Inkludering. Skolan är samhällets viktigaste arbetsplats. 16 juni 2015 Örnsköldsvik
|
|
- Torbjörn Åkesson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 16 juni 2015 Örnsköldsvik Grundkurs NPF för skolan Miriam Lindström Speciallärare och handledare 1 We have to teach the children we have Not the children we want to have Not the children we used to have Not the children of our dreams Ann B. Welch 2 Inkludering Skolan är samhällets viktigaste arbetsplats. En inkluderande skola innefattar elever med alla olika funktionsförmågor. Ett deltagande för alla som annars tidigt löper risk att segregeras och marginaliseras. 3 1
2 Inkludering Rumslig Social Didaktisk 4 Vad innebär det att vara normal om varje människa är unik? 5 Vilka spår lämnar skolan hos dig? Förebilder Känslor Tillit Samspel Respekt Lust Utveckling Självkänsla Kreativitet Förmåga Kunskaper Status 6 2
3 Children do well if they can Olöst problem och/eller en outvecklad tankefärdighet? (Ross Greene) Varför händer det? När händer det? Vad kan vi göra annorlunda? 7 Ouppfyllda förväntningar Att bemöta explosiva barn, Ross W Greene A Vuxna tvingar fram sin vilja! Du får inte Du måste B Samarbetsbaserad problemlösning C Tillfälligt ge upp en förväntan 8 B-korgen Samarbetsbaserad problemlösning Samarbete Krisförebyggande Ömsesidighet En relationsbyggande process Bygg en hjälpande relation Verktyg för att bli bättre på att hjälpa sig själv 9 3
4 Collaborative Problem Solving, CPS. Samarbetsbaserad problemlösning Problemlösning i samförstånd Definiera problemet Inbjudan Empati 10 Att lösa problem tillsammans. (Ross Greene, Vilse i skolan) Svartvitt tänkande Uppbåda energi Förutfattade meningar Hur egna beteendet påverkar andra Identifiera bristande förmågor hos elever som visar oflexiblilitet, frustration och explosivitet Skapa kontakt Flera lösningar Söka uppmärksamhet Hur? När? Vad? Försök förstå Fokusera på problemet Arbeta med eleven Hur tänker du? Tänk proaktivt Att göra bra saker är alltid att föredra 4
5 13 Toppen av ett isberg Beteenden som syns Oönskade beteenden Outvecklade färdigheter Bristande förmågor Exekutiv förmåga Språk/kommunikation Förmåga att reglera känslor Kognitiv förmåga Social förmåga Empatisk förmåga Pedagogiska tips/tankar Humöret Att vara till lags Uppmuntra Vaga begrepp Inlärning Baklängesinlärning Visualisera Ritprata Var nyfiken Våga testa 15 5
6 Eleven är hjälpt av att veta VAR ska jag vara? VAD ska jag göra? Med VEM ska jag vara? VILKA böcker/saker ska jag ha? VARFÖR ska jag göra det? VAD krävs för att uppnå målen? HUR länge? VAD ska hända sedan? Att tänka på. Förutsägbar skoldag Ostrukturerad tid Delaktighet Styrkor arbetsinstruktionerna Tydlig och konsekvent Tolka och värdera?? Eventuella förändringar Följ avtalade tider Frågor till individen Ta inget personligt Våga misslyckas Kommunikation Lyssna Ställ frågor Visa nyfikenhet Respekt Delge dina egna tankar 18 6
7 Hela klassen/skolan Hänsyn Uppmärksamhet Olikheter/diagnoser Grupperingar Extra resurser Rättvisa 19 Stöd vid möten med utbildningsanordnare Jag har kryssat för det som är viktigt för mig på grund av min funktionsnedsättning. Lärare och personal ska få information om min funktionsnedsättning. Tydliga skyltar och gärna foton på personalen utanför deras rum. Inga surrande fläktar, störande ljud eller flimrande starka lysrör. Information i god tid om vad som ska hända. Det är jobbigt för mig om det händer något oväntat. Både muntlig och skriftlig information, som är rak och tydlig. Påminnelser och hjälp med planering. Kontrollera att jag verkligen har uppfattat det ni har sagt. All undervisning på så få ställen som möjligt. Anteckningshjälp på lektioner och möten. Tillgång till ett lugnt rum om jag blir stressad och övertrött. Skriftlig information om vilken hjälp jag kan få och vem jag ska prata med för att få stöd. Öronproppar eller hörlurar för att slippa ljud. Jag behöver ordning och reda. Hjälpmedel som ger mig struktur, t.ex. tids- och planeringshjälpmedel, en