Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Transkript

1 Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott självförtroende skapar en positiv bild som andra ser. Barnet får en vilja att utvecklas utifrån sin nyfikenhet. Vi stärker barnens självförtroende genom att uppmuntra och bekräfta. Självkänsla: Vi vill ge barnet en inre känsla av att vara värd något. Ge barnet en grundtrygghet. Genom att vi bemöter barnet positivt stärker vi dess självkänsla.

2 Arbetssätt Vårt arbetssätt ska vara en röd tråd på våra förskolor. Detta är viktigt för att alla ska arbeta mot samma mål att vara aktiva och positiva förebilder. Alla barn uppmuntras att göra egna val och deras egna initiativ tas tillvara. Vi bemöter alla både barn och vuxna på ett positivt sätt. Det gör vi för att alla ska bli bekräftade för den man är. Vi stärker medvetet allas självkänsla, självförtroende och självtillit. Det gör vi för att man som människa ska våga ta ansvar, utveckla empati och respektera sig själv och andra. Alla ska få känna att de duger och är bra som de är. Alla är lika mycket värda. Vi arbetar efter att människolivet är okränkbart Alla är unika och har lika rättigheter oavsett kön och etnicitet. Därför arbetar vi med medveten jämställdhetspedagogik. Det innebär att ge pojkar och flickor samma möjligheter att utforska, prova och utvecklas. Tillsammans har vi roligt och då utvecklas vi!

3 Personalen Vi pedagoger har stor betydelse för barnen, vi är positiva och bra förebilder. Vi ger trygghet och har förmågan att förstå och samspela med barnen. Vi pedagoger fortbildar oss och bli mer medvetna om olika krav och förväntningar som vi ställs inför. Vi observerar varandra för att kunna utveckla vår kompetens att möta varje enskilt barn. Vi har tillgång till olika externa kompetenser ex. kurator Vi utvecklas när vi har roligt tillsammans och kan ge och ta konstruktiv kritik. Detta ger bättre självkänsla och tillit för varandra. Vi arbetar medvetet med jämställdhet för att utvecklas som individer oavsett kön. Beröm är viktigt, att bli sedd och bekräftad. Det är varje medarbetares ansvar att åstadkomma en förskola med god kvalitet!

4 Jämställdhet Observationer på barnen Vi observerar barnets utveckling. Utifrån observationerna upprättar vi en utvecklingsplan på varje barn tillsammans med föräldrarna. Det gör vi för att kunna tillgodose varje barns behov. Vi videofilmar, iakttar, dokumenterar och samtalar. Observationer på personalen Arbetslaget observerar varandras arbete för att utvärdera och utveckla vårt arbetssätt och förhållningssätt gentemot barn och vuxna. Det gör vi för att höja medvetandet om jämställdhetspedagogik. Arbetslaget iakttar, dokumenterar och samtalar. Kompensatorisk pedagogik Varje barn ska få samma möjligheter att utvecklas oavsett kön Målet med kompensatorisk träning är att låta flickor och pojkar utveckla de egenskaper och färdigheter som normalt inte uppmuntras. När vi arbetar med kompensatorisk träning delar vi in barnen i grupper t.ex. pojk- och flickgrupper eller könsblandade mindre grupper. Då kan man ha planerade aktiviteter som stimulerar och utvecklar barnen. Det blir lättare för personalen att se alla barn och man blir mer medveten om sitt eget förhållningssätt till dem.

5 Observerande egenskaper hos pojkar utifrån genusperspektiv Leker i stora grupper. Leker i distans till vuxna. Tränar ledarskap, initiativförmåga, grovmotorik och kroppsuppfattning i leken. Prestationsorienterade. Stark hierarki inom pojkgruppen. Tar för sig. Experimenterar. Tävlingsinriktade. Tänjer på regler och gränser. Får mycket negativ uppmärksamhet. Har stark jaguppfattning. Pojkar behöver utvecklas i att: Öva språk och begrepp. Förstå samtalets betydelse i konfliktlösning. Förstå att alla känslor är tillåtna och accepterade samt att lära sig självbehärskning. Erövra en vikänsla, lyssna på och kunna respektera andras viljor. Nära samarbete. Lära sig turtagningsprincipen. Förstå och visa omsorg och hänsyn mot andra. Kunna ta emot och ge positiv kroppskontakt ex. massage. Våga välja utifrån sin egen vilja.

