Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser.
|
|
- Åke Eliasson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Att sätta gränser på arbetet är en bra grund för att skapa en trivsam och effektiv arbetsmiljö. Vi, tillsammans med våra kollegor, har olika värderingar, behov och föreställningar om vad som är rätt. Otydliga gränser kan leda till konflikter, förbittring, ilska, ångest och stress. Vad är gränslöshet? Att utsätta någon för raseri eller ilska är att gå över gränsen och personen kontrollerar genom aggressivitet. Många av oss som hamnar i dessa lägen försöker att förhindra ilska och aggressivitet genom att vara tillmötesgående med personen istället för att sätta en gräns. Vi lär andra människor hur de ska behandla oss. När vi inte sätter gränser lär vi människor att de kan överträda gränser och hindrar dem från att lära sig av konsekvenserna av sina handlingar. Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser. Vi kanske är oroliga för att vi ska mista relationen om vi sätter gränser. Om vi har problem med att sätta gränser kan detta påverka vår förmåga att hantera ansvar, antingen tar vi för mycket ansvar eller för lite ansvar. Vi kan även känna att det är elakt att låta andra ta ansvar. 1 / 9
2 Varför ska vi ha gränser? Våra gränser skyddar våra personliga värderingar och våra principer i livet. Om vi inte har tydliga gränser utifrån våra värderingar kommer vi att framstå som otydliga i sällskap med andra personer, vilket gör att andra inte förstår var våra gränser går. Läs mera om värderingar här Våra gränser säkerställer att andra behandlar oss med integritet och respekt. De skyddar oss mot att någon kommer in i vårt liv på fel sätt och ber oss göra saker som vi inte vill eller ska göra. Det är inte alls säkert att andra har samma eller tydliga gränser, så om våra gränser inte är tydliga för oss själva kommer vi att lätt påverkas av andra. Gränser ger oss en möjlighet att ha en jämlik relation med andra. Genom att ta tid att förstå och kartlägga våra gränser, kommer vi: - Kunna säga nej till förfrågningar som strider mot våra behov eller våra arbetsuppgifter. - Bättre förstå hur vi handskas med konflikter, direkt och tydligt. Öka vårt självförtroende och vår självkänsla. Vem behöver gränser? Alla behöver sätta gränser. Men börja med att fundera på följande frågor: - Har du ibland tvivlar på att du har rätt att se till att dina behov uppfylls? - Brukar du undvika konflikter? - Händer det att du gör saker som du verkligen inte vill göra - och senare ångrar det? 2 / 9
3 - Känner du dig ofta kränkt eller utnyttjad? - Bränner du mycket energi på saker som är utanför din kontroll? - Låter du andra förolämpa dig utan att du säger ifrån? - Känner du obehag när andra människor har negativa känslor? - Känner du skuld när du försöker att säga nej? - Händer det att du inte uppmärksammar missuppfattningar som sker och hoppas istället på att de bara ska försvinna? - Har du svårt att be om och ta emot hjälp och gåvor? - Accepterar du saker i livet eller på arbetet som inte matchar dina värderingar? - Tar du på dig skulden för andra människors problem? - Står du ut med andra människors beteenden för att du är rädd att inte bli accepterad eller godkänd. - Är du en person som blandar dig i andras konflikter? Detta är alla tecken på att du inte aktivt försöker få dina behov tillgodosedda - och att du inte har etablerat dina gränser. Lär dig att sätta gränser Vi kan öva på att sätta gränser i tre steg: 1. Att bli medvetna om gränser. Vilka gränser finns det? 2. Sätta gränser. 3. Hålla gränser. Steg 1: Att bli medvetna om gränser. Vilka gränser finns det? Många av oss har ingen tydlig bild av våra egna gränser. Vi upptäcker först att vi hade gränser när det gått för långt och vi har låtit en person gå över våra gränser för länge. I det läget är det få av oss som kan behålla lugnet. Det mest uppenbara sättet att bli medvetna om våra behov är att tänka på tillfällen när vi var arga, spända eller bittra. Detta är tydliga signaler på att du inte tagit hänsyn till dina gränser och låtit andra överträda dem. 3 / 9
