Bemötande och beteendeanalys

Transkript

1 Bemötande och beteendeanalys Skoldagen 21 mars 2013 Christina Tysk Leg. Psykolog Agenda Beteendeanalys Förhållningssätt och bemötande - LUNCH Falldiskussion i grupper Beteendeanalys Situation ( gör att ) Beteende ( för att ) Konsekvens Situation det som föregår och utlöser beteendet Beteende handlingar eller tankar som utförs som en följd av S Konsekvens effekten av beteendet för individen 1

2 Konsekvenser Det är konsekvenserna som vidmakthåller våra beteenden! Kan så göra även efter längre tid, handlar om förväntad konsekvens. Går ej att förutse alla gånger 4 Tillför något Tar bort något Ökar beteende Positiv förstärkning Tex: beröm, uppmärksamhet, pengar, godis Negativ förstärkning Tex: värktablett vid smärta, kläder vid kyla Minskar beteende Positiv försvagning Tex: skäll, avvisande, böter, aga Negativ försvagning Tex: fråntagna privilegier, löneavdrag Utsläckning är avsaknad av konsekvenser (att ignorera), vilket leder till minskad beteendefrekvens. 5 Beteendeanalys S B K Lunchdags, Christina är hungrig Christina köper en smörgås på närmsta kafé God smörgås! Beteendet förstärks positivt = sannolikheten ökar att Christina kommer att besöka samma kafé i framtiden 6 2

3 Beteendeanalys S B K Kajsa har ingen att vara med på rasten Kajsa tar Annas mobil och kastar iväg Två vuxna kommer för att reda ut situationen Beteendet förstärks positivt = sannolikheten ökar att Kajsa kommer att upprepa samma beteende nästa gång hon är uttråkad 7 Beteendeanalys S B K Jonas har svårt att förstå mattelektionen Jonas pratar högt och kastar papperslappar på en annan elev Läraren ber Jonas lämna lektionen Beteendet förstärks negativt = sannolikheten ökar att Jonas kommer att upprepa samma beteende nästa gång hon är uttråkad 8 9 3

4 Beteendeanalys i tre steg Steg 1: Identifiera och beskriv problembeteendet Undvik värderingar, beskriv bara beteendet Exempel: Hannah pratar högt på lektionen när hon är sysslolös, tittar på roliga filmer på mobilen och visar för kompisen bredvid Beteendeanalys i tre steg Steg 2: Är orsaken till beteendet avsaknad av motivation (förstärkare) eller bristande färdigheter? Den strategi du väljer är beroende av beteendets funktion Exempel: När lärare i samtal tagit upp problemet med Hannah kan hon beskriva att hon vet hur hon borde göra. Beteendeanalys i tre steg Steg 2 fortsättning För mycket eller för litet av ett visst beteende? (överskott/underskott) Exempel: + prata, hålla på med mobilen - arbeta med uppgifter, räcka upp handen, be om nya instruktioner 4

5 Beteendeanalys i tre steg Steg 3 Kartlägg S-B-K Utlösande situation (S) och förstärkande konsekvenser (K) Exempel: S: inget att göra B: ta fram mobilen K: skratt och uppskattning från kompis Beteendeanalys i tre steg Steg 3 fortsättning Sammanställ informationen till en hypotes Exempel: Hannah blir positivt förstärkt av kompisens reaktioner. Hon behöver få tydligare instruktioner (påverka S) samt mer förstärkning då hon jobbar (påverka K) Kartläggning av oönskade beteenden T.ex: Att störa, provocera, kränka Vad behöver förändras i situationen (S)? Hur kan man ändra konsekvenserna (K)? Behöver vi hjälpa eleven att hitta nya, mer acceptabla beteenden? Kom ihåg! Man kan inte bara ta bort ett beteende utan måste ersätta det med ett annat mer acceptabelt beteende som ger samma förstärkning 5

6 Kartläggning av bristande färdigheter T.ex: Inte kunna språket, sociala koder, sakna beteenden och förståelse som krävs i olika situationer Vilket beteende fattas? Vad behöver eleven lära sig för att klara sig bättre i problemsituationen? Hur ska det lämpligast läras in och tränas? Kedjeinlärning Vid överskott av beteenden Exempel: Prata, spela spel, fysisk aktivitet Vilka förstärkare finns? Vilka acceptabla beteenden kan ge samma förstärkare? Vid underskott av beteenden T.ex: Vara i skolan, läsa läxorna, arbeta, röra sig för lite Saknas förstärkning för beteendet? Finns ett konkurrerande beteende som ger mer förstärkning? Kan eleven vara rädd för att utföra beteendet? 6

