Barn i behov av särskilt stöd i förskolan

Transkript

1 Barn i behov av särskilt stöd i förskolan - bemötande och anpassning av undervisningen Gunilla Carlsson Kendall, Leg.psykolog gunilla.carlsson-kendall@provivus.se

2 Fri resurs för pedagoger (och andra)

3 Förväntn ingar på barn öken r f n i M Bostad s Stadsd området elen Samhällets krav och förväntningar Pedagogiska mål Min egen förmåga De andra barnen i gruppen Släkten Får jag vara med? Familjen Vänner ing Utvecklingstakt Självkontroll Temperament Vänner tik ne Ge Ankny tn Lekkamrater Hur lätt lär jag mig? Trygghet och självkänsla al i c So ga å m för

4 Individens fungerande Beteende, inlärningsförmåga Olika funktioner Motorik, språk, koncentration, minne, självkontroll osv Miljö Hjärnans struktur och uppbyggnad

5 Barns utveckling är interakjvt och relajonellt, det vill säga, barns lärande och utveckling sker i samspel med omgivningen, i socialt samspel med andra barn och vuxna i förskolans miljö. Skolverkets allmänna råd, sid 26

6 ESSENCE Symtom före skolstart som medför tydlig funkjonsnedsäqning inom något/några av följande områden: Allmän utveckling Motorik Språk/ kommunikajon Social interakjon Uppmärksamhet AkJvitetsnivå Beteendereglering Sinnesstämning Sömn Mat ca 10% av alla barn har svårigheter av det här slaget

7 När utvecklingen av förmågor är försenad Inte bara motorik och språk utan t.ex.: Ändra sig Följa gruppen Bromsa och lyssna på andra Ge och ta Vänta Reagera och förstå på sociala signaler

8 Torkel Klingberg: Hjärna, gener och jävlar anamma NoK 2016

9 Nivå = hastighet x tid Alla elever utvecklades genom träningen men.. Inom en och samma klass utvecklades de snabbare eleverna 3 gånger snabbare än de långsammaste De som är snabbast förbättras mest : Samma mängd träning ger inte samma effekt, elever med långsam inlärningstakt behöver träna mer Är det svårare att lära sig lägger man mindre tid på träning Datoriserade metoder kan göra det möjligt att individualisera träningen lättare? Interaktion mellan gener och miljö

10 Träning Pedagogik Biologiska förutsättningar

11

12 Utvärderingar visar aq andelen barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling ökar i och med aq barngruppsstorlekarna blir större. Skolverkets allmänna råd, sid 21

13 Vanliga förväntningar på förskolebarn? Väntar på sin tur Följer instruktioner Följer gruppen Kan leka med de andra barnen utan konflikt Accepterar rutiner och regler Själva försöker lära sig Kan tåla lite frustrationer..

14

15 Svårigheter med exekutiva funktioner kan se ut så här i förskoleåldern: Svårt att bromsa impulser Reagerar för kraftigt Har svårt att vänta Svårt att komma igång och svårt att sluta Svårt att välja Hoppar mellan lekar och aktiviteter kan inte stanna i en aktivitet Svårt för övergångar och förändringar

16 Barns behov av särskilt stöd kan inte förstås som en egenskap hos barnet utan är alljd situajonsbundet. Skolverkets allmänna råd, sid 31

17 Svåra situationer för barn som har svårt med självstyrning Välja: aktivitet, plats vid matbordet Förändringar av olika slag: ny personal, komma vid en annan tid än vanligt, närmaste kompisen sjuk, andra barn vid matbordet än de vanliga, Lucia-tåg, ny vinterjacka, etc etc Lyssna Vänta Komma ihåg Stå i kö Leka - anpassa sig till andra

18 ADHD ovan vattenytan Uppmärksamhet Upprätthålla Skifta fokus och fördela Reglera aktivitetsnivån Överaktiv: svårt att sitta stilla, klättrar på väggarna. Flickor: pillar, skriver, tuggar, pratar, pysslar Underaktiv: passiv, frånvarande, saknar motor Somliga växlar främst tonåringar Impulsivitet Reagerar omedelbart på intryck Svårt att stanna upp och tänka efter

19 ADHD under vattenytan Svårt att låta bli att lägga märke till saker och agera Svårigheten att bromsa och tänka efter missar att uppmärksamma sådant som är viktigt och använda sig av erfarenheter Arbetsminnesproblem hålla kvar det som är viktigt att komma ihåg Exekutiva svårigheter - agera på ett målinriktat sätt Motivationsberoende - ofta inte ett kunskapsproblem när personer med ADHD inte gör som de ska.