4 Olika typer av gränser: - Fysiska gränser. Trafikljus, staket, lås mm. Alla ser dem och förstår vad de betyder. - Personliga gränser. Personliga gränser är inte synliga. De måste kommuniceras. De definierar vilka vi är och alla har vi olika gränser. De är som regler eller principer för vad som är ok när man umgås med oss. Dessa handlar både om hur vi bör behandla andra och om hur andra behandlar oss. Det märkvärdiga är att när vi har tydliga gränser och har dem klart för oss så kommer andra att behandla oss med mera respekt. Om vi har tydliga gränser respekterar vi oss själva och vi kommer också att signalera det till personer omkring oss. Exempel på olika typer av personliga gränser - Materiella gränser: Vem får låna vår bil, våra kläder, böcker mm. - Fysiska gränser: Hur ser vi på fysisk beröring? Vi behöver även ta ansvar för våra egna fysiska gränser. Kroppen talar om när vi är hungriga och vi känner i kroppen och i huvudet när vi är trötta. - Mentala gränser: Vilka är våra tankar och värderingar? Vad gillar vi och vad gillar vi inte? Vad har vi för åsikter? Gör vi det vi tycker om? - Känslomässiga gränser: Hindrar oss från att ge råd, anklaga eller acceptera anklagelser. De skyddar oss från att ta på oss skulden och må dåligt för någon annans negativa känslor eller problem. Vi tar inte andras kommentarer personligt. - Inre gränser: Vår relation till oss själv, vår självdisciplin. De sätter gränser för vår tid, våra tankar, våra känslor och våra impulser. Skjuter vi upp saker? Gör vi för lite eller gör vi för mycket? Om vi skapar tydliga inre gränser kommer vi också att kunna fullfölja våra åtaganden för oss själva. Ofta lovar vi andra att göra saker och håller det men när vi lova oss själva någonting så bryter vi löftet. Steg 2: Sätta gränser. När du har tittat igenom de olika gränserna ovan och tydliggjort för dig själv vad du har för personliga gränser är det dags att låta andra veta vad du behöver. Dina kollegor, din familj och dina vänner kan inte alltid räkna ut på egen hand. Du måste berätta för dem (och påminna dem) av dina behov och dina gränser. 4 / 9
5 Att sätta gränser är svårt för gränslösa personer. Det är för att gränslösheten har blivit en del av vår person. Det mest naturliga har blivit att vara gränslösa. Det är också svårt att sätta gränser för vi känner skuld. Men skulden talar inte om för oss att vi gör fel. Den berättar att det är smärtsamt att ändra ett invant beteende. Läs mera om förändring här. Vi är aldrig ansvariga för andras beteende eller reaktion när vi sätter gränser. Däremot är vi ansvariga för våra reaktioner på deras reaktion. Vi kan vara redo på att människor kommer att reagera när vi sätter gränser. Hur sätter vi sunda gränser? - Vi tar hand om oss själva och tar reda på vad vi tycker om, vad vi vill och vad vi behöver och vi berättar det för den andra. - Vi har en tydlig bild av vad vi vill dela med oss av, till vem och när. - Ingenting gott kan komma ur ett olämpligt beteende. Så vi behöver sätta gränser, 5 / 9
6 kommunicera och upprätthålla dem samtidigt som vi låter andra vara ansvariga för sina egna reaktioner och beteenden. - Vi kan sällan ändra vårt eget beteende utan stöd. Vi kan behöva stöd i att fundera på vad vi ska säga, vilka gränser vi har och hur vi ska sätta dem. - När vi väl sätter gränser behöver vi göra det tydligt, bestämd, vänligt och respektfullt. Vi använder så få ord som möjligt. Vi behöver inte gå in i invecklade och detaljerade beskrivningar om varför vi sätter gränser. Vi behöver inte försvara varför vi sätter gränser. - Lär dig att säga nej, när det är lämpligt - Om du säger ja till allt, riskerar du inte har tillräckligt med tid att göra något ordentligt. Tänk på att varje gång du säger ja, säger du nej till någonting annat. Låt oss utmana dig att under en vecka göra följande övning varje gång du prioriterar om i din kalender. Övningen ger dig en bild av vad du säger "ja" till när du säger "nej" och vad du säger "nej" till när du säger "ja". Ladda ner ditt verktyg här - Använda effektiv tidsplanering. Vi behöver lära oss att planera vår tid. Nästa steg är att ge oss själva tid att prioritera. Vad är både brådskande och viktigt. Misstaget de flesta av oss gör är att vi fastnar i till synes brådskande uppgifter som faktiskt inte är direkt kopplade till våra mål. Detta lämnar en känsla av att vi har jobbat hårt en hel dag utan att vi faktiskt har fått någonting meningsfullt gjort. Vi behöver även lära oss att vara bestämda mot andra och hålla oss till vår planering. Sist men inte minst är det disciplin som gäller. Det spelar ingen roll hur många planer vi gör om vi inte disciplinerat håller oss till den plan vi har. Ladda ner ditt reflektionsdokument här Steg 3: Hålla gränser. När du börjar sätta gränser kommer du att uppleva en känsla av att du kontrollerar det du kan kontrollera, dig själv, dina val och dina behov. Läs mera Det är också viktigt att gränserna inte är fastlåsta eller statiska: Ibland behövs det ett visst mått av flexibilitet i livet. Stela och oflexibla gränser kan till och med komma i vägen för dina behov - för dina behov kan förändras, beroende på situationen. Se till att gränserna du anger är lämpliga och inte gör att du kliver över andras gränser och vara beredd att göra ändringar, beroende på situationen. Kom ihåg att gränserna är ett sätt att hjälpa dig att arbeta mer effektivt tillsammans med andra. De är inte avsedda för att hålla dig helt separerad och isolerad från andra. 6 / 9