whiteboard, scheman eller listor på vad jag ska göra. Stöd och strategier för hur och när jag ska börja ett arbete och avsluta det. Tala om precis vad jag ska göra och i vilken ordning jag ska göra det, vad som är viktigast att göra först om jag inte hinner allt, vem jag ska fråga om något blir fel och när jag kan fråga, när jag har ansvar och när andra har ansvar. Jag vill på bestämda tider gå igenom hur allt fungerar och ha stöd, samtal och hjälp att lösa problem. Annat som är viktigt för mig Detta material får lämnas till Mitt namn, Adress, Telefonnummer, E-postadress Detta material får lämnas ut till: Hjälpmedel / Hur då? Till vad? Tidshjälpmedel Hörselkåpor/hörlurar Talförstärkare Alphasmart Stavningsprogram Talsyntes Skanna text till dator Tangentbordsträning Smartboard Smartphone/lärplatta appar Planeringsverktyg, mallar, checklistor Shakeawake Sensorisk diet Utvärderingar, självskattning Visuellt stöd Reservutgång 7
8 Hjälp men hjälpmedel Hjälpmedelsinstitutet Ett decentraliserat Skoldatatek Örnsköldsvik Lena Salö , Boklådan Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd samt åtgärdsprogram 2014 Extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen (dokumenteras i individuella planen) Särskilt stöd beslutas av rektor och dokumenteras i ett åtgärdsprogram för elevens utveckling i riktning mot kunskapsmålen Uppmärksamma, utreda, utarbeta, genomföra, följa upp, utvärdera åtgärdsprogrammet 23 Utredning inom förskola/skola Pedagogisk Social Medicinsk Psykologisk Psykiatrisk Arbetsterapeutisk Studie-och yrkesvägledarens 24 8
9 Organisationsnivå Skola skolledning Hela skolan, personal, fysisk miljö, klass/gruppstorlek, arbetslag, schema, kompetensutveckling, handledning Gruppnivå Klassen/gruppen Lärmiljön, gruppering, gruppstorlek, samspel i mindre grupp,, speciallärarresurser, pedagogiska metoder, samverkan med andra lärare och grupper, läromedel, kamratrelationer Individnivå Eleven Elevens behov och önskningar, elevens delaktighet och goda relationer, placering i klassrummet, anpassade läromedel, alternativa verktyg 25 Tankeverktyg 1. Hur kan jag förstå eleven? 2. Arbeta med eleven! 3. Isberget 4. Var nyfiken! 5. Våga misslyckas! 26 Litteraturförslag Attention, Det finns alltid ett sätt, Gothia fortbildning Margareta Normell, Kunskap, fantasi och föreställning, studentlitteratur Ross W Greene, Vilse i skolan, Studentlitteratur Ross W Greene, Explosiva barn, Studentlitteratur Gunilla Gerland m.fl., Hjälpmedelsboken från grundskola till gymnasiet, Pavus.se Gunilla Gerland, Arbeta med autismspektrumtillstånd hantverket och den professionella rollen. OBS Ny upplaga! 27 9
10 Tack för ditt deltagande! Vi erbjuder både öppna kurser och uppdragsutbildningar enligt önskemål. Tel
Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03
Problematisk frånvaro Hemmasittare Miriam Lindström Föreläsare, handledare, speciallärare Vilken benämning ska vi använda? Hemmasittande Långvarig ogiltig frånvaro Skolk Skolvägran, (skolfobi), ångestrelaterad
Läs merSTÖD VID MÖTEN. Om det här materialet
STÖD VID MÖTEN Om det här materialet Det är ofta i möten med okända människor och miljöer som en person med Aspergers syndrom upplever svårigheter. Här presenteras materialet "Stöd vid möten", som på ett
Läs merADHD. - i skolan. Gunilla Svanfeldt. www.atvidaberg.se BARN OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
ADHD - i skolan Gunilla Svanfeldt Är extremt beroende av stimulans utifrån för att inte tröttna En tendens att reagera på allt utan urskillning, reflektion eller eftertanke Svårighet att styra och reglera
Läs merAutismspektrumtillstånd hos vuxna. Agneta Hell
Autismspektrumtillstånd hos vuxna Agneta Hell Autismspektrumtillstånd (AST) Under beteckningen AST samlas bl.a de tidigare diagnoserna autistiskt syndrom, aspergers syndrom och atypisk autism/autismliknande
Läs mer2014-04-15. Temadag 24 april 2014 Skolfrånvaro Nacka. Skolan är samhällets viktigaste arbetsplats. Vilka spår lämnar skoltiden?
