta emot fysisk kontakt tar fysisk kontakt söker fysisk kontakt Ögonkontakt ser på den person som försöker få uppmärksamhet bibehåller ögonkontakt
Läs merwww.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice
www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer
Läs merLyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd
Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Föräldrar borde förstå att man inte kan diskutera när
Läs merHur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?
Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla? Lisa Clefberg, Fil. Dr. Leg. psykolog, leg. psykoterapeut Clefberg Psykologi AB Grev Turegatan 14, 114 46 Stockholm www.clefbergpsykologi.se Tel: 0735-333035
Läs merLEKTION 2 Användbarhet
LEKTION Användbarhet Uppmärksamma det positiva Fundera och skriv ner olika situationer där barnet gör något positivt och du kan ge ditt barn uppmärksamhet och beröm. Fundera och skriv ner på vilket sätt
Läs merÖvning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merÖvning: Föräldrapanelen
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merHjälp! Mina föräldrar ska skiljas!
Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver
Läs merFrågeformulär till vårdnadshavare
Frågeformulär till vårdnadshavare Kod: (behandlare fyller i) Datum: (ÅÅMMDD) Innan du svarar på dessa frågor ska din behandlare ha gett dig information om den aktuella studien. Genom att svara på frågorna
Läs merHANTERA ILSKA OCH FRUSTRATION
HANTERA ILSKA OCH FRUSTRATION Det här kapitlet beskriver de bästa strategierna för att hantera svårhanterligt beteende, ilska och frustration. Här finns avsnitt om hur man känner igen varningstecknen,
Läs merVarför gör de inte som jag säger?
Varför gör de inte som jag säger? Motiv till att vara med i träningsgruppen/seglarskolan? 1.Varför kommer dina seglare till träningen? 2.Kommer alla dit av samma anledning? Skilj på vad de gör och vad
Läs merWender Utah Rating Scale (WURS)
Wender Utah Rating Scale (WURS) WURS (Wender 1995) är ett hjälpmedel för en vuxen person att beskriva sitt beteende i barndomen. Innehåller 61 påståenden om barndomen. De på mallen markerade frågorna ger
Läs merS U A S. Självskattningsformulär
S U A S Självskattningsformulär Översättning till svenska: Prof Lil Träskman Bendz Bearbetning: Med Dr Anders Niméus Inst för Klinisk Neurovetenskap, Avd Psykiatri Lunds Universitet De 20 frågorna börjar
Läs mer11. Jag är bra på att se till så att saker och ting fungerar. Jag blir ofta ombedd att leda grupper och projekt.
RESILIENCE ATTITUDES Det finns inget riktigt bra svenskt ord för resilience. Det betyder ungefär: återhämtning/spänstighet/motståndskraft. Resilience kan liknas vid fjädringen på en bil. Fjädern pressas
Läs merHur är du som älskarinna? Hämmad, Ambivalent eller Trygg?
Hur är du som älskarinna? Hämmad, Ambivalent eller Trygg? 1. Hur visar du att du uppskattar din partners kropp? 1. Jag är mest orolig över att hen inte ska gilla min kropp. 2. Jag säger att min partner
Läs merKommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1
Kommunikation Sida 1 Kommunikation uppstår i alla relationer och möten människor emellan. Kommunikation betyder överföring av budskap. En fungerande kommunikation är en viktig förutsättning för framgång
Läs merViktiga Personer I mitt Liv (VIPIL)
Viktiga Personer I mitt Liv (VIPIL) Detta frågeformulär handlar om dina relationer till viktiga personer i ditt liv: din mamma, din pappa och dina nära vänner. Var vänlig och läs instruktionerna till varje
Läs merGRUPPER OCH REGLER. Scen 1
Socialpsykologi GRUPPER OCH REGLER Scen 1 Du kliver in i en hiss där det står en annan person. Det är gott om plats med du går och ställer dig bredvid den andra så att era ärmar nuddar varandra. Scen 2
Läs merHur är du som älskare? Ängslig, Ambitiös eller Trygg?
