HUR KAN VI BLI BÄTTRE PÅ ATT UNDVIKA KAOS I FAMILJEN? Att använda affektutbrottsmodellen för att navigera i föräldraskapet

Transkript

1 HUR KAN VI BLI BÄTTRE PÅ ATT UNDVIKA KAOS I FAMILJEN? Att använda affektutbrottsmodellen för att navigera i föräldraskapet

2 AGENDA Följ med in i rådgivningssamtalet. Träffa Josef och mamma Tina. Hur jobbar man föräldrastödjande utifrån lågaffektivt förhållningssätt? 3-stegsmetod presenteras. Hur ser man utifrån det lågaffektiva förhållningssättet på andra metoder, som konsekvenser/straff/belöningar?

3 MÖT JOSEF OCH FÖRÄLDER TINA Det blir alltid bråk när han ska sluta spela dataspel - mamma

4 JOSEF OCH MAMMA Ska han få spela så mycket när han inte sköter skolan? Det är ju att belöna dåligt beteende! Det är så mycket våld och vapen 2 timmar per dag på helgen om han kommer och äter i tid Ska han verkligen bestämma så mycket, det känns som att han manipulerar mig

5 VAD BEROR PROBLEMSKAPANDE BETEENDE PÅ? Inga konsekvenser?

6 LÅGAFFEKTIV UTGÅNGSPUNKT "Individer gör rätt om dom kan" Ross Greene

7 Springa iväg Skrika Slåss Vägra samarbeta

8 JOSEF OCH TINA IGEN

9 1.KARTLÄGGNING PÅ FUNKTIONSNIVÅ STYRKOR Hjälpsam Snäll storebror Uthållig när han tycker nåt är kul Stark egen vilja (vet vad han vill) Bra motorik Lätt att läsa (tydlig i sina känslor) SÅRBARHETER Luststyrd (svårt med uthållighet när något upplevs tråkigt) Känslig för att andra bestämmer över honom. Svårt med oförutsägbarhet, gillar rutiner/fyrkantighet Impulsiv i humöret (blir fort arg/glad/ledsen) Svårt med kompisar, bristande ömsesidighet

10 Springa iväg Skrika Slåss Skada sig själv Behov av förutsägbarhet Känslig för att andra bestämmer Bristande ömsesidighet Svårt att hejda impulser Känslig för sinnesintryck

11 AFFEKTUTBROTTSMODELLEN

12 DET KÖR IHOP SIG

13 2. KARTLÄGGNING AV SITUATION UTIFRÅN AFFEKTUTBROTTSMODELLEN Vardag: Josef spelar datorspel. Gått i skolan hela veckan, trött. Mamma Tina vill att Josef slutar spela. Kaos: mamma kräver att Josef ska sluta spela, rycker ur sladden. Josef blir förbannad och kastar musen i väggen. Christian Bergbom, Linköpings kommun 2015 Eskalering: Josef vill göra klart banan. Fortsätter spela. Förändrat kroppsspråk

14 FÖRÄLDERNS PERSPEKTIV Jag visste inte att han skulle förlora alla framsteg om han avslutade mitt i. Jag såg inte att han inte hörde mig eftersom han hade hörlurar. Han kanske blev skrämd också. Jag blev stressad över att sambon skulle tycka jag är en vek förälder. Jag ville visa att jag kan sätta gränser. Jag inser att det var jag som skapade det här bråket. Jag hade kunnat vänta 5 min och tittat när han spelade. Då hade vi kunnat äta tillsammans i lugn och ro sen.

15 3. ATT FÖREBYGGA

16 VERKTYG I DET FÖREBYGGANDE ARBETET AVLEDNINGAR Lära sig känna igen tecken på eskalering. Jobba med olika avledningar som fungerar just på Josef. Backa, andas. ANPASSNINGAR Förbereda avslut av dataspel bättre Tidshjälpmedel som ett sätt att skapa struktur? Delaktighet, hur kan mamma få bättre koll på när det är lämpligt för Josef att avsluta?