Temadag 24 april 2014 Skolfrånvaro Nacka Föreläsning Miriam Lindström Speciallärare och handledare www.attention-utbildning.se Skolan är samhällets viktigaste arbetsplats. En inkluderande skola innefattar
Läs merElevhälsa läsår
Elevhälsa läsår 2018-2019 Begreppet Elevhälsa Begreppet myntades i den statliga elevvårdsutredningen från år 2000. Ville komma bort från begreppet elevvård där skolan framstod som en behandlingsinstitution
Läs merArbete med barn och elever med autism
Arbete med barn och elever med autism Stödmaterialet har arbetats fram av Stöd- och hälsoenheten 1 2016-01-20 Inledning Denna information vänder sig till rektorer, förskolechefer och pedagoger som arbetar
Läs merAtt skapa struktur för måluppfyllelse i samverkan
Att skapa struktur för måluppfyllelse i samverkan Anna Borg Skolsamordnare på KIND - Kompetenscentrum för utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar KIND - Kompetenscentrum för utvecklingsrelaterade
Läs merAtt samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan
Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan Hur kan vi förändra förhållningssätt och undervisningsformer för att nå alla elever i deras väg mot en högre måluppfyllelse? Vi lyfter fram
Läs merAtt förstå och hantera problemskapande beteende. Familjestödsenheten 12 oktober 2011
Att förstå och hantera problemskapande beteende Annika Bengtner Thomas Ahlstrand Familjestödsenheten 12 oktober 2011 Kvällens agenda: Utvecklingsstödjande förhållningssätt Samarbetsbaserad problemlösning
Läs merBarn som sakta faller ur skolan
Barn som sakta faller ur skolan en undersökning om situationen för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar www.attention-riks.se 1 Attention arbetar för Att människor med neuropsykiatriska
Läs merVerktyg för utvärdering och kartläggning
Verktyg för att utvärdera och kartlägga 2019-03-18 Verktyg för utvärdering och kartläggning Lågaffektivt bemötande och tydliggörande pedagogik, del 2 Leg. psykolog David Franzén Plan för idag 1 2 3 Repetition
Läs merStöd vid upprättande av Åtgärdsprogram Lathund Använd de frågeställningar som passar ert behov.
Stöd vid upprättande av Åtgärdsprogram Lathund Använd de frågeställningar som passar ert behov. Stöd vid upprättande av Åtgärdsprogram Kartläggning Liten Kartläggning eller Stor Kartläggning Liten Kartläggning
Läs merAutism vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet/eleven
Autism vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet/eleven Malin Sunesson, specialpedagog malin.sunesson@orebro.se Centralt skolstöd orebro.se DSM-5 Autism Autistiskt syndrom
Läs merFrågeguide Kvalitetsgranskning Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi (2010)
1 (17) Dnr 40-2010:119 Frågeguide Kvalitetsgranskning Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi (2010) 2 (17) Huvudmannen 1.1 Förvaltningschef (eller motsvarande) m.fl. Inledning Hur uppfattar ni att det fungerar
Läs merVuxna/unga vuxna med ADHD
Vuxna/unga vuxna med ADHD, bemötande och förhållningssätt Angelica Ogland 19/11/2014 Det här är jag Angelica Ogland, 26 år. Jobbar på Attention Stockholm med föreläsningar och samtalsgrupper för personer
Läs merAutismspektrumtillstånd AST
Autismspektrumtillstånd AST Malin Sunesson, specialpedagog Resursgrupp Au4sm malin.sunesson@orebro.se Centralt skolstöd orebro.se DSM-5 Autismspektrumtillstånd Autistiskt syndrom Desintegrativ störning
Läs merEXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram
EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR Åtgärdsprogram SKOLLAGEN Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån
Läs merAtt förstå och möta barn och ungdomar med problemskapande beteende
Att förstå och möta barn och ungdomar med problemskapande beteende Härryda 2010-03-02 Thomas Ahlstrand www.pedagogiskinspiration.se Dagens agenda: Liknande symtom/beteenden men olika orsaker Förståelse
Läs merÅtgärdsprogram. Lathund. En hjälp till hur den nya blanketten för Åtgärdsprogram är tänkt att användas.