Hur är du som älskare? Ängslig, Ambitiös eller Trygg? 1. Hur visar du att du uppskattar din partners kropp? 1.Jag är mest orolig över att min partner inte ska gilla min kropp. 2. Jag säger att min partner
Läs merEn sjöhäst är inte alltid en sjöhäst
En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst Skapa en tydliggörande kommunikativ miljö Anna Glenvik Astrid Emker 1 Delaktighet Vad betyder ordet delaktighet för dig Vilka faktorer påverkar delaktighet? Delaktighet
Läs merFörst vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att
Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så
Läs merom läxor, betyg och stress
2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har
Läs merE&M Motivation and Solutions AB, emma@emsolutions.se, tel: 0733794133, www.emsolutions.se
and n o i t otiva, M E&M ions AB lutions o t, Solu a@ems 794133 emm el: 0733 ions.se t t.se,.emsolu www Kommunk ationens möjlighete r och hinde r E& M Motivatio n and Solut ions AB Detta är berättelsen
Läs merHip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010
Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,
Läs merProfessionella samtal. verktyg för effektiv kontroll
Professionella samtal verktyg för effektiv kontroll Kontroll är möte mellan människor Det viktigaste verktyg vi har är samtalet Nå företagarna Målet positiva möten, men ändå kontroll Få fram information,
Läs mer18 beteenden som hindrar och irriterar
18 beteenden som hindrar och irriterar Bra och meningsfulla mål kan bidra till både motivation och inspiration. Men det handlar inte enbart om att ha och sätta mål för att få önskade resultat och eget
Läs merÄtstörningar. Att vilja bli nöjd
Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar
Läs merOm man googlar på coachande
Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.
Läs merDet är också viktigt att under utbildningen lägga in tid för reflektion. Det behöver den inåtvända.
Vem är du? För att bättre kunna vara den som ska leda andra mot ett visst mål behöver du ha god självkännedom. Det tyckte redan de gamla grekerna, som faktiskt hade just detta som sitt motto känn dig själv.
Läs merJa nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn.
Värderingsövningar Heta stolen sitter i ring. Om man är av samma åsikt som påståendet, stiger man upp och byter plats. Om man är av annan åsikt, sitter man kvar. Finns inga rätta eller fel svar, utan man
Läs merFörslag på intervjufrågor:
Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka
Läs merHa rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning:
Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund Grunden till all träning: Gör det lätt för hunden! Börja alltid på en nivå som är enkel för hunden och bygg på svårigheterna. På det sättet tycker hunden
Läs merSituationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk
IDS-100 Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk Namn Datum (år mån dag) I detta formulär finns listade ett flertal situationer i vilka många människor ofta dricker alkohol
Läs merAtt möta och hantera försvarsbeteenden JOHAN YDRÉN, PSYKOLOG, KONFLIKTHANTERARE
Att möta och hantera försvarsbeteenden JOHAN YDRÉN, PSYKOLOG, KONFLIKTHANTERARE WWW.LINKEDIN.COM/IN/JOHANYDREN/ Agenda God grund för bra kommunikation Tekniker för att återföra samtal till konstruktiv
Läs merPersonlig sammanfattning av Mentorskursen
Personlig sammanfattning av Mentorskursen Veronica retar sig mest på att jag frågar hur dagen varit varje dag fast hon inte svarar. Det hon uppskattar mest med mig är när jag gör praktiska saker med henne,
Läs merHej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.
Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???
