Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) - symtom, förhållningssätt och pedagogiska anpassningar

Transkript

1 Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) - symtom, förhållningssätt och pedagogiska anpassningar Leg psykolog Anna Karin Östlin Specialpedagog Karin Sandberg

2 Disposition Vad är NPF? Förhållningssätt. Anna Karin Östlin Fikapaus Pedagogik och anpassning av skolsituationen Karin Sandberg

3 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar = NPF Utvecklingsavvikelser Beteendeavvikelser Neurologisk grund Livsperspektiv Ofta ärftligt

4 Svårigheter med: Minne Motorik Koncentration Tidsuppfattning Läsa, skriva, räkna Inlärning i allmänhet Självstyrning och planering Socialt fungerande och kamratrelationer

5 Andra vanliga svårigheter vid NPF Aggressionsutbrott Sömnstörningar Matproblem Depression Ångest Tvång Tics

6 DSM-IV blev DSM-5 i maj 2013 Anna Karin Östlin/Karin Sandberg

7 Nytt i DSM-5 Fem diagnoser blev en Autism Tre huvudområden inom Autismspektrum blev två Begränsningar i social kommunikation och socialt samspel Begränsade repetitiva beteenden, intressen och aktiviteter Ändrad debutålder vid Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) (12 år)

8 Vad innebär ADHD? Uppmärksamhetssvårigheter Bristande impulskontroll Hyperaktivitet Leder till betydande svårigheter i det dagliga livet

9 Symtom vid ADHD Bristande uthållighet Svårt rikta uppmärksamhet Svårt fördela uppmärksamhet Svårigheter att mobilisera energi för att påbörja och/eller avsluta uppgifter

10 Symtom vid ADHD, fortsättning Reagerar utan reflektion/eftertanke Extremt handlingsbenägna Livet präglas av kortsiktighet, planlöshet och bristande målinriktning Söker omedelbar behovstillfredsställelse

11 Symtom vid ADHD, fortsättning För hög eller för låg aktivitetsnivå Motorisk överaktivitet hos barn Otålighet och rastlöshet hos vuxna Kan ha svårt att kontrollera sina affekter p.g.a. impulsiviteten Svårt att stanna upp och lyssna vilket påverkar socialt samspel

12 ADHD hos flickor Ärftlighet sannolikt densamma för pojkar och flickor Pojkar identifieras p.g.a. utagerande beteende/flickor för ouppmärksamhet och kognitiva svårigheter Pojkar mer hyperaktiva med mer beteendestörningar Ofta allmän rastlöshetskänsla Pillande, skrivande, kladdande, tuggande "Hyperpratar" "Hyperreaktiva" (="överreagerar" alltid) "Pedantiska städare" ofta Ofta sömniga dagtid Ofta långsamma vid reaktionstidstestning Ofta få fritidsintressen Ofta uttalade kamratsvårigheter

13 Hur vanligt är ADHD? 3-5 % av skolbarn har en tydlig ADHD (1/4-1/5 är flickor) Ytterligare några % har en del av symtomen vid ADHD Betydande regionala skillnader p.g.a. kunskapsnivå och attityd

14 Vad innebär Autism? Nedsatt förmåga till social kommunikation och samspel Speciella, begränsade och intensiva intressen Rutinbundenhet och bristande flexibilitet Leder till betydande svårigheter i det dagliga livet.

15 Symtom vid Autism Svårigheter med verbal och icke-verbal kommunikation Svårt att kommunicera och kontrollera känslor (intellektualisering av känslor) Svårt med social integration och att få kamrater, blir ofta mobbade

16 Symtom vid Autism, fortsättning Motorisk klumpighet Behöver hjälp med dagliga aktiviteter (ADL) Fixering vid specialintresse(n) Sensorisk över/underkänslighet (ljud, beröring, smak, konsistens, lukt, smärta, temperatur)

17 Symtom vid Autism, fortsättning Ojämn begåvningsprofil Exekutiva svårigheter (planering, arbetsminne, impulsivitet) Kognition (Theory of Mind/mentalisering, central koherens, flexibelt tänkande, minne) Språket: pragmatik, prosodi, pedantiskt tal Några utvecklar uppförandeproblem

18 Autism hos flickor Flickor får diagnos senare än pojkar Söker hjälp för andra psykiatriska problem Har lättare att imitera andras beteende jmf med pojkar Fungerar ofta sämre hemma än i skolan Undviker kravsituationer Specialintressen är ofta mindre udda än pojkars Kan ha stora mat/ätproblem Pratar utan känsla för mening och innehåll Bryr sig inte om alt. är fixerad vid utseende och kläder

19 Hur vanligt är Autism? 2-4 av 1000 Fler pojkar än flickor (4,7:1) - utjämning? Allt fler får diagnosen AS Regional variation p.g.a. kunskapsnivå och attityd

20 Svårigheter under dagen vid Autism Nya miljöer Nya aktiviteter Nya grupperingar Dålig kontinuitet Spontana förändringar Olika bemötande - olika rutiner Ostrukturerad tid (raster, håltimmar, att vänta)

21 Förberedelse vid Autism de sju frågorna 1. Vad ska jag göra nu? 2. Var ska jag vara? 3. Med vem ska jag vara? 4. Hur länge ska det hålla på? 5. Vad ska hända sedan? 6. Vad ska jag ha med mig? 7. (Varför ska jag göra det?)

