Verksamt i förskolan för barn som har svårt a4 styra sig själva

Transkript

1 Verksamt i förskolan för barn som har svårt a4 styra sig själva Gunilla Carlsson Kendall David Edfelt Leg psykologer Pedagogik Psykologi Neuro- psykologi Byggstenar för en stabilare grund Vad göra som pedagog? Kunskap leder tanken Mötet med eleven förhållningssä4 och strategier Hur kan vi hjälpa eleverna utveckla si4 lärande så bra som möjligt? Vi är alla olika en självklarhet? Arbetsminne Musikalitet Tal och språk Händighet Impulsivitet Organisationsförmåga Tidsuppfattning Syn och hörsel Social förmåga Läs- och skrivförmåga Logiskt tänkande Grov-och finmotorik Aktivitetsreglering Uppmärksamhetsförmåga För vissa ökar gapet Lll jämnåriga ju längre Ld som går FunkLonshinder Krav i miljön Personens funktionsnivå Funktionshinder Provivus, 1

2 Hur lär sig små barn? Barns Ldiga utveckling Från 6 månader 6 år Undersöka Stoppar i munnen, plockar isär, laborera med Imitera Härma, pröva, lyssna på korrigeringar, L4a på reakloner Fråga Varför kryper maskar? Följs på BVC med utvecklingskontroller Varför? För a4 upptäcka och kunna: Ställa lagom krav Underlä4a för barnet Ge extra slmulans Ge hjälpinsatser Ldigt vid stora svårigheter Tal och språk 6 månader 6 år Jollrar nyanserat Förstår enstaka ord Talar 8-10 ord, förstår fler Sä4er ihop 2-3 ord i en mening Klarar flera instrukloner åt gången Lyssnar och förstår berä4elser Kan berä4a begripligt Språk och kommunikalon TeoreLsk förmåga 18 månader 6 år Innehåll begrepp ord betydelse förståelse Användning ögonkontakt hålla sig Lll ämnet turas om Form u4al grammalk Pekar ut kroppsdelar Hämtar saker på uppmaning Använder föremål Kan färger Räknar 3 föremål Räknar 10 fingrar Ritar en människa med detaljer Provivus, 2

3 Tecken på a4 tankeförmågan utvecklas långsammare i förskoleåldern Behöver upprepa, träna mer än andra barn Leker som yngre barn KoncentraLonssvårigheter i tankekrävande situaloner Enkelt tal, bristande förståelse Inte så intresserad av a4 lära sig nya saker, vill leka med sådant som man känner Lll Språk och tanke hör ihop! Fixerar med blicken Svarsleende Jollrar nyanserat Leker L4ut Lyssnar gärna på sagor Enkla rollekar Leker med jämnåriga Social kommunikalon 4 veckor 6 år Svårt med socialt samspel Kan bero på många saker men observandum om det förekommer Lllsammans med andra företeelser som: Försenat eller avvikande språk. Bristande kommunikalonsförmåga. Inte intresserad av kontakt med vare sig barn eller vuxna Stereotypa eller ensidiga aklviteter som är udda Leker inte Svårigheter i samspelet med andra uppstår lä4 om man Tycker om a4 göra egna saker: dra i gummisnoddar, L4a på refleklonen av solen, gå samma runda på gården. Tycker om riklga saker inte leksaker Förstår inte de andra barnens leksignaler Inte skiljer så mycket på kända och okända personer Har svårt a4 förstå sociala koder, icke- verbala signaler som ansiktsu4ryck, gester, tonfall Inte förstår a4 andra människor tänker annorlunda Provivus, 3

4 Kalle Problem med små barns utveckling Hur kan problem se ut? Kalle är sen i sin språkutveckling. Han är svår a4 förstå för andra personer än sina föräldrar. Han verkar inte ha så många ord och förstår inte heller allld vad andra säger. Eder kontrollen vid 3 år får han träffa en logoped Kalle utvecklas: Kalle utvecklas: 1 Lär sig prata bä4re och utveckla si4 språk. Ligger i nivå med de övriga när han börjar i skolan 2 Utvecklingen av språket går långsamt men framåt. Vid skolstart fungerar han forfarande som e4 yngre barn i många avseenden. 3 Kalle har svårt a4 stanna upp och lyssna. När han får enskild träning och hjälp a4 fokusera på den som pratar går han snabbt framåt. Vid skolstart pratar Kalle bra men har forfarande svårt a4 bromsa. 4 Kalle visar a4 han förstår mycket av det som sägs Lll honom men är inte så intresserad av a4 prata eller lyssna. Han pratar när han själv vill något. Vid skolstart kan han redan läsa men är inte intresserad av andra barn. Sara Sara utvecklas: Sara är nöjd när hon leker för sig själv på gården. Hon tycker om a4 strila sand och bär gärna omkring daggmaskar när det regnar. Hon L4ar ibland på de andra som leker men tar inga inilalv Lll kontakt och svarar inte då hon Llltalas. 1 Vid hörselkontroll på BVC upptäcker man a4 hon Ldvis hör mycket dåligt pga vätska bakom trumhinnorna. Hon får rör inopererade. Språket utvecklas snabbt och Sara får lä4are a4 vara med de andra barnen 2 Sara utvecklar fasta rulner som är svåra a4 bryta. Hon drar sig undan och leker på e4 repellvt sä4 och pratar för sig själv. Hon tycker om a4 si4a i knät på en vuxen men kan slå Lll de andra barnen om de kommer för nära. Sara behöver särskild anpassad pedagogik när hon börjar skolan då hon visat sig ha aulsm. Provivus, 4

5 Tidiga tecken Ldigt, men när vet man vad man ser? Symtomen på svårigheter mycket mer ospecifika i låg ålder T.ex.: HyperakLvitet vanlig vid aulsm, språkproblem vanliga vid AD/HD etc. Tidig aulsmscreening (CHAT) fångar svårigheter men inte bara aulsm Individens fungerande Beteende, inlärningsförmåga Olika funkloner Minne, koncentralon, exekulva funkloner etc Neuropsykologi Miljö Hjärnans struktur och uppbyggnad Neurologi Varför blir vi som vi blir? Vad är det som gör oss Lll individer? Biologiska varelser genelsk informalon utgör grunden, vi föds vanligen med två armar, ben, ögon etc. Vi är utseendemässigt lika våra släklngar. Mötet med miljön hur informalonen tas emot och hanteras. Viss informalon kan vara lä4are för oss a4 hantera än annan. Det finns individuella varialoner. Hjärnans betydelse Hjärnan är det vi tänker med Vi processar informalon här Hur informalonen processas bestäms av hur hjärnan fungerar Här bestäms inte vad vi tänker på Provivus, 5

6 SLmulansen betydelse För a4 barnet skall utveckla sina sinnen behövs slmulans från omgivningen SLmulans vid rä4 Lllfälle viklg för fullgod utveckling (syn, hörsel bl a) SLmulansen i omgivningen Lllräcklig - om omgivningen är normalgod Vad styrs från hjärnan? Tänka och lösa problem Minnas A4 kunna röra sig Tal och språk Sinnesintryck AkLvitetsnivå - sömn/vakenhet Känslor och upplevelser mm Förmågan a4 styra sig själv Svårigheter med exekulva funkloner kan se ut så här Svårt a4 hindra impulser och a4 styra och kontrollera sin egen aklvitet: Reagerar för kradigt och impulsivt Har svårt a4 vänta Väljer kortsiklga belöningar istället för långsiklga Och så här Svårigheter a4 sä4a igång och planera och hålla sig Lll planen: Svårt a4 komma igång, svårt a4 avsluta Svårt a4 välja Hoppar mellan lekar och andra aklviteter Svårigheter a4 växla perspeklv Svårt för övergångar Svårt a4 tåla förändringar När behövs det exekulva systemet? Nya situaloner där svaren inte är väl inlärda eller som innehåller nya handlingsmönster Provivus, 6