Åtgärdsprogram Lathund En hjälp till hur den nya blanketten för Åtgärdsprogram är tänkt att användas. Beskriv kortfattat vilka åtgärder ni redan gjort för att stötta eleven. Ofta har lärare / fritidspersonal
Läs merAtt stödja exekutiva funktioner i praktiken
Specialpedagogik Grundskola åk 1-9 Modul: Inkludering och delaktighet uppmärksamhet, samspel och kommunikation Del 7: Variation i perception och kognitiv förmåga Att stödja exekutiva funktioner i praktiken
Läs merBarn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan. Ulrika Aspeflo www.aspeflo.se ulrika@aspeflo.se
Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Ulrika Aspeflo www.aspeflo.se ulrika@aspeflo.se Olika fast ändå lika ADHD Aspergers syndrom Bipolär sjukdom Tourette Inlärningssvårigheter Vad
Läs merElever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) - symtom, förhållningssätt och pedagogiska anpassningar
Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) - symtom, förhållningssätt och pedagogiska anpassningar Leg psykolog Anna Karin Östlin Specialpedagog Karin Sandberg 2015-06-12 Disposition Vad
Läs merSkolenkäten hösten 2012
Skolenkäten hösten 2012 Totalrapport för Skolenkäten till elever i årskurs 5, årskurs 9 och år 2 i gymnasiet Antal medverkande skolenheter: 602 Grundskolor Gymnasieskolor Årskurs 5 Årskurs 9 År 2 Antal
Läs merPedagogiska utmaningar och lösningar i undervisningen av placerade barn. 13.4.2016 Korsholm
Pedagogiska utmaningar och lösningar i undervisningen av placerade barn 13.4.2016 Korsholm Statens skolhem fostrings-, undervisnings- och vårdtjänster för omhändertagna barn och ungdomar i grundskolåldern
Läs merKonflikthantering hemma och i skolan Familjestödsenheten, Göteborg, den 14 mars 2012. Karin Utas Carlsson www.tradet.org
Konflikthantering hemma och i skolan Familjestödsenheten, Göteborg, den 14 mars 2012 Karin Utas Carlsson www.tradet.org www.tradet.org/ksa Ross Greene. Explosiva barn och Vilse i skolan (rekommenderas
Läs merFrån forskning till praktik. Undervisning för elever med, (eller utan?!), autism i grundskolan. Ulrika Aspeflo ulrika@aspeflo.se www.aspeflo.
Från forskning till praktik Undervisning för elever med, (eller utan?!), autism i grundskolan Ulrika Aspeflo ulrika@aspeflo.se www.aspeflo.se Hur förändrar vi undervisningen så att elevens frågetecken
Läs merBarn idag och föräldrarollen
Barn idag och föräldrarollen Barns inlärning och utveckling Karin Rosvall AB karin.rosvall@telia.com Telefon: 0703-245515 1 Föräldrarollen Upplever Du som förälder att du ibland o är vilsen och känner
Läs merAtt arbeta med elever i svårigheter. Belinda Norinder, specialpedagog 20151119 Linnéuniversitetet
Att arbeta med elever i svårigheter Belinda Norinder, specialpedagog 20151119 Linnéuniversitetet Föreläsningens upplägg Vad säger skollagen? Elever i svårigheter Vad innebär det för eleven att ha ADHD
Läs merDet sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.
Det sitter inte i viljan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. För att kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionshinder i vardag, studier och yrkesliv behöver vi
Läs merElevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen.