7 Extended DISC och Gränser Extended DISC Personprofil För att kunna sätta sunda gränser behöver vi ett visst mått av självinsikt och självkännedom. Extended DISC personprofil är det mest använda Extended DISC verktyget, mycket på grund av dess många delar. Personprofilen är en inventering av beteenden och bygger på en självvärdering. Det finns inga korrekta eller felaktiga svar i frågeformuläret. Det ger inte en hög eller låg värdering och klassificerar inte människor att vara bättre eller sämre. Extended DISC Personprofilen visar inte på intelligens, yrkeskunnande eller attityder utan koncentrerar sig enbart på naturliga beteendestilar. Läs mera 7 / 9
8 Extended DISC Teamprofil Att sätta sunda gränser handlar även om att kunna uppfatta och respektera andras gränser. Extended DISC Teamprofil hjälper oss att titta närmare på teamets styrkor och utvecklingsbehov samtidigt som teamet får ett gemensamt språk och teori i diskussionerna. Teamprofilen följer dessutom samma teori och grafik som profiler för en person, detta gör att verktyget kompletterar utvecklingen av individer med utveckling av arbetsgrupper och team. Extended DISC Teamprofil hjälper även teamet att se de individuella styrkorna hos alla medlemmar och ökar även förståelsen för att vi är olika och samtidigt att alla teammedlemmar är värdefulla för samarbetet och resultatet. Läs mera Extended DISC stressprofil Extended DISC stressprofil ger företag verktyg att arbeta med förebyggande insatser för att minska stressen på arbetsplatsen. Extended DISC stressprofil är inte en rapport som ställer diagnoser eller hittar personer i organisationen som upplever stress. Extended DISC stressprofil är uppbyggd för att medarbetarna skall få en tydlig bild av vad som skapar stress, hur jag, i mitt beteende, märker att jag är stressad och vad jag kan göra för att minska upplevelsen av stress. Den kan ligga till grund för att förstå behov och utifrån dessa sätta sunda gränser. Läs mera 8 / 9
9 Extended DISC och Skanska När Waldemar Olbrys blev VD för Skanska Property 2011, genomgick företaget betydande förändringar. Detta krävde förändringar i kompetenser och personalens attityder. För att bli ett innovativt företag föreslog den nya VD:n en process i tre faser, där en viktig roll spelades av bland annat Extended DISC analyser. Läs hela intervjun 9 / 9
FRÅGOR OM HÄLSA OCH TRIVSEL PÅ ARBETSPLATSEN
FRÅGOR OM HÄLSA OCH TRIVSEL PÅ ARBETSPLATSEN Ifylles av vårdgivare Efternamn Förnamn Personnummer - Internkod program 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Internkod flow Inskr Avsl Uppf I Uppf II Kvalitetsgranskat OK Sign
Läs merIntuition som ledarskapsverktyg För att kunna använda intuition som färdighet inom ledarskap bör vi tänka på tre saker:
Intuition kommer från latin och definieras av Nationalencyklopedin som "förmåga till omedelbar uppfattning eller bedömning utan (medveten) tillgång till alla fakta; ofta i motsats till logiskt resonerande
Läs merUndvika återkoppling. Avsätta för lite tid för våra medarbetare och vårt team
Du har säkert hört talas om att våra misstag är våra bästa läromästare, men handen på hjärtat, vore det inte ganska skönt att slippa några av dem? Nedan har vi samlat ett axplock av de vanligaste misstag
Läs merCOPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II. Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön
COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön Organisationens egen inledande text Instruktion
Läs merTankens kraft. Inre säkerhetsbeteenden
Tankens kraft Inre säkerhetsbeteenden Ett inre säkerhetsbeteende är en tanke eller ett eget förhållningssätt vi har för hur vi får agera. Många har ett avancerat mönster av regler som vi kontrollerar i
Läs merExtended DISC Coachande ledarskap
Utbildningen sträcker sig totalt över 8 utbildningsdagar och riktar sig till chefer som vill utveckla sitt ledarskap och lära sig och stärka sitt coachande förhållningssätt. Grunderna i utbildningen är
Läs merHela människan-hjulet Författarna och Studentlitteratur 2010
Gruppträff 5 Tema: Min kropp & mina gränser Budskap: Min kropp är min, och jag har kroppsliga och sexuella gränser. Syfte: Att uppmärksamma att en individ har både kroppsliga och sexuella gränser, samt
Läs merHar ditt mål ett värde?