7 Svåra situaloner på förskolan om barnet har svårt med självstyrning Välja aklvitet Förändringar av olika slag ny personal, komma vid en annan Ld än vanligt, närmaste kompisen sjuk, andra barn vid matbordet än de vanliga, Lucia- tåg, ny vinterjacka, etc etc Lyssna Vänta Vad kräver lek för förmågor? Förmåga a4 bromsa och vara uppmärksam på andra Föreställa sig saker i huvudet (om jag så du..) Komma överens, ge och ta Hantera mycket informalon samldigt Ändra sig smidigt Anpassa sin egen idé Lll andras Förutsä4ningar för psykiskt välbefinnande Barn med svårigheter i svårigheter A4 man lever i e4 begripligt och meningsfullt sammanhang med lagom anpassade krav och med möjlighet a4 påverka situalonen Fri4 eder Aaron Antonovsky Hälsans mysterium, 1991 När blir det problem? När barnet inte möter våra förväntningar När utvecklingen av förmågor är försenade När barnet inte möter våra förväntningar Väntar på sin tur Följer instrukloner Följer gruppen Kan leka med de andra barnen utan konflikt Accepterar rulner och regler Själva försöker lära sig Kan tåla lite frustraloner.. Provivus, 7

8 Vad underlä4ar? Kunskap hos vuxna runt eleven - förståelse för varför det blir som det blir Insatser just nu eller helst steget före Bemötande i situalonen Barn som har svårt a4 styra sig själva behöver hjälp med styrningen längre Kräver mer av både föräldrar och personal Utveckla barnets förmågan a4 styra sig själv Planera i förväg steget före Förbered, förvarna och påminn Uppmuntra och förstärk posilvt beteende Ignorera i vissa fall negalvt beteende Först - sedan Hjälp barnet med planering av både fria och fasta aklviteter (a4 leka med andra ställer också krav på planeringsförmåga) Planera i förväg för särskilt känsliga barn RuLnsituaLoner Påklädning MatsituaLonen Samling Andra krilska situaloner Övergångar Fri lek Lucia och liknande Uflykter Vad har barnet för förmågor? Finns det förseningar? Han kan om han vill. Han vill om han kan Utveckla starka sidor! Analys Utvärdering Planering Genomförande PosiLv uppmärksamhet från andra En känsla av a4 klara saker stärker självförtroendet Kan göra det lä4are a4 orka kämpa med annat som är svårt Provivus, 8

9 Miljön vad underlä4ar? Bestämda platser för saker Tydliga rulner Undvik vänta - situaloner Mindre grupper = färre intryck och relaloner Minska valmöjligheterna om barnet har svårt a4 stanna i en aklvitet/lek KommunikaLon Tydlig, rak, lugn och konkret Inte för många ord korta tydliga instrukloner Tala om vad barnet skall göra undvik a4 säga vad barnet inte skall göra Förstärk kommunikalonen genom beröring, visuellt stöd bilder, listor etc. GruppinstrukLon kan behöva komple4eras med individuell instruklon be barnet berä4a vad han/hon skall göra eder genomgången Icke- verbala signaler gester eller tecken som du kommit överens med barnet om för a4 bromsa eller uppmuntra Påminn, förbered och förvarna! VIF - Verksamt i förskolan Vad är det som hjälper? AkLv och processinriktad utbildning Komple4era den kunskap som finns hos pedagoger Verksamma strategier i den egna vardagen Uforma och pröva strategier mellan gångerna Kunskap Förhållningssätt Stöd & behandling Om man har svårt: 1. A4 förstå? 2. A4 prata? 3. Si4a sllla? 4. Lyssna? 5. Leka med andra? 6. Kontrollera sin ilska? 1. Hämta/lämna 2. Samling 3. Mat 4. Vila 5. In- /utgång 6. Välja aklvitet Vad är bra rulner? Kunskapsbank i personalgruppen I gruppen finns allld mycket kunskap och erfarenhet! VIF skapar en struktur för a4 ta fram och vidareutveckla erfarenheter hos pedagogerna Utgångspunkt i konkreta situaloner - träna och pröva i verkligheten Målsä4ning är a4 förstärka verktygslådan! Provivus, 9