SEP Skola Elev Plan Denna kartläggning gäller vid frågeställning kring bristande måluppfyllelse, anpassad studiegång, ansökan till särskild undervisningsgrupp eller vid problematisk skolfrånvaro. Den skrivs
Läs merInkludering. Christel Jansson Kerstin Dahlberg Johansson @hoor.se
Inkludering Christel Jansson Kerstin Dahlberg Johansson @hoor.se Arbetet med inkludering har inte en tydlig början och ett tydligt slut. Det handlar om processer där attityder måste bearbetas och demokratiska
Läs merFryxellska skolans Värdegrund Kultur
Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Trygghet Glädje Ansvar Respekt och hänsyn Lärande/utveckling - På Fryx är trygghet centralt för en god arbetsmiljö för elever och vuxna. Vi har ett tillåtande klimat
Läs merElever som utmanar - strategier och verktyg för ökad inkludering
Elever som utmanar - strategier och verktyg för ökad inkludering Vilka är vi? Jenny Lindqvist: Utbildad 1-7 lärare, Ma/No Utbildad speciallärare med inriktning matematik Arbetat som klasslärare i F-9 Startat
Läs merCHECKLISTA FÖR EXTRA ANPASSNINGAR, SÄRSKILT STÖD, ÅTGÄRDSPROGRAM
CHECKLISTA FÖR EXTRA ANPASSNINGAR, SÄRSKILT STÖD, ÅTGÄRDSPROGRAM Efter kartläggningen görs en pedagogisk bedömning av elevens eventuella behov av särskilt stöd. Det är betydelsefullt att både kartläggningen
Läs merLedarskap i klassrummet
Ledarskap i klassrummet Örebro 2010-12-01 Pernilla Starck pernilla.starck@telia.com 2010-12-02 1 Hörnsten 2 I klassrummet Ledarskap i klassrummet Att utveckla kunskaper om och erfarenheter av ett ledarskap
Läs merMall vid kartläggning
Mall vid kartläggning Skola: Elevens namn: Datum: Närvarande personer vid kartläggning: Situationer som fungerar bra för eleven Situationer som fungerar mindre bra för eleven Elevens starka och svaga sidor
Läs merArbete och Studier. ADHD-center. ADHD-center, Habilitering & Hälsa SLL
Arbete och Studier ADHD-center 1 2 Innehåll ADHD i skola/arbete Gymnasieutbildning Vuxenutbildning och Högskola ADHD i arbetslivet Sidan 3 ADHD i skola/arbete; Att planera och komma igång Att komma ihåg
Läs merUtvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012
Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett
Läs merKommunikation och språk med utgångspunkt från skolans styrdokument
Kommunikation och språk med utgångspunkt från skolans styrdokument NPF-podden, UR www.aspeflo.se Språk och kommunikation i skolan Lek social interaktion, i olika sammanhang Information söka använda - värdera
Läs merELEVHÄLSA PÅ GRANSÄTERSKOLAN. Läsåret
ELEVHÄLSA PÅ GRANSÄTERSKOLAN Läsåret 2018-2019 Elevhälsa i Håbo Kommun Reglerna för elevhälsoarbetet finns beskriven i Skollagen kapitel 2, 25-27 elevhälsa och kapitel 3, 6-12 där bestämmelser om särskilt
Läs merProjektet 2014 från ax till limpa!
Projektet 2014 från ax till limpa! Syfte: Att dela med oss av våra erfarenheter och beskriva vårt förhållningssätt i mötet med barn med så kallade problemskapande och annorlunda beteenden för att skapa
Läs merVÄLMÅENDE GER RESULTAT
VÄLMÅENDE GER RESULTAT BÄTTRE SKOLOR PÅ 1 MINUT Bättre skolor är ett projekt för att utveckla skolelever. Med kunskap från psykologi och forskning inom skolan vet vi vad som gör skillnad. Vi lär ut fungerande
Läs merVälkommen till en föreläsning om problemskapande beteende. - starka reaktioner och utbrott
Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende - starka reaktioner och utbrott Dagens föreläsare Kerstin Kwarnmark Leg. psykolog, Västerås Sara Bäck Leg. psykolog, Västerås Anneli Cajander Specialpedagog,
Läs merPlan för elevhälsan, Torsbergsgymnasiet 2014/2015
Torsbergsgymnasiet 2015-04-29 Plan för elevhälsan, Torsbergsgymnasiet 2014/2015 Syfte Planen syftar till att ge en tydlig struktur för de olika typer av insatser och åtgärder som är tänkbara för att främja
Läs merGefle Montessoriskolas. Handlingsplan för elevhälsa. Läsåret 2015/2016
Gefle Montessoriskolas Handlingsplan för elevhälsa Läsåret 2015/2016 Kunskap är glädje Planen är reviderad 2015-09-15 och omfattar förskoleklass, skola, skolbarnomsorg (fritidshemmet) från förskoleklass
Läs merDiskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011)
Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011) Vad är era egna erfarenheter kring att genomföra klassrumsbesök? Syfte, möjligheter och utmaningar med klassrumsbesök? Hur förbereder man sig som rektor
Läs merUR ETT SKOLKURATORSPERSPEKTIV
SKOLKURATORSENHETEN Utbildningsförvaltningen UR ETT SKOLKURATORSPERSPEKTIV SKOLA Typ av skola grundskola gymnasium Huvudman kommunal skola friskola Stadium/ år F-5 6 9 F-9 gymn Antal elever INLEDNING Detta
Läs merSåhär vill jag ha det i skolan
Av leg. logopeder Ida Rosqvist & Julia Andersson Widgitsymboler Widgit Software/Hargdata 2017. Planera, organisera, genomföra och avsluta skolarbete Det är bra om mina föräldrar får veta läxor och annan
Läs merExplosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi?
Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Elisabeth Fernell, Gunnar Fransson, Mats Johnson och Sven Östlund /Presentation I: Elisabeth Fernell 2012-10-25 Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Utvecklingsneurologiska
Läs merLyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap
Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Checklistor från boken, Gothia Fortbildning 2014 Kapitel 2. Pedagogisk grundsyn På en skala från 1 10 (där tio är bäst), hur långt tycker
Läs merFramgångsrik lärmiljö för att öka elevernas kunskap och måluppfyllelse
Framgångsrik lärmiljö för att öka elevernas kunskap och måluppfyllelse Vilka hinder? Skapa gynnsamma förutsättningar! Hur då? Undanröja hinder! Utvärdera effekterna? Hur? 1 Finns inga färdiga recept varken
Läs merVad är det som gör ett svårt samtal svårt?
Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet
Läs merPedagogens/pedagogers bedömning
Utbildningsförvaltningen Pedagogisk utredning Elever i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem Datum Diarienr Relevanta uppgifter i blanketten fylls i Elevens namn Textfälten utvidgas automatiskt
Läs merInformation om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF
Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF Thomas Ahlstrand, samordnare NPF, SPSM Innehåll Information om SPSM samt den särskilda
Läs merLågaffektivt bemötande -vad är det och hur använder vi det? Nilsson Malin Sunesson Cecilia Ljungström Specialpedagoger Centralt skolstöd, Lotsen
Lågaffektivt bemötande -vad är det och hur använder vi det? Nilsson Malin Sunesson Cecilia Ljungström Specialpedagoger Centralt skolstöd, Lotsen malin.sunesson@orebro.se cecilia.ljungstrom@orebro.se orebro.se
Läs merLära på egna villkor utmaningar och utveckling
Lära på egna villkor utmaningar och utveckling 2 Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att barn, unga och vuxna, oavsett funktionsförmåga, ska nå målen för sin utbildning. Det gör vi genom
Läs merUAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn
UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal
Läs merTillsammans ger vi bättre stöd till eleverna. ett reportage om nya samverkansformer i Linköping
Tillsammans ger vi bättre stöd till eleverna ett reportage om nya samverkansformer i Linköping Kunskapsutbyte som skapar nya möjligheter Ny teknik kan utgöra ett bra stöd för elever i skolarbetet. Men
Läs merInkludering, utan exkludering, eller tack vare?
Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper
Läs merELEVER I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD
Elever i behov av särskilt stöd har enligt styrdokumenten rättighet att få det stöd de behöver för sin skolgång och utveckling. I Lgr-11 kan vi läsa Läraren ska i samarbetet särskilt uppmärksamma elever
Läs merSamverkan Växjö kommun och Specialpedagogiska skolmyndigheten
Samverkan Växjö kommun och Specialpedagogiska skolmyndigheten Carina Färdigh, förskolechef Birgitta Salomonsson Wiger,specialpedagog Britt-Lis Persson, rådgivare SPSM Samverkan kring tillgänglig lärmiljö,
Läs merArbetsplan Fryxellska skolan 2017/18
Arbetsplan Fryxellska skolan 2017/18 Innehåll Fryxellska skolan arbetsplan läsåret 2017/18... 2 Ledord för arbetet i Fryxellska skola... 2 Vår vision om Fryxellska skolan... 2 Beskrivning av skolan...
Läs merRutin för arbete med lärmiljöer, extra anpassningar och särskilt stöd
Rutin för arbete med lärmiljöer, extra anpassningar och särskilt stöd Rutinen är skapad efter att bestämmelserna kring stödinsatser förändrats från och med den 1 juli 2014. I de nya bestämmelserna används
Läs mer1 Frågor årskurs 2 grundskola
1 Frågor årskurs 2 grundskola Skalan som används är 4- gradig och visualiseras med glada och ledsna gubbar. Det går även att svara Vet inte. Bakgrundsfrågor Är du (pojke/flicka) Var bor du? (lista med
Läs merAttentions Skolplattform
Attentions Skolplattform INNEHÅLL En skola för alla hur når vi dit?...5 1. Kunskap, kompetens och bemötande...7 2. Tillgänglighet och anpassningar...7 3. Samverkan...9 4. Inkludering, delaktighet och inflytande...9
Läs mer1
www.supermamsen.com 1 Skolan ser: En elev som fungerar. Jobbar på. Har vänner. Det är inga problem i skolan! Hemmet ser: Ett barn som trotsar, inte orkar med Inte orkar träffa vänner... Inte orkar fritidsaktiviteter
Läs merNu inför det nya läsåret vill vi att ni läser igenom vad som är Vikeneskolans värdegrund och samtalar med era barn om vad det innebär.