Har ditt mål ett värde? Tredje steget i processen att nå dina mål är att utforska värderingar. Vilket värde har ditt mål för dig? Denna vecka fortsätter vi att ta dig ta dig genom en målprocess som fungerat
Läs merFÄRDIGHET 1: Att lyssna FÄRDIGHET 2: Att inleda ett samtal FÄRDIGHET 3: Att samtala FÄRDIGHET 4: Att ställa en fråga FÄRDIGHET 5: Att säga tack
FÄRDIGHET 1: Att lyssna FÄRDIGHET 2: Att inleda ett samtal FÄRDIGHET 3: Att samtala FÄRDIGHET 4: Att ställa en fråga FÄRDIGHET 5: Att säga tack FÄRDIGHET 6: Att presentera sig FÄRDIGHET 7: Att presentera
Läs merVad kränker barn? Vad händer om vi inte vägleder barn? Vad kränker barn. Illustration: Ulla Granqvist
Vad händer om vi inte vägleder barn? Illustration: Ulla Granqvist Vad händer om vi inte vägleder barn? Att lära våra barn att respektera vårt samhälles och vår familjs sociala regler är en del av föräldraskapet.
Läs mer1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.
Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att
Läs merKonflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se
Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer
Läs merNär du har ett konstruktivt tankemönster fokuserar du på möjligheter i situationen.
Vårt språk berättar om våra tankar och våra språkmönster berättar om våra tankemönster. Genom att lyssna på våra språkmönster får vi tillgång till våra begränsande tankemönster. Gallway (1975) skrev att
Läs merCertifiering Extended DISC
Certifiering Extended DISC Extended DISC är ett beteende- och kommunikationsverktyg som utvecklar samarbetet mellan medarbetare, kollegor och klienter. Utbildningen är framtagen för dig som arbetar med
Läs merFrågor till dig som söker arbete hos oss
Frågor till dig som söker arbete hos oss För att vi ska få en mer utförlig bild av dig och dina förväntningar på oss, samtidigt som du får en bild av oss och våra förväntningar, vill jag be dig läsa igenom
Läs merPoängsättning COPSOQ II, Sverige
Poängsättning COPSOQ II, Sverige Hur beräknar man medelvärden och fördelningar? I COPSOQ-enkäten används följande metod för beräkning av medelvärden på skalor och fördelningar: 1. För varje enskild fråga
Läs merSom ledare har vi den stora förmånen att påverka människor. Frågan är hur du vill påverka, på ett bra eller ett dåligt sätt?
Som ledare har vi den stora förmånen att påverka människor. Frågan är hur du vill påverka, på ett bra eller ett dåligt sätt? Harry M. Jansen Kraemer, som är professor i ledarskap och strategi vid Northwestern
Läs merAtt möta och hantera försvarsbeteenden JOHAN YDRÉN, PSYKOLOG, KONFLIKTHANTERARE
Att möta och hantera försvarsbeteenden JOHAN YDRÉN, PSYKOLOG, KONFLIKTHANTERARE WWW.LINKEDIN.COM/IN/JOHANYDREN/ Agenda God grund för bra kommunikation Tekniker för att återföra samtal till konstruktiv
Läs merFryxellska skolans Värdegrund Kultur
Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Trygghet Glädje Ansvar Respekt och hänsyn Lärande/utveckling - På Fryx är trygghet centralt för en god arbetsmiljö för elever och vuxna. Vi har ett tillåtande klimat
Läs merRÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin
RÅD till närstående Diagnos Tag diagnosen som en utmaning och lär känna sukdomen. Stöd den parkinsondrabbades ansvar för sin hälsa, var delaktig i det förebyggande arbetet att morverka sjukdomsförloppet.