17 2. KARTLÄGGNING AV SITUATION UTIFRÅN AFFEKTUTBROTTSMODELLEN Vardag: Josef spelar datorspel. Gått i skolan hela veckan, trött. Mamma Tina vill att Josef slutar spela. Kaos: mamma kräver att Josef ska sluta spela, rycker ur sladden. Josef blir förbannad och kastar musen i väggen. Christian Bergbom, Linköpings kommun 2015 Vardag: Josef får spela klart sitt spel. Mamma väntar med maten 20 min. Sen kan dom äta tillsammans. Eskalering: Josef vill göra klart banan. Fortsätter spela. Förändrat kroppsspråk Deeskalering: mamma lämnar rummet, låter Josef lugna sig.

18 VAD KAN TINA GÖRA NÄSTA GÅNG? Se tecken på att Josef är på väg upp i eskalering, jobba med avledningar. Förbereda bättre? Använda timstock? Kolla av att Josef hör att mamma kommer in? Undvika att hamna i maktkamp om att Josef ska sluta spela.

19 SAMMANFATTNING METOD 1. Kartläggning på funktionsnivå. Vilka är styrkorna vi kan bygga på? Vilka är sårbarheterna vi behöver anpassa utifrån? 2. Kartläggning av situation utifrån affektutbrottsmodellen. Hur såg vardagen ut, hur såg eskaleringen ut, hur såg kaos ut, hur såg deeskaleringen ut? Hitta det som utlöste affekten. 3. Det förebyggande arbetet. Jobba med anpassningar i vardagen för att förebygga framtida svåra situationer. Avledningar i eskaleringsdelen.

20 STRAFF OCH KONSEKVENSER Forskning har visat att om personen upplever något som ett straff ökar problembeteendet. Straff leder ofta till en känsla av att vara orättvist behandlad. Straff kan legitimera beteendeproblem (forskningen om böter på förskolan vid sen hämtning) Olika människor är olika benägna att straffa. Det kan kännas bra att straffa.

21 BELÖNINGAR Annan sida av bestraffningsmyntet. Även belöningar lägger ansvaret om beteendeförändring på eleven/barnet. Det går ofta inflation i belöningar. Glädjeminskningseffekten (som månadslön - inget lyckorus direkt) Straffande effekt (när man INTE får guldstjärna) Motsatseffekt eftersom det är vuxna som har makten. Beteendet vi belönar minskar när vi tar bort belöningen Någon måste vinna belöningssystem motverkar samarbete

22 BESTÄMMA ELLER STÄLLA KRAV Oftast handlar det om saker som barnen inte gjort själva om vi inte bad dem. Sluta spela dataspel, lugna sig, hänga upp jackan eller låta bli att svära. I viss mån begränsar det rätten till självbestämmande. Det finns olika argument för att ändå göra detta. Detta är de relevanta; Undvika fara (hindra någon att springa ut på en väg) Omsorg (kräva dusch efter gympan eller att barnet äter allsidigt) Att öka självbestämmandet.

23 PÅ ETT SÄTT SOM FUNGERAR Hur ställa ett krav så barn säger ja! Öka upplevelsen av delaktighet (när man varit med och bestämt vilken mat) Skapa samhörighet (ska vi lösa uppgiften tillsammans) Förbereda ( om fem minuter ) Öka begriplighet med rena knep (hålla fram jacka när man går ut, när du är färdig med filmen, när du ätit din smörgås ) Lägga in motiverande handlingar (musik vid städning Avledning framför gränssättning. Ett avledande förhållningssätt minskar konflikter.

24 SAMMANFATTNING Straff, konsekvenser och belöningar lägger ansvaret för beteendet på individen som har det. Undvik. Det finns så många sätt att få barn att göra det som behövs utan att ställa krav och sätta gränser. Att vara lågaffektiv är inte att vara passiv. Vi uppmuntrar avledning, samarbete, begriplighet och meningsfullhet.

25 SÅ GÅR BESLUTSAMHETENS FRISKA HY I EFTERTANKENS KRANKA BLEKHET ÖVER - SHAKESPEARES HAMLET

26 SEMINARIUM Case datorbråk Sårbarheter o styrkor (maria) Affektutbrottsmodellen (Tina) Affektsmitta (vi skiter i affektsmittan tror jag!) Hur man inte trappar upp konflikter (kommer med indirekt) Gränssättning/belöning/bestraffning/konskevenser (Tina) Caset igen stress o belastning Hur anpassa i vardagen Auktoritet/föräldrastil (ska vi rationalisera bort detta?) Hur ställa krav som fungerar (Tina)