7 Speciella implikationer för användning av KBT-principer för personer med NPF Personer med neuropsykiatriska funktionshinder svarar inte alltid på samma sätt vid belöningar och konsekvenser som andra (svårt med långa konsekvenser, går mer på undivkande av obehag) Belöningar och konsekvenser måste komma i direkt anslutning till beteendet i största möjliga mån Svårare med generalisering till olika situationer Andra saker än det man förväntar sig kan vara belönande alt bestraffande, individualisera. Principer i bemötande från andra Förberedelse (Situation) Struktur, planering, miljö, anpassningar, information Uppmaning (Beteende) Kommunikation, tydlighet, kontakt Beröm (Konsekvens) Konsekvens, bekräftelse, positiv förstärkning Beröm För det eleven gör Även små steg i rätt riktning Positiv förstärkning Ökar beteendets förekomst OBS! individuellt Både passiva och aktiva beteenden! Konkret, tydligt, direkt 7

8 Generella principer i bemötande Planera visualisera strukturera Tydligt och konkret FUB (förberedelse uppmaning beröm) 4 punkter att tänka på Vanligt med ojämnt fungerande Struktur och tydlighet ledord Ta inget för givet i kommunikationen Acceptera olikheter och dra nytta av styrkor Ge eleven svar på dessa frågor! Vad ska jag göra? Var ska jag vara? Hur ska jag göra? Vem ska jag vara med? När ska jag göra det? Hur länge ska jag göra det? Varför ska jag göra det? Vad händer sedan? 8

9 Stategier vid specifika svårigheter Mentalisering (Theory of Mind) Tydlighet Förklara vad du tänker och varför Förklara hur elevens beteende påverkar andras känslor Be eleven att förklara vad det vill ha hjälp med och hur det känner Sociala berättelser Socialt samspel Ge eleven stöd vid gruppaktiviteter, lekar, grupparbeten etc. Förklara och visa med exempel hur man kan göra Sociala berättelser hur går det till när 9

10 Föreställningsförmåga Förbered inför förändringar Beskriv vad som ska hända använd gärna bilder och punkter med text Kom överens med eleven om vad han/hon ska göra vid osäkerhet Ge alternativ att välja på vid fri aktivitet Delar helhet (central koherens) Förvänta dig inte att eleven automatiskt generaliserar t ex regler i olika situationer Hjälp eleven att själv beskriva utifrån ett sammanhang t ex i berättande mindmaps osv Exekutiva funktioner Ge stöd i att planera och organisera skolarbetet, t ex ta fram rätt saker, visa hur man kan börja osv Ge stöd i att hålla sig på spåret, fortsätta med uppgiften Förbered och ge stöd vid avslutande, kräv inte att eleven ska avbryta tvärt Använd scheman, bilder, punkter som stöd 10

11 Kommunikation Säg bara det du menar, undvik omskrivningar och ironi Undvik luddiga begrepp som i framtiden Lova inte det du inte kan hålla Acceptera att eleven inte vill småprata och kräv inte att barnet har ögonkontakt Be eleven återberätta vad ni kommit överens om Förklara då du upptäcker missförstånd Kommunikation forts Ge gärna alternativ eller använd skalor istället för öppna frågor Stötta barnet i kommunikation med jämnåriga Förlita dig aldrig på gester eller minspel i kommunikationen En del barn är svåra att läsa av : fråga (ge gärna alternativ) hur barnet känner sig (och acceptera att de kan ha svårt att svara) Sinnesintryck Minimera störningar av ljud och ljus Var uppmärksam på att eleven kan tycka det är obehagligt med kroppskontakt Var beredd på att barnet blir utmattat av många nya intryck möjlighet att dra sig undan 11

12 För att färdigställa skolarbete Tät positiv uppmärksamhet Hög grad av styrning, direkt feedback Informera och samarbeta med föräldrarna (skicka läxor på mail, ha en kontaktbok osv) Sätt in uppgiften i ett sammanhang Belöningssystem? För att begränsa skolarbete Sätt i samråd med föräldrar en maximal tid som eleven ska arbeta med läxor varje dag Var mycket tydlig och konkret när du instruerar eleven Avstyr detaljfokusering, hjälp eleven att komma vidare - avstämning Tidsuppfattning Alarmklocka (äggklocka, timstock, alarm på mobil) Påminn om tiden under lektionens gång Träna tidsuppfattning (hur lång tid tror du har gått sedan..) Visualisera gärna tiden (både kortare och längre tidsaspekter) 12

13 Anpassningar i skolmiljön Struktur är A och O Tala om exakt vad som ska göras, när och hur Schema, listor Tidshjälpmedel visualisera Stöd vid start - avslut Minimera störningar av yttre stimuli Tillgång till lugnt rum vid behov Så få lokal- och personbyten som möjligt Tät uppföljning, dokumentera och utvärdera vad fungerar? Kom ihåg att det som upplevs positivt och belönande för en elev kanske inte gör det för ett annat, kunskap om eleven viktigt Övningsuppgift Fallexempel och egna exempel Läs igenom Titta på de olika situationerna Hur kan man förstå det som händer? Hur kan man förebygga situationen? Hur kan man hantera situationen? Hjälpa, tydliggöra, förstärka, ignorera? Använd gärna FUB (SBK) Vilka situationer och miljöer på er skola kan vara svåra för en elev med NPF? Hur kan man förebygga och hantera dessa? Tack för er tid! Inside Team Christina Tysk leg psykolog 13