Under läsåret 2010-2011 diskuterade vi olika begrepp som värdegrund, respekt, demokrati, inflytande och ansvar med eleverna och tillsammans med elever och vårdnadshavare arbetade vi fram en gemensam värdegrund
Läs merLokal elevstödagenda Rindö Skola
2017-08-22 Lokal elevstödagenda Rindö Skola 2017-2018 Vår lokala elevstödsagenda följer Vaxholms Stad Elevstödsagenda och ska ses om ett komplement till denna. Agendan beskriver Rindö Skolas lokala arbete
Läs merProjektnätverk - Förändringsledning. Hur påverkar hjärnan mig som projektledare?
Projektnätverk - Förändringsledning Hur påverkar hjärnan mig som projektledare? 1 www.minspiro.se Hur motiverar man andra? Hur blir du motiverad? 1 Yttre och inre motivation Yttre motivation Handling ->
Läs merÅrsplan Förskolan Kastanjen 2015/16
Reviderad 150824 Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1 åringar, 1-2 åringar 2-3 åringar,
Läs merIndividuell plan LSS
Individuell plan LSS Ett sätt för dig att påverka din situation Vad är en individuell plan? Du som har rätt att få insatser enligt LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) har rätt
Läs merNPF-säkring. Hur man med små medel kan göra stor skillnad
NPF-säkring Hur man med små medel kan göra stor skillnad Elinor Kennerö Tonner Biträdande rektor, Källbrinksskolan, elevhälsoansvar F-9 Grundskollärare i svenska och engelska Handledare i Vägledande Samspel
Läs merBarn och elevenkäter genomförda i Värnamo kommun 2015
Barn och elevenkäter genomförda i Värnamo kommun 2015 Förskolan 2015 Får alla barn vara med att bestämma vad ni skall göra på förskol Får du vara med och bestämma vad ni skall göra på din förskola? Får
Läs merEn sjöhäst är inte alltid en sjöhäst
En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst Skapa en tydliggörande kommunikativ miljö Anna Glenvik Astrid Emker 1 Delaktighet Vad betyder ordet delaktighet för dig Vilka faktorer påverkar delaktighet? Delaktighet
Läs merKUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa
KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9 Inbjudan att delta i en studie om skolan, lärande och miljö Vad är Kupol? Kupol (Kunskap om ungas psykiska hälsa
Läs merJoanna Lundin. Föreläsare och författare
Joanna Lundin Föreläsare och författare Hemsida www.joannalundin.com Facebook Joanna Lundin Föreläsare Skolkraft Instagram @joannalundin Om Mig HKK-lärare sedan-92 NPF-pedagog Dipl. Coach Lärarfortbildare
Läs merBarn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul
Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver
Läs merNytorpsmodellen. Hur skapa stödjande och stimulerande lärmiljöer i skolan samarbete som utgångspunkt
Nytorpsmodellen Hur skapa stödjande och stimulerande lärmiljöer i skolan samarbete som utgångspunkt Nytorpsmodellen 2009-2016 Grundskola Mentorsprojekt Centrala elevhälsan Rektorsområde skola 1 skola 2
Läs merNeglinge gårds förskola. Nacka kommun
Neglinge gårds förskola Nacka kommun Observationen genomfördes av: Inger Dobson Ekerö kommun Anita Fröberg Ekerö kommun v 19 2017 Innehållsförteckning Inledning Om Våga visa Kort om förskolan Observatörernas
Läs merBarn i behov av särskilt stöd Gudmuntorp skolas arbetsprocess
Förklaringstext till Barn i behov av särskilt stöd Gudmuntorp skolas arbetsprocess UPPMÄRKSAMMA Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från
Läs merStöd i skolan. ett sätt att lyckas
Stöd i skolan ett sätt att lyckas Den här foldern är till för dig som har barn i grundskolan. Här kan du läsa om vilka möjligheter som finns för elever som är i behov av stöd, och hur skolorna arbetar
Läs merSpecialpedagogik 1, 100 poäng
Specialpedagogik 1, 100 poäng Kurskod: SPCSPE01 Kurslitteratur: Specialpedagogik 1, Larsson Iréne, Gleerups Utbildning ISBN:978-91-40-68213-0 Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande
Läs merReviderad 2014-11-17. Handlingsplan för elevhälsa på Hagalidskolan
Handlingsplan för elevhälsa på Hagalidskolan Skapat den 2014-08-14 Handlingsplan för elevhälsa på Hagalidskolan Att arbeta med elevhälsa innefattar alla åtgärder som vidtas för att skapa en miljö som främjar
Läs merVår lokala likabehandlingsplan
Vår lokala likabehandlingsplan 1 Stålhagens förskola Augusti 2014- juli 2015 lightversion Alla barn ska känna sig trygga och välkomna till vår förskola. 2 Likabehandlingsplan Stålhagens förskola läsåret
Läs merPlan för Elevhälsoarbetet på Dammfriskolan
plan för elevhälsoarbetet 160811 Malmö stad Grundskoleförvaltningen Dammfriskolan 2016-06-22 Plan för Elevhälsoarbetet på Dammfriskolan Elevhälsoarbetet Allas ansvar Elevhälsoarbetet på Dammfriskolan tar
Läs mer2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS
2015/2016 Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. All planering och alla aktiviteter
Läs merLokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014
Lokal pedagogisk planering för s förskoleklass, läsår 2013/2014 Syfte: Skolans uppdrag: Mål: Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer
Läs merUpplägg för dagen. Vad är problemskapande beteende? Vad är lågaffektivt bemötande?