22 Förhållningssätt/Bemötande vid NPF Individen i centrum; olika yttringar hos olika individer, olika symtom mest framträdande Kunskap (teoretisk och praktisk) om tillstånden God relation Nyfikenhet Flexibilitet Lyhördhet Respekt

23 Filosofi/människosyn Kids do well if they can (barn beter sig bra om de kan) Kids do well if they want to (barn beter sig bra om de vill) Doing well is preferable (vi föredrar att göra rätt/bra)

24 Barn gör rätt om de vill Han manipulerar oss Hans bror var likadan Han saknar motivation Han har nog någon diagnos Han vill bara ha sin vilja fram Han har bara en negativ attityd Han vill bara ha uppmärksamhet Hans föräldrar har ingen pli på honom

25 Uppmuntran/ motivation Bekräfta, beröm och belöna Försök fånga intresset i stunden Acceptera beroendet av motivation Låt barnet vara delaktigt och aktivt

26 Förberedelse vid Isbergsmodellen autismspektrumtillstånd, forts. Gör en arbetsplan där syfte Beteenden som syns; t.ex barnet gör inte sina uppgifter arbetssätt tidsåtgång och typ av redovisning framgår tydligt Orsaker; t.ex har inte förstått uppgiften, stressas av att kamraterna arbetar, kommer sig inte för att fråga

27 Pedagogiska anpassningar

28 Strukturstöd Exempelvis: Schema och kalender Arbetsordningar/aktivitetsordningar Arbetssätt Lektionsstruktur Tidsstöd

29 Schema Ur Hjälpmedelsboken av Gunilla Gerland

30 Arbetsordning Några exempel: 1. Läs sidorna i geografiboken 2. Svara på frågor på arbetsblad 8 3. App- Min geografi Vad vill du göra först? 1. 2.

31 Rastaktiviteter Anna Karin Östlin/Karin Sandberg

32 Arbetssätt Strukturerat, tydligt och målinriktat undervisande Hjälper eleven att svara på frågan Hur ska jag göra? Skolverket-viktiga val i klassrummet

33 Lektionsstruktur Exempel på lektionsplanering som skrivs på tavlan Återkoppling Mål Grodor och paddor (återkoppla till det som gjordes förra lektionen) Veta hur en groda övervintrar (målet för dagens lektion) Uppgift Sammanfattning Utvärdering Nästa lektion Se en film om grodor och paddor Skriv en sammanfattning tillsammans med eleverna utifrån filmen Vad lärde vi oss idag? Vad kan förbättras? Skriva en text om grodan

34 Tidsstöd Anna Karin Östlin/Karin Sandberg

35

36 Visuellt stöd Bild- och symbolstöd Skriftlig information Stödjer det muntliga Informationen finns kvar

37 Ritprat Reda upp/förklara Visa konsekvenser Stödja mentalisering Utveckla reflektion Tips: När tålamodsburken rinner över- om att ritprata av Gunnel Lindkvist När tålamodsburken rinner över- pdf

38 Kommunikationsstöd Tecken, symboler och bilder Ritprat Rak och enkel kommunikation Skriftlig information

39 Digitala möjligheter Några exempel: Mobil, surfplatta, dator Talförstärkare Flipped classroom Talsyntes Bildprogram Inlästa läromedel och böcker Pedagog Stockholm- Surfplattor och appar i skolan Skoldatatek Pedagog Stockholm- Flipped classroom

40 Anpassningar vid bristande förmåga att rikta/fördela uppmärksamhet mobilisera energi för att påbörja/avsluta uthållighet minne språk motorik theory of mind/mentalisering Tips: Levla lärandet- åtgärds och anpassningsbank

41 Webside tips (föreningen Attention) (Autism och Aspergerförbundet)

42 Referenslitteratur Flickor med ADHD, Kathleen G. Nadeau m.fl. Studentlitteratur, 2002 Den kompletta guiden till Aspergers syndrom, Tony Attwood, Studentlitteratur, 2008 Arbeta med Autismspektrumtillstånd, hantverket och den professionella rollen, Gunilla Gerland, Pavus utbildning, 2014 Hjälpmedelsboken från grundskolan till gymnasiet, Gunilla Gerland, Pavus utbildning Vilse i skolan, Ross Green, Studentlitteratur, 2014 En "5:a" kan få mig att tappa kontrollen! Karin Dunn Buron, Pedagogiskt perspektiv, 2013 Sociala berättelser: specialpedagog Birgitta Andersson eller Trippelkommunikation, KAT-kittet: kognitiv affektiv träning, Callesen, Möller-Nielsen och Attwood,

43 Tack för uppmärksamheten! Konsultativt stöd