Läs mer!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Extended DISC Extended DISC är ett av de modernaste och mest flexibla verktyget på marknaden. Med Extended DISC kan du arbeta med många områden: " Beteende och kommunikation " Beteendekompetenser för kultur,
Läs merÄtstörningar. Att vilja bli nöjd
Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar
Läs merKOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL
KOMMUNIKATION Detta dokument tar upp kommunikation, feeback och SMART:a mål, som ska verka som ett stöd under utvecklingssamtalet. Kommunikation är konsten att förmedla tankegångar, information och känslor
Läs merGRUPPER OCH REGLER. Scen 1
Socialpsykologi GRUPPER OCH REGLER Scen 1 Du kliver in i en hiss där det står en annan person. Det är gott om plats med du går och ställer dig bredvid den andra så att era ärmar nuddar varandra. Scen 2
Läs merIRRITATION OCH ILSKA TRÄFF 3 VISA VÄGEN
IRRITATION OCH ILSKA Alla föräldrar blir arga på sitt barn ibland. Det är naturligt och något som alla kan förstå. Vad du gör när du är arg har betydelse för barnet. Vad finns det som kan vara dåligt med
Läs merThomas Exempel TEIQue - SF Privat och konfidentiellt Normer: Sweden 2012
TEIQue - SF 2017-01-04 Privat och konfidentiellt Normer: Sweden 2012 Innehållsförteckning 3 5 6 7 8 9 10 Introduktion TEIQue-hjulet Globalt resultat Välbefinnande Självkontroll Emotionalitet Social samverkan
Läs merNÄRMARE VARANDRA. Övningshäfte till NIO VECKOR TILL EN STARKARE PARRELATION. Natur & Kultur
MARIA BURMAN ANNA-KARIN NORLANDER PER CARLBRING GERHARD ANDERSSON Övningshäfte till NÄRMARE VARANDRA NIO VECKOR TILL EN STARKARE PARRELATION Natur & Kultur VALENTINSKALAN 1. Jag kan samarbeta väl och lösa
Läs merTALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform
TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter
Läs merRutin vid kränkande särbehandling, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier
mmunstyrelsen Datum 1 (5) nsult och uppdrag 2016-10-14 Utveckling/HR Anne-Li Gustafsson, 016-7102138 Rutin vid kränkande särbehandling, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier Att arbeta i
Läs merSpelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 5. tränare Johan Fallby, Riksinstruktör, beteendevetenskap
Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 5 tränare fokus Hur samverkar gruppens och ledarens egenskaper? Vad är motivationsklimat? Vilka skillnader finns mellan prestations- och resultatorienterat
Läs merOm MLC360 FEEDBACK. MLC360Feedback 0650-75 800 Kabelvägen 1
Om MLC360 FEEDBACK MLC 360 Feedback är framtagen för professionella användare som verktyg för utveckling av individer, grupper samt verksamheter inom idrott, näringsliv och offentlig sektor. Här finns
Läs merScouternas gemensamma program
Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin
Läs merKommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1
Kommunikation Sida 1 Kommunikation uppstår i alla relationer och möten människor emellan. Kommunikation betyder överföring av budskap. En fungerande kommunikation är en viktig förutsättning för framgång
Läs merWebbmaterial. Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö
Webbmaterial Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö Instruktion handlingsplan för konflikträdda Syftet med denna handlingsplan är att på ett enkelt sätt, utan förberedelser,
Läs merSkolan ska skapa positiva lärmiljöer och alla ska bemötas på ett respektfullt sätt.
Lillsjöskolan har närhet till Odensalabäcken, skog, grönområden och fotbollsplan/skridskobana. Personalen på skolan är kunnig, engagerad och arbetar för elevernas bästa. Lillsjöskolans anda skall präglas
Läs merJämförelserapport. För Christina Jonsson som samarbetar med Lars Andersson Denna rapport tillhandahålls av:
Jämförelserapport För Christina Jonsson som samarbetar med Andersson 07.09.2018 Denna rapport tillhandahålls av: Lambertson Consulting Riddarvägen 42 184 51 Österskär E-mail: urban@u-lab.se Mobil: +46
Läs merProvar du någon n glasögon gon ibland? Fler nivåer att hantera. Kommunikation. Vad är kommunikation? Olika nivåer att hantera samtidigt
Firma Margareta ivarsson Föreläsning vid KY-examen Södra Vårdskolan, Halmstad 22 maj 2007 Provar du någon n annans glasögon gon ibland? Att se världen med sina egna glasögon och andras Olika nivåer att
Läs merTre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se
Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att
Läs merSwedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe
Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa
Läs merFinns det "besvärliga människor"?
Finns det "besvärliga människor"? I Thomas Jordan artikel tar han upp olika typer av så kallade besvärlig människor. Du vet den typen som många känner obehag inför, någon man undviker eller som bara irriterar
Läs merLikabehandlingsplan Nejlikans förskola 2019
Likabehandlingsplan Nejlikans förskola 2019 Övergripande styrdokument Diskrimineringslagen 2008:567 Lagen syftar till att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön,
Läs merFÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?
FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!
LIKABEHANDLINGSPLAN Vetegroddens förskola 2019 2020 ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA! Mål på vetegroddens förskola: Vi ska vara en förskola fri från kränkningar där alla ska känna sig trygga och uppskattade
Läs merPolicy. mot kränkande särbehandling, diskriminering och sexuella trakasserier
DIARIENUMMER: KS 30/2018 901 FASTSTÄLLD: 2018-03-13 VERSION: 1 SENAS T REVIDERAD: - GILTIG TILL: 2022-12-31 DOKUMENTANSVAR: Pch Policy mot kränkande särbehandling, diskriminering och sexuella trakasserier
Läs merDra åt samma håll INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY. Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm
INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY Dra åt samma håll Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm Text: Gabriella Morath Layout: Pelle Stavlind Dra åt
Läs merLivskvalitet-100. Hur är din livskvalitet för tillfället? Gör testet och se hur många poäng du får.