6 Observerade egenskaper hos flickor utifrån genusperspektiv Leker i par. Leker ofta nära vuxna. Tränar språk, samspel, relationer, lyhördhet och hänsyn i leken. Identiteten baseras på relationer och likhet med andra. Beskrivs ofta som snälla, lydiga, duktiga och hjälpsamma. Tillgodoser andras behov, ibland t.o.m. före sina egna. Får och tar rollen som stötdämpare. Har stark likhets- och rättvisetänkande. Får uppskattning för vad de gör, inte för vem de är. Får mycket kroppskontakt av vuxna. Flickor behöver utvecklas i att: Se olikheter positivt. Våga tävla, ta för sig och agera i stora grupper. Utveckla sin experimentlusta. Prova nya saker. Våga misslyckas. Kunna säga ifrån. Få en positiv självbild. Erövra självförtroende och självtillit. Få uppskattning för vad de är, inre och kroppsliga egenskaper. Våga välja utifrån sin egen vilja.

7 Empati Respekt Konflikthantering Empati är viktigt för att ha tillgång till alla sina känslor, vilket ger en trygghet och styrka. Känner man igen sina egna känslor är det lättare att respektera varandra för den man är. Med trygghet, styrka och respekt har vi lättare för att hantera en konflikt. Viktigt är: Att känna igen sin känsla och förstå den. Att känna igen andras känslor och respektera dem. Att kunna lyssna på varandra och respektera att vi tycker olika, utan att man behöver hålla med. Att kunna ta ansvar för sitt eget handlande. Den vuxne måste komma ihåg att alla känslor är rätt! Barnen ska bemötas positivt även om vi inte alltid tycker att deras handlande är rätt. Därför är det viktigt att barnen känner igen, kan namnge och kontrollera sina känslor. På så vis visar vi barnen respekt och stärker deras självkänsla. Känslor tränar vi medvetet genom att i samlingen använda oss av t ex smileysar. Vi berör varandra, kramas, klapp på axeln, massage osv. Språket är ett viktigt uttrycksmedel som används varje dag. Genom språk och tecken har vi lättare för att lösa en konflikt.

8 Miljö Vårt uppdrag är att: Barn utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för enkla naturvetenskapliga fenomen, liksom sitt kunnande om växter och djur. Barnen får respekt för allt levande och omsorg i närmiljön och utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö. Ge barnen möjlighet att lära känna sin närmiljö och dess funktioner som har betydelse för det dagliga livet samt få bekanta sig med det lokala kulturarvet. Lpfö 98 Bemötande och bekräftelse Det är en rättighet att bli sedd och bekräftad flera gånger varje dag, så att barnet kan utveckla en positiv självbild och känna sig värdefull. Att bli bekräftad gör att man känner trygghet i gruppen. Bekräftelse ska vara naturligt och inget barnet ska behöva söka efter. Det är viktigt att bli bekräftad för den du och inte för kläder, frisyr, leksaker osv. Varje barn ska få ett positivt bemötande när de kommer till förskolan och när de går hem. Det är viktigt att Ha ögonkontakt med det barn du pratar med. Lyssna på barnen och låta dem tala färdigt. Prata mycket med barnen. Alla barn blir bekräftade dagligen.

9 Föräldrasamverkan Föräldrarna ska vara delaktiga i verksamheten och känna att de har möjlighet att påverka den. Föräldrarna ska få ett positivt bemötande och en öppen daglig tamburkontakt. Planerade utvecklingssamtal 1-2 gång/år eller mer om föräldrarna önskar. Vi har olika möten/träffar under året, både med och utan barn. Språket Barn behöver utveckla och stimulera sitt språk. Det är viktigt att barnen får möjligheter att upptäcka både tal- och skriftspråket: Genom att prata och att lyssna på varandra. Genom lek rörelse inne och ute, sagor, rim, ramsor, sång, dans och drama. Genom att använda läslappar skapar vi intresse för det skrivna språket.

10 Leken Barnen lär genom leken, därför ska hela dagen vara lek- och lustbetonad. Leken är mycket viktig för utvecklandet av: motoriken, språket, empatin, fantasin, nyfikenheten, kreativiteten, gruppkänslan, samarbetsförmågan, självständigheten och könsrollsuppfattningen. Leken har en viktig social och känslosam funktion. I leken lever barnen ut saker, händelser, upplevelser. Genom olika rollekar kan de då bearbeta olika känslor, få agera och ta ansvar. Det är viktigt att vi vuxna kan överblicka leken, ibland medverka, vara delaktiga och vid behov föra den framåt. Vi använder oss av grupplekar, drama och gymnastik för att öka samarbetet och gruppkänslan. Lek är lärande, LEK ÄR LIVET! Reviderad ht 2010