Lågaffektivt bemötande

Transkript

1 Lågaffektivt bemötande

2 En uppsättning metoder, teorier och förhållningssätt för att förebygga och hantera problemskapande beteenden

3 Problemskapande beteende problem för vem? Problematiska beteenden är oftast ett sätt att hantera en svår situation För ungdomen/barnet i någon mening funktionellt Hur fylla samma/ersatt funktion med ett annat icke-problemskapande beteende? Problemskapande beteende bör ses som ett beteende som är svårhanterligt för omgivningen Skilja mellan farliga och bara jobbiga beteenden?

4 En behandlingsinsats i sig? Utveckling eller möjliggörande? Skapa möjligheter och förutsättningar för lärande och utveckling Undvika farliga, kränkande eller olagliga beteenden hos behandlare I sista hand: strategier för att hantera problematiska och våldsamma situationer

5 Vems ansvar? Den som tar ansvar har möjlighet att förändra Den som förlägger ansvaret någon annanstans kommer uppfatta sig som maktlös Måste ta eget ansvar betyder det att vi slipper? Föräldrarna/BuP/Socialtjänsten/Skolan/Politikerna/Ledningen måste ta tag i det här

6 Svåra krav Förståelse för sammanhang och konsekvenser Eget handlande i relation till konsekvenserna av det Kommunikationsförmåