Att förstå och bemöta barn utifrån det lågaffektiva förhållningssättet. Maria Bühler, leg psykolog/specialist i neuropsykologi

Transkript

1 Att förstå och bemöta barn utifrån det lågaffektiva förhållningssättet Maria Bühler, leg psykolog/specialist i neuropsykologi

2 Förberedelser för min föreläsning Ta fram era smartphones Gå in på Lägg in ett nick-name Ni kommer under föreläsningen få möjlighet att interagera via Kahoot Test-Kahoot

3 Vem är jag?

4 Min resa för att förstå

5 Lågaffektivt förhållningssätt Neurovetenskap/neuropsykologi

6 Lågaffektiva psykologer Bo Hejlskov Elvén

7 Agenda för dagen Viktiga grundprinciper i det lågaffektiva förhållningssättet Affektsmitta PAUS Den lågaffektiva metoden hur kan man använda det praktiskt? Några ord om andra synsätt/metoder Avslut frågestund HANDOTS!!

8 Ludvig på Legoland

9 Vad kan Ludvigs beteende bero på dags för Kahoot Inga konsekvenser?

10 Kahoot

11 Lågaffektiv utgångspunkt Barn gör rätt om dom kan Ross Greene (amerikansk barnpsykolog)

12 Barn gör rätt om dom kan vad kan det bero på när dom inte kan då..?

13 Neurovetenskaplig forskning Omfattande mängd studier visar att 5-10% i varje klass har olika former av svårigheter/sårbarheter. Beroende på olikheter i hjärnfunktion.

14 Vad kan det handla om för sårbarheter Förmåga att komma ihåg nåt medan man tänker Förmåga till uthållighet Förmåga till flexibilitet Sociala förmågor Förmåga att säga ja Förmåga att lugna sig själv Förmåga att hantera stress

15 Vi återvänder till Ludvig vilka sårbarheter hade han..? Impulsiv Stressad av mycket intryck Svårt att planera långsiktigt Svårt att se konsekvenser av sitt handlande

16 Stress och beteende Kaos Orättvisa Fel mat Känslig för sinnesintryck Varningstecken Stressnivå Svårt med oförutsägbarhet Sömnsvårigheter

17 Stress och beteende Kaos Stressnivå Orättvisa Känslig för sinnesintryck Svårigheter med oförutsägbarhet Sömnsvårigheter Fel mat Varningstecken

18 Vissa barn är nästan urladdade redan vid frukost..

19 Och så lägger vi på krav på det.. Uttalade krav Outtalade krav

20 Ludvig igen vilka krav ställdes på honom? Hejda sina impulser Hålla kvar i sin plan att titta på legoskulpturerna Stå ut med en massa intryck Med mera

21 (Över)krav Sårbarheter Problemskapande beteende

22 Det problemskapande beteendet blir ett sätt att lösa ett olösligt problem Det bästa individen förmår just nu

23 Övergripande lågaffektivt mål: Kontrollprincipen Att hjälpa individen att behålla kontrollen över sig själv

24 Den lågaffektiva metoden hur gör vi?

25 Den som tar ansvar har makten att påverka Bo Hejlskov Elvén

26 Övning Sätt er två och två (grannen till vänster) Person A: tänk på en känslomässigt stark (positiv) upplevelse Person B: försök läsa av känslan. OBS! Inget tal i denna övning!! 2 min.

27 Övning II Sätt er två och två (grannen till vänster) Person B: tänk på en känslomässigt stark (valfri) upplevelse Person A: försök läsa av känslan. OBS! Inget tal i denna övning!! 2 min.

28 Kahoot

29 Affektsmittan ett viktigt instrument

30 Kort affektskola - Affekter är grundkänslor. Lika över hela världen. - 9 grundkänslor som är medfödda eller utvecklas under det första levnadsåret.

31 De 9 grundkänslorna Sorg/ledsenhet Förvåning Rädsla Avsky Ilska Äckel Glädje Skam Nyfikenhet

32 Känslor har ett överlevnadsvärde Två huvudsakliga syften med känslor - Aktiverande: ilska/rädsla (fight)/glädje/nyfikenhet - Hämmande: rädsla (freeze), skam, sorg, äckel, avsky - Neutral: förvåning

33 Spegelneuron grunden för empati

34 Den viktiga affektsmittan - Affekter smittar. Spädbarn föds med förmåga till affektsmitta. - Förmågan att skilja mellan egna och andras affekter utvecklas över tid. Hos de flesta utvecklad vid 4-8 års ålder. - Hos en del individer sker inte den här utvecklingen, man har lättare att drabbas av affektsmitta. - Om man har svårt att reglera sin egen affektintensitet har man också svårt att utöva självkontroll.