Läs merKays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012
Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är
Läs merVad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Bort från dig Lärarmaterial. Författare: Tomas Dömstedt
sidan 1 Författare: Tomas Dömstedt Vad handlar boken om? Lukas är orolig för att Jonna är på fest utan honom. Han skickar ett antal sms till henne men får bara ett enda svar. Lukas kan inte slappna av
Läs merAtt kommunicera med personer med demenssjukdom
Att kommunicera med personer med demenssjukdom Kommunikation är en viktig del i våra relationer och ett grundläggande behov. Vår identitet är nära sammankopplad med vårt språk. Vem vi är som person, skapas
Läs merLÄSGUIDE till Boken Liten
LÄSGUIDE till Boken Liten LÄSGUIDE till Boken Liten Den här läsguiden är ett stöd för dig som vill läsa och arbeta med boken Liten på din förskola. Med hjälp av guiden kan du och barnen prata om viktiga
Läs merVåldsamma möten i psykiatrisk vård. Gunilla Carlsson Institutionen för vårdvetenskap Högskolan i Borås
Våldsamma möten i psykiatrisk vård Gunilla Carlsson Institutionen för vårdvetenskap Högskolan i Borås Hot och våld ökat? Förväntan och ansvar Hot och våld som arbetsmiljöproblem Frågeställningar Hur ser
Läs merKiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31. KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 2/31
KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31 Välkommen att besvara undersökningen! Skolans användarnamn: Kartläggningslösenordet: Logga in till undersökningen KiVa Skola situationskartläggningen
Läs merVem ska jag möta, och hur kan jag vara nyfiken på och öppen för verksamhetsutövaren?
KOMMUNIKATIONSGUIDE FÖRBERED DIG INFÖR TILLSYNSBESÖKET För att skapa bra förutsättningar just för mötet med verksamhetsutövaren och att kunna kommunicera med verksamhetsutövaren på ett bra sätt, läs och
Läs merANTON SVENSSON. Mitt kommunikationspass. Läs här om mig!
ANTON SVENSSON Mitt kommunikationspass Läs här om mig! Innehåll Om mig 1 Min familj 2 Om autism 3 Så här pratar jag 4 Jag förstår bättre om du.. 5 Jag gillar 6 Jag gillar inte 7 Jag kan 8 Jag behöver hjälp
Läs mer1. Belöna dem som lyckas
1. Belöna dem som lyckas A Det bästa sättet att få alla att satsa tid och energi på sin hälsa, är att belöna dem som når sina hälsomål. Till slut får man ändå med sig de som inte är så intresserade. Hälsa
Läs merADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1
ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER
Läs merKroppsspråk och tal. Introduktion. Gå- och Stopp-signaler. Viktiga delar:
Kroppsspråk och tal Introduktion I detta avsnitt kommer du lära dig ett par grundläggande saker för kontakt med andra människor. I kontakt med andra använder vi både ord och kroppsspråk. Du kommer att
Läs merWebbmaterial. Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö
Webbmaterial Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö Instruktion handlingsplan för konflikträdda Syftet med denna handlingsplan är att på ett enkelt sätt, utan förberedelser,
Läs merMånga gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser.
Att sätta gränser på arbetet är en bra grund för att skapa en trivsam och effektiv arbetsmiljö. Vi, tillsammans med våra kollegor, har olika värderingar, behov och föreställningar om vad som är rätt. Otydliga
Läs merAD/HD självskattningsskala för flickor
AD/HD självskattningsskala för flickor Använd för varje påstående någon av siffrorna nedan för att visa hur väl den känslan eller det beteendet stämmer in på dig. 0 = det är inte alls som jag; det händer
Läs merADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON
ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD ÄR DET? 1. Jag har ADHD 2. Vad är ADHD? 3. Symtomen 4. Impulskontrollen 5. Självkontroll 6. Exekutiva funktioner 7. Medicinering
Läs merVåga slarva. En föreläsning om perfektionistbeteende. Ola Olefeldt Kurator, Studenthälsan STUDENTHÄLSAN
Våga slarva En föreläsning om perfektionistbeteende Ola Olefeldt Kurator, Studenthälsan STUDENTHÄLSAN Agenda Vad är perfektionism? Kartlägga perfektionismen Förslag på strategier för förändring STUDENTHÄLSAN
Läs merTema 3 När kroppen är med och lägger sig i. Vi uppfinner sätt att föra ett budskap vidare utan att prata och sms:a.
Tema 3 När kroppen är med och lägger sig i Vi uppfinner sätt att föra ett budskap vidare utan att prata och sms:a. När vi vill berätta för andra vad vi tänker och känner kan vi göra det på olika sätt.
Läs merDiskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:
Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,
Läs merSensus inkluderingspolicy Fastställd av Sensus förbundsstyrelse 2009-05-27 Lättläst svenska
Sensus inkluderingspolicy Fastställd av Sensus förbundsstyrelse 2009-05-27 Lättläst svenska Alla ska kunna vara med i Sensus Det här är Sensus plan för hur Sensus ska arbeta mot diskriminering i allt Sensus
Läs merRapport för Andrew Jones
Rapport för Andrew Jones Datum för ifyllande 0/0/0 RAPPORT FÖR Andrew Jones DATUM FÖR IFYLLANDE 0/0/0 PÅLITLIGHET - 99.% Svaren var mycket sannolikt noggranna och sanningsenliga ORGANISATION Harrison Assessments
Läs merKommunikation och beteende
Kommunikation och beteende Inledning I ditt arbete som växtskötare kommer du i kontakt med två grupper av varelser: Växter och människor. Delkurserna tills nu har rört sig om att hjälpa dig med att bli
Läs merPositiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen
Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller
Läs merMin Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult
Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags
Läs mer2012-10-30 Föreläsning av Maria Abelsson Beroende/missbruk och psykiatrisk samsjuklighet (ADHD)
2012-10-30 Föreläsning av Maria Abelsson Beroende/missbruk och psykiatrisk samsjuklighet (ADHD) Projekt Kunskap gör skillnad Vårdsamverkan Fyrbodal Det är bra att dagdrömma Hur kan det vara det? Att dagdrömma
Läs merMei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson
Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...
Läs merSjälvvärdering The big five
Kommunikativ förmåga Samtala, resonera och diskutera med varandra. I ett samtal är jag delaktig. Jag lyssnar på mina kamrater. Jag lyssnar på mina kamrater och värderar deras åsikter. Jag ser till att
Läs merEU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR
KOPIERA ID- NUMMER FRÅN KONTAKTBLADET LANDSKOD STICKPROVSN UMMER ADRESSNUMMER INTERVJUARENS NAMN OCH NUMMER ADRESS: POSTNUMMER TELEFONNUMMER EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR HUR MAN FYLLER I
Läs merKänslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com
Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem
Läs merSAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning
KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och
Läs merIntervjuguide - förberedelser
Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse
Läs merTre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se
Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att
Läs merKupolstudien.se + + Alkohol, narkotika och tobak. 1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma.
1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma Fostermamma Pappa Fosterpappa Pappas sambo/maka/make Mammas sambo/maka/make Någon bror/styvbror Någon syster/styvsyster
Läs merAlla vuxna har skyldighet att ingripa och agera om något otillbörligt ändå sker.
Inledning Södermalmsskolans mål är att alla barn och vuxna ska känna sig trygga och välkomna till skolan. Vi är beroende av goda relationer och ett fungerande samspel då vi är varandras arbetsmiljö. På
Läs merEmotionell smitta i ett kvinnligt elithandbollslag En interventionsstudie. Erwin Apitzsch Lunds universitet
Emotionell smitta i ett kvinnligt elithandbollslag En interventionsstudie Erwin Apitzsch Lunds universitet Laget och genomförandet Elitserielag (16 spelare och fyra ledare) Februari april 2012 Enkäter
Läs merVisar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt?
Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid varandra med respekt? Emotionell coaching: innebär
Läs merEtt nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar
Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från
Läs merBarn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul
Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver
Läs merTräningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB
Träningsläge Har du kul när du tränar lydnad? Har du din hunds fulla uppmärksamhet? Många, jag träffat, speciellt bruksförare tycker att lydnaden är tråkig. Eftersom nästan halva poängen på bruksprov består
Läs merMADRS-S (MADRS självskattning)
Sida av MADRS-S (MADRS självskattning) Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri, Karolinska Institutet, Stockholm. Namn Ålder Kön Datum Kod Summa Avsikten med detta formulär är
Läs merLågaffektivt bemötande -vad är det och hur använder vi det? Nilsson Malin Sunesson Cecilia Ljungström Specialpedagoger Centralt skolstöd, Lotsen
Lågaffektivt bemötande -vad är det och hur använder vi det? Nilsson Malin Sunesson Cecilia Ljungström Specialpedagoger Centralt skolstöd, Lotsen malin.sunesson@orebro.se cecilia.ljungstrom@orebro.se orebro.se
Läs merIlska har många namn. Full av vrede Arg Förbannad Frustrerad Irriterad Uppriven Vansinnig Ursinnig Upphetsad Enerverad Uppretad Rasande Upprörd
För att kunna förstå din ilska och aggressioner behöver du bli medveten om styrkan i ilska och när det är tid för dig att ta kontroll över din känsla och lära dig att styra dig själv i stället för att
Läs merSÅ HANTERAR DU ARGA KUNDER (13 TIPS)
SÅ HANTERAR DU ARGA KUNDER (13 TIPS) Missnöjda kunder är en av de svåraste och mest jobbiga uppdragen att hantera. Men att kunna hantera sina missnöjda kunder på rätt sätt är otroligt viktigt och kan ofta
Läs merMIN MOR, MITT HÅR OMTANKE OCH KRITIK
39 2 MIN MOR, MITT HÅR OMTANKE OCH KRITIK J ag var på besök hos mina föräldrar i Florida, vi satt vid middagsbordet och mittemot mig satt min mor. Hon undrade:»trivs du med att ha håret så där långt?«jag
Läs mer1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från
INSTRUKTIONER Din ålder: Nedan följer en lista över problem och besvär som man ibland har. Listan består av 90 olika påståenden. Läs noggrant igenom ett i taget och ringa därefter in siffran till höger
Läs merAntal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203
Antal svarande Fråga. I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=23 9 9 8 79 Antal svarande 7 6 5 4 I mycket hög grad I hög
Läs merBemötande av vårdnadshavare i konflikt. Daniela Sundell Vasa
Bemötande av vårdnadshavare i konflikt Daniela Sundell Vasa 16.1.2018 Hur vi arbetar inom medling Restorativ rätt Medlingsprocessen Medlingens möjligheter Om vårdnastvist https://www.youtube.com/watch?v=6w0v-lm-ah0
Läs merTill Pappor/Partner I samband med att barnet är två månader korrigerad ålder
III Till Pappor/Partner I samband med att barnet är två månader korrigerad ålder Här kommer det tredje frågeformuläret i studien om kängurumetoden. Det innehåller bland annat frågor om hur du har det tillsammans
Läs merVad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars 2007. Kommunikationsnivåer. Information. Kommunikation. Kommunikation. Kommunikation
Firma Margareta ivarsson Vad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars 2007 Kommunikation Kommunikation handlar inte i första hand om teknik, utan om modet att vara sig själv! Kommunikationsnivåer Information
Läs merMitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar
Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda
Läs merFINLAND I EUROPA 2006 UNDERSÖKNING
A FINLAND I EUROPA 2006 UNDERSÖKNING GS1. Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper. Läs varje beskrivning och ringa in det alternativ på varje rad som visar hur mycket varje person liknar eller
Läs merDu är klok som en bok, Lina!
Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på
Läs merMBT och gruppbehandling
MBT och gruppbehandling Grupperna är centrala i MBT Det är inte så att individualterapin är det viktiga i MBT och grupperna utfyllnad. Tvärtom: patienterna har mer grupp än individualterapi. MBT innehåller
Läs merHandlingsplan mot könsrelaterade och sexuella trakasserier
100215_KMH_Handlingsplan_sexuella_trakasserier.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Handlingsplan mot könsrelaterade och sexuella trakasserier Dnr 10/53 2010-02-15 Ersätter Policy 2002-05-21 Kungl. Musikhögskolan
Läs merV.A.T lärstilstest och studieteknik
Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne
Läs merRiksgälden. Presentation. Medarbetarundersökning 2014 TNS
Riksgälden Presentation Medarbetarundersökning 2014 TNS Syfte med medarbetarundersökningen Undersökningen är ett viktigt verktyg för att vi ska kunna utveckla och förbättra vår organisation, vårt sätt
Läs merDu är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB
Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,
Läs merTill dig som har ett syskon med adhd eller add
Till dig som har ett syskon med adhd eller add Namn: Hej! Den här broschyren är skriven till dig som har ett syskon med adhd eller add. När det i broschyren bara står adhd så betyder det både adhd och
Läs mer