Upplägg för dagen 13.00-14.30 - Inledning och bakgrund - Tre pedagogiska principer för ett lågaffektivt bemötande 14.30-15.00 - Fika 15.00-16.00 - Metoder för att minska problembeteende 1 Vad är lågaffektivt
Läs merElevenkät Viljan Friskola Vt. 2014
Elevenkät Viljan Friskola Vt. 2014 Sammanställning av Elevenkäterna på Viljan Friskola. Det är 19 av 21 elever som har besvarat enkäten. Kommentarer från ungdomarna är skrivna med röd text och resultatet
Läs merTydlighet och struktur i skolmiljö
Tydlighet och struktur i skolmiljö Skoldagen 21 mars 2013 Evelyn Widenfalk Ehlin Leg. arbetsterapeut Jenny Rignell Leg. arbetsterapeut Definitioner Funktionsnedsättning: nedsättning av fysisk, psykisk
Läs merEnkätresultat för vårdnadshavare till elever i Ulvsundaskolan i Stockholm hösten 2012. Antal svar: 10
Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Ulvsundaskolan i Stockholm hösten 2012 Antal svar: 10 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande termin Under
Läs merVad är Collaborative Problem Solving?
Vad är Collaborative Problem Solving? Helene Tranquist Jag föreläser om problemskapande beteenden hos personer med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF). I mina föreläsningar reflekterar jag över tänkbara
Läs merEnkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten 2012. Antal svar: 34
Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten 2012 Antal svar: 34 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande termin
Läs merKurs: Handledning 100p. Handledarkurs. Studiehandledning. Namn:
Kurs: Handledning 100p Handledarkurs Studiehandledning Namn: Uppläggning av studierna i samband med distans och flex. Träff 1. Presentation av kursen och uppläggning Träff 2. Introduktion av studieområdet
Läs merSamtal kring känsliga frågor
Samtal kring känsliga frågor Ibland ställs du inför en situation där du behöver samtala med en medarbetare om något besvärligt eller känsligt. Skälen kan vara många - exempelvis: att du inte är nöjd med
Läs merKvalitetsgranskning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse
Kvalitetsgranskning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Dnr:40-2010:71 INTERVJUGUIDE FÖR INSPEKTÖRER: REKTORS INTERVJUER Leder rektor
Läs merPLAN FÖR ELEVHÄLSA. Elevhälsa. Plan för elevhälsa S i d a 1 7
Elevhälsa Plan för elevhälsa 2018 S i d a 1 7 Elevhälsan Skolan, förskoleklassen och fritidshemmet får sitt uppdrag från läroplanen för grundskolan (lgr 11), skollagen (2010), skolförordningen (2011:185)
Läs merNPF-anpassad undervisning. Vad innebär det rent praktiskt?
NPF-anpassad undervisning Vad innebär det rent praktiskt? Vad ska vi prata om Funktionsförmågor Exekutiva funktioner Kompensera och anpassa Bedömning Funktionsförmågor påverkas av olika saker NPF t ex
Läs merInformation om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF
Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF Autism & AspergerföreningenDistrikt Göteborg Onsdagen 22april 2015 Thomas Ahlstrand,
Läs mer