Livskvalitet-100 Hur är din livskvalitet för tillfället? Gör testet och se hur många poäng du får. Du får en poäng för varje påstående som stämmer. Poäng: 1. Familj / Relationer Jag är nöjd och belåten
Läs merK A R R I Ä R H O G A N U T V E C K L I N G. Hogans Personlighetsinventorium för Karriärutveckling. Rapport för: Jane Doe ID: HB290763
U R V A L U T V E C K L I N G L E D A R S K A P H O G A N U T V E C K L I N G K A R R I Ä R Hogans Personlighetsinventorium för Karriärutveckling Rapport för: Jane Doe ID: HB290763 Testdatum: Mars 07,
Läs merVägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap
Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Eva Norrman Brandt Vad är ett modernt ledarskap? Inför en konkurrenssituation är det viktigt att koppla ihop ledarskap och hälsa för att bli en attraktiv
Läs merLektion 4 Ditt inre kompass
Lektion 4 Ditt inre kompass Att sätta upp ett mål kan vem som helst göra. Men om du inte förstår värdet av att nå det målet du har satt upp, kommer du med stor sannolikhet inte kunna nå ditt mål. Värdet
Läs merEn liten bok om. komplext. trauma
En liten bok om komplext trauma Hej! Mitt namn är Anne och jag jobbar med barn och unga som mår dåligt. Jag är här för att förklara vad ett komplext trauma betyder. Ta en kopp te, så ska jag berätta. Om
Läs merSET. Social Emotionell Träning. www.set.st
www.set.st Varför livskunskap i skolan? Förebygga psykisk ohälsa Värdegrundsarbete Inlärning Förebygga mobbing Jämlikhet Skyddsfaktorer God social kapacitet Impulskontroll Kunna hantera konflikter Kunna
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN
LIKABEHANDLINGSPLAN 2015-2016 VÅR VISION ALLA på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och accepteras för den de är. Föräldrar ska känna tillit och förtroende när
Läs merManager-100. A. Produktivitet B. Self Management. C. Kommunikation D. Gränsdragning. E. Kvalitet F. Initiativförmåga. G. Manage Up H.
Manager-100 Hur är du som chef? Vilka är dina mest utmärkande förmågor och beteenden? Var är du stark och var finns det en förbättringspotential? Det här testet omfattar 10 olika områden, och du kan få
Läs merKonflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter
Konflikthantering Enligt RAT (Relationship Awareness Theory) styrs vi av vissa inre behov som vi försöker tillfredställa Man tillfredställer sitt behov på olika sätt genom att ändra sitt beteende, vilket
Läs merDet handlar om kärlek
Det handlar om kärlek Inför besöket i klassrum: Finns det några särskilda behov i klassen ni ska träffa? Utifrån exempelvis fysiska och psykiska funktionshinder, språkkunskaper mm. Vilka övningar väljer
Läs merLärarhandledning till föreställningen. Nycirkus för samtycke
Lärarhandledning till föreställningen TILL S AMMANSA Nycirkus för samtycke Det här materialet är tänkt att ge dig en rad ingångar till föreställningen Tillsammans och några av dess teman. Materialet kan
Läs merSmakprov ur 4 råd, utgiven på Fantasi & Fakta, fantasifakta.se
O innehåll förord 5 ledarskap, styrelse och strategi 6 4 råd för att bli en bättre ledare 7 4 råd för att skapa framgångsrika team 11 4 råd om att leda i en förändring 14 4 råd för att engagera medarbetare
Läs merBildstöd till 12 frågor om formuläret Traumareaktioner - 12 frågor
Bildstöd till 12 frågor om formuläret Traumareaktioner - 12 frågor 1. Jag får jobbiga tankar, bilder eller ljud från det som hände som dyker upp i mitt huvud fast jag inte vill. Efter det att riktigt jobbiga
Läs merSamtal om livet - Enkät vid start
Samtal om livet - Enkät vid start Datum.. Ort för gruppsamtal Namn... Adress/ mailadress... Telefonnummer. Bakgrundsfrågor. Jag är Man Kvinna Annat. Ålder:. Var är du född? I Sverige I ett land inom EU
Läs merVi i klassen lektion (90min) RESPEKT
1. Inledning Vi i klassen lektion (90min) RESPEKT Eleverna får välja ett nallekort för hur de känns inför dagens Vi i klassen lektion. 2. Indelning med spelkort (handboken sid. 27) Eleverna skall bilda
Läs merK A R R I Ä R H O G A N U T V E C K L I N G. Hogans Personlighetsinventorium för Karriärutveckling. Rapport för: Testa Person ID: HC275500
U R V A L U T V E C K L I N G L E D A R S K A P H O G A N U T V E C K L I N G K A R R I Ä R Hogans Personlighetsinventorium för Karriärutveckling Rapport för: Testa Person ID: HC275500 Testdatum: Februari
Läs merKänslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com
Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem
Läs merKränkande särbehandling, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier. Diskussionsunderlag till APT
Kränkande särbehandling, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier Diskussionsunderlag till APT Region Östergötlands ställningstagande Nolltolerans och systematiskt arbete Region Östergötland
Läs merHelena Hammerström 1
Helena Hammerström 1 Behov 52 kort för att bli medveten om mänskliga behov Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska Helena Hammerström Sociala Nycklar AB Vitkålsgatan 109 754 49 Uppsala www.socialanycklar.se
Läs merHANTERA ILSKA OCH FRUSTRATION
HANTERA ILSKA OCH FRUSTRATION Det här kapitlet beskriver de bästa strategierna för att hantera svårhanterligt beteende, ilska och frustration. Här finns avsnitt om hur man känner igen varningstecknen,
Läs merIntegritet och samarbete. Konflikt. Smärta
och samarbete Individ Originalitet Konflikt Smärta Grupp/samhälle Konformitet Signal/symtom 1 Överjaget Jaget Omvärldens krav Detet Personligt ansvar Socialt ansvar Konflikt Självkärlek självrespekt Smärta
Läs merEngagerade medarbetare skapar resultat!
Föreläsningsanteckningar Berit Friman, vd Dale Carnegie Sverige 11 februari 2015 Engagerade medarbetare skapar resultat! Berit Friman är en av Sveriges mest erfarna föreläsare och utbildare inom områdena
Läs merBilaga till policy Kränkande särbehandling
Bilaga till policy Kränkande särbehandling Bilaga till policy Kränkande särbehandling 1(7) Innehållsförteckning Bilaga till Landstinget Blekinges policy Kränkande särbehandling... 3 Inledning... 3 1. Vad
Läs merRiktlinje vid kränkande särbehandling
1(5) STYRDOKUMENT DATUM 2017-03-08 Riktlinje vid kränkande särbehandling Inledning Älvsbyns kommun är en arbetsgivare där ingen medarbetare ska utsättas för kränkande särbehandling i någon form. Detta
Läs merStress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.
Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i
Läs merCOACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK
Saab EDS Jönköping 8 november 2013 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Ladda ner bilderna här: www.planb.se/samtal 1 PlanB teamet Kasper Arentoft Tue Juelsbo Team kompetenser: bl. a danske, processledning,
Läs merFöreningstränare - Ledarskap
1. Ledarskap Du tillhör säkert en del olika grupper: Jobbet, familjen, skytteföreningen, konstklubben mm. Det är säkert så att de grupper du tillhör har kommit olika långt i sin utveckling. De fungerar
Läs merJAG & du. En relation byggd på kunskap, förståelse och bemötande. Sanna Stjernenfall och Anna Carlsson ADHDHJÄRTAT
JAG & du En relation byggd på kunskap, förståelse och bemötande Sanna Stjernenfall och Anna Carlsson ADHDHJÄRTAT www.addhjartat.se 2017-05-10 Om dokumentet Detta dokument skapades utifrån ett behov att
Läs merAtt hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern
Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern Jan-Erik Nyberg Präst, familjerådgivare, sexualterapeut (NACS), familjeterapeut, psykoterapeut (VALVIRA) Familjerådgivningen i Jakobstadsregionen Föräldraskap
Läs merKränkande särbehandling
Riktlinjer och rutiner Kränkande särbehandling Gäller från: 2016-06-08 Innehåll Kränkande särbehandling... 3 Vad är kränkande särbehandling?... 3 Exempel på kränkande särbehandling:... 3 Signaler på att
Läs merFör dig som varit med om skrämmande upplevelser
För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och
Läs merBLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN
Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet
Läs merLeadership Mastery Program
Leadership Mastery Program Varför lyckas vissa ledare bättre än andra? Svaret är att det är den trygga, tydliga och modiga ledaren som avgör framgången. Det är min erfarenhet efter 25 års arbete med ledar-
Läs merMalmö Operas etikpolicy beskriver vårt förhållningssätt, hur vi uppför oss gentemot varandra, publiken och omvärlden. Den är avsedd att ge vägledning
ETIKPOLICY Policyn berör samtliga som deltar i teaterns verksamhet, d v s alla tillsvidare- och visstidsanställda, pjäsengagerade samt personer med uppdrag inom Malmö Opera. Malmö Operas etikpolicy beskriver
Läs merHantera besvärliga typer
Hantera besvärliga typer 2224 Verkligheten och min uppfattning om verkligheten är inte detsamma. Jag har ansvar för mina tankar. Jag ensam har ansvar för hur jag väljer att tolka det jag ser och hör. Det
Läs merK A R R I Ä R H O G A N U T V E C K L I N G. Hogans Personlighetsinventorium för Karriärutveckling. Rapport för: Jane Average ID: UH002959
U R V A L U T V E C K L I N G L E D A R S K A P H O G A N U T V E C K L I N G K A R R I Ä R Hogans Personlighetsinventorium för Karriärutveckling Rapport för: Jane Average ID: UH002959 Testdatum: April
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Solbackens förskola (I enlighet med 6 kap. 8 i skollagen och 3 kap. 16 i diskrimineringslagen) Mål Alla barn på förskolan Solbacken skall känna
Läs merBUP PTSD-mottagning. Södra Älvsborgs Sjukhus. Barn- och ungdomspsykiatrisk klinik
BUP PTSD-mottagning Södra Älvsborgs Sjukhus Barn- och ungdomspsykiatrisk klinik PTSD vad är det? Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) är en diagnos som vi kan få efter att ha varit med om allvarliga och/eller