35 Vi smittar varandra hela tiden.. Med lugn Med rädsla

36 Hjärnan minns negativa erfarenheter bättre

37 Vi kan träna upp vår förmåga att inte reagera med rädsla

38 Diskussion Diskutera två och två (med grannen till vänster om dig). När blev du upprörd/rädd/frusterad senast? Vad hade du behövt för att behålla ditt lugn? Tid: 10 min

39 PAUS

40 Sammanfattning så här långt Barn gör rätt om dom kan. Sårbarheter leder till mer stress i vardagen. Sårbarheter + krav = stress =problemskapande beteende Viktigt övergripande mål: att hjälpa barnet behålla kontrollen över sig själv. Vi kan påverka genom att bli medvetna om våra affekter/känslor. Smitta med lugn.

41 Den viktiga kontrollprincipen hur hjälper vi barnet att behålla kontrollen? Bo Hejlskov Elvén

42 Affektutbrottsmodellen Christian Bergbom, Linköpings kommun 2015

43 Var kan vi påverka/göra skillnad? Främst i vardagsdelen och eskaleringsfasen. Nycklar: anpassningar och avledning. Hjälpa barnet att ladda på batteriet igen. I KAOS-fasen handlar det om att hantera och inte förvärra utbrottet.

44 Affektutbrottsmodellen - metod Vardag Christian Bergbom, Linköpings kommun 2015

45 Vardagsdelen: att arbeta med anpassningar/ skapa struktur

46 Affektutbrottsmodellen - metod Eskalering Christian Bergbom, Linköpings kommun 2015

47 Eskalering Se tecken på upptrappning av affekt (känsla). Försök att avleda. 3 nivåer avledningar. - Enkla: upprepa, hänvisa till schema - Aktiva: skoja, prata om det individen gillar, välkänd aktivitet, byte av person, validering - Kraftfulla: mat, springa utomhus - Avbryta: antingen genom att alla lämnar, eller genom rörelse följa med

48 Affektutbrottsmodellen - metod Kaos Christian Bergbom, Linköpings kommun 2015

49 Kaos-fasen Lågaffektiva grundprinciper Backa. Sätt dig ner/luta dig bakåt. Ögonkontakten. Tänk medstånd/motstånd. Om man måste hålla fast, max 5 sek, sen släpp. Vänd på perspektivet lättare att få ut de andra?

50 Affektutbrottsmodellen - metod Deeskalering Christian Bergbom, Linköpings kommun 2015

51 Deeskalering återgång till vardagen Skapa lugn Vänta ut Skapa plats för återhämtning Avled Återgå till vardagsrutiner

52 Diskussion Diskutera två och två Vad gör ni redan hemma för att anpassa kring era barn? Finns det saker ni har kommit på idag som ni skulle kunna förändra? Era bästa exempel på avledningar när barnet är på väg upp i affekt? Tid: 10 min

53 .. Men blir det inte väldigt mycket curling..?

54 Behöver barn inte bara gränser och konsekvenser?

55 Olika föräldrastilar har olika effekt Lydnad Självständigt tänkande Kaos Struktur Brist på engagemang Värme, engagemang

56 Tydlig struktur hjälper barn att veta var gränserna går, hjälper dom att förstå vad som förväntas av dom. Vi behöver ofta jobba mycket mer på struktur, och mindre på att försöka kontrollera genom konsekvenser/utskällningar osv.

57 Vi ska hjälpa våra barn att lyckas genom att skapa bra förutsättningar för dom!

58 .. Och dom andra barnen i familjen..?

59 Rättvisebegreppet

60 Ibland behöver vi anpassa för att hjälpa barnet att behålla kontrollen över sig själv. Det kan också vara rättvisa!

61 Sammanfattning Barn gör rätt om dom kan Sårbarheter + krav = stress = problemskapande beteende Viktigt mål: att hjälpa barnet behålla kontrollen över sig själv Ansvarsprincipen Affektsmittan: vi kan träna oss på att smitta med lugn Affektutbrottsmodellen Var kan vi påverka? Vardagsdelen och Eskaleringsdelen Vi ska jobba med anpassningar och struktur Rättvisa kan ibland vara att fördela ojämnt

62 Boktips och länkar Barn som bråkar av Bo Hejlskov Elvén och Tina Wiman Explosiva barn av Ross Greene Lågaffektiva psykologer på Youtube

63 Utbildning i lågaffektivt föräldraskap Jag och en kollega, Tina Emet, ger utbildning i Stockholm. Nästa utbildningsomgång: 28/11 och 12/12 (en hel- och en halvdag). Gå in på länken för mer information.

64