20 ADHD Stora svårigheter med uppmärksamhet, aktivitetsnivå och impulsivitet i förhållande till åldern Problem med detta i vardagen i flera miljöer Svårigheterna ska ha funnits med under längre tid 5% fyller diagnosens kriterier i barndomen De ska inte bättre kunna förklaras av något annat som t.ex. miljöfaktorer, förändringar, för höga krav, infektioner/allergi/eksem etc

21 Svårt med socialt samspel Kan bero på många saker men är viktigt att uppmärksamma om det förekommer tillsammans med andra företeelser som: Försenat eller avvikande språk. Bristande kommunikationsförmåga. Svagt intresse för kontakt med andra barn eller vuxna Stereotypa eller ensidiga aktiviteter som är udda

22 Grundläggande svårigheter vid aujsmspektrumsvårigheter Att förstå sammanhang och helhet. Central Coherence Att förstå hur andra tänker och känner. Att tolka mina egna känslor. Theory of mind Att styra sig själv Exekutiva funktioner

23 Tidiga tecken Om barnet: inte lystrar till sitt namn Inte svarar på ögonkontakt i samma utsträckning som jämnåriga barn. Inte pekar för att dela det de upptäckt Inte leker enkla låtsaslekar, till exempel att låtsas att en kloss är en bil

24 Lek Tycker om att göra egna saker: dra i gummisnoddar, titta på reflektionen av solen, gå samma runda på gården, ställa upp saker på rad eller i mönster. Barn med autism kan leka bredvid, eller har en mer passiv roll som hund eller bebis. Kamrater kan också fungera som sociala handledare Förstår inte de andra barnens leksignaler

25 Andra svårigheter som påverkar fungerandet Sensorisk överkänslighet Ljud - olika maskiner, skratt, prat Känsel; Smärtokänslig, beröring, hur kläder sitter Svårt med motorisk samordning, avig motorik Regleringssvårigheter Sömn avvikande dygnsrytm Mat: äter bara saker som t ex har en viss färg eller konsistens, på speciella tider eller viss ordning

26 En trygg hamn att återvända till är nödvändig för att våga ge sig ut i världen Barn kommer att knyta an till sin vårdare eftersom de inte klarar sig själva Barn behöver en vikarie för föräldern, när föräldern inte är på plats

27 Om en barngrupp blir för stor riskerar de posijva effekterna av aq vistas i en grupp aq bytas Jll sin motsats. RelaJoner kan bli svåra aq överblicka för barnen vilket kan skapa en känsla av anonymitet och otrygghet, något som i sin tur kan leda Jll eq aggressivt beteende eller andra yqringar såsom tröqhet, nedstämdhet och håglöshet. Stora barngrupper har negajva effekter framförallt när det gäller de yngsta barnen som är beroende av täta och stabila vuxenkontakter. Skolverkets allmänna råd, 2016, sid 20

28 För att våga utforska behöver man känna sig trygg Ett barn med en trygg anknytning kan vara besvärligare att skola in än ett barn med en otrygg anknytning. Barn med en otrygg anknytning kan vara för självständiga Barnet behöver en vikarie för föräldern

29 Vad göra innan vi har ett namn på svårigheterna? Observera både svårigheter och tillgångar Planera Anpassa kravnivån Börja prata om svårigheterna

30 Planera i förväg för särskilt känsliga barn Rutinsituationer Påklädning Matsituationen Samling Andra kritiska situationer Övergångar Fri lek Lucia och liknande Utflykter

31 Vad hjälper? Rutiner och en tydlig struktur. Ett schema som visar vad barnet ska göra Tydlig kommunikation, en sak i taget Träna samspel i styrda aktiviteter inte i fri lek Träna samma saker, om och om igen Stöd i sociala situationer, förklara och tillrättalägg Ge barnet möjlighet att gå undan, lär barnet vem det kan vända sig till om det blir problem Undvik att utsätta barnet för saker det är känsligt för: t.ex. höga ljud, mat det inte vill äta, kläder som sitter fel Ställ inte krav på ögonkontakt eller kroppskontakt, om barnet undviker det

32 Vad underlättar? Kunskap hos vuxna runt barnet - förståelse för varför det blir som det blir Insatser just nu eller helst steget före Bemötande i situationen Barn som har svårt att styra sig själva behöver hjälp med styrningen längre Kräver mer av både föräldrar och personal