Läs merFör Maximiliam Bergström som samarbetar med Janina Andersson
JÄMFÖRELSE- RAPPORT För Bergström som samarbetar med Andersson 08.08.2018 Denna rapport tillhandahålls av: Lambertson Consulting Riddarvägen 42 184 51 Österskär E-mail: urban@u-lab.se Mobil: +46 70 539
Läs merUnga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh
Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh Gillberg ESSENCE (early symptomatic syndromes eliciting neuro developmental clinical examinations
Läs merKränkande särbehandling
SKYDDSROND: Kränkande särbehandling datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om kränkande särbehandling. För att
Läs merAtt göra likaplanen levande i verksamheten
Att göra likaplanen levande i verksamheten Värdegrundsfrågor och ett medvetet förhållningssätt kring likabehandling är ett ständigt pågående arbete på Korvetten. Vi vill försöka ge en bild av hur vi arbetar
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling Trollbackens förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Trollbackens förskola 2016-03-04 Jeanette Libera och Erica Rafstedt Innehållsförteckning Grunduppgifter...3 Definiering av olika begrepp...3 Aktuell kartläggning...3-5
Läs mer8 tecken på att du har en osund relation till kärlek
! Tisdag 28 mars 2017 Av Alexandra Andersson 8 tecken på att du har en osund relation till kärlek Hamnar du alltid i destruktiva förhållanden? Känner du att du alltid förändrar dig själv för att accepteras
Läs merVad är det då som gör att man inte får en bra start?
Guide: Bra start på nytt jobb När du börjar på ett nytt jobb, oavsett om det är externt eller internt, finns det förstås många frågor, funderingar och förväntningar. Både från din sida och från arbetsgivarsidans.
Läs merAtt ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:
Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina
Läs merVägledande PDF för poängsättning COPSOQ II, Sverige
Vägledande PDF för poängsättning COPSOQ II, Sverige Denna PDF är skapad för att underlätta poängsättningen när man har genomfört en enkätundersökning. Frågorna står i samma ordning som i enkäten, men utan
Läs merHela människan-hjulet Författarna och Studentlitteratur 2010
Gruppträff 1 Tema: Känslor Budskap: Alla känslor är okej : Att prata om känslor, benämna dem och tala om känslors funktion. Samt visa på kopplingen känsla tanke handling. Grundmaterial: mappar, pennor,
Läs merMalmö Operas etikpolicy beskriver vårt förhållningssätt, hur vi uppför oss gentemot varandra, publiken och omvärlden. Den är avsedd att ge vägledning
ETIKPOLICY Policyn berör samtliga som deltar i teaterns verksamhet, d v s alla tillsvidare- och visstidsanställda, pjäsengagerade samt personer med uppdrag inom Malmö Opera. Malmö Operas etikpolicy beskriver
Läs merEN GUIDE AV. Så matchar du kandidat med företagskultur!
EN GUIDE AV Så matchar du kandidat med företagskultur! EN GUIDE AV Inledning En av de vanligaste anledningarna till att medarbetare säger upp sig är att de inte känner sig hemma i företagskulturen. Det
Läs merBengts seminariemeny 2016
Bengts seminariemeny 2016 Bengt Kallenberg Bengt Kallenberg, civilingenjör som sedan 2006 arbetar med ledarutveckling, karriärutveckling, coaching, grupputveckling, seminarier och föredrag. Han har många
Läs merSlåttergubbens förskola
Slåttergubbens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 151201-161130 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Förskolechefen, ledningsgruppen
Läs mer18 beteenden som hindrar och irriterar
18 beteenden som hindrar och irriterar Bra och meningsfulla mål kan bidra till både motivation och inspiration. Men det handlar inte enbart om att ha och sätta mål för att få önskade resultat och eget
Läs merVarför är vår uppförandekod viktig?
Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden
Läs merTräningsprogram för att bli av med tvångssyndrom
Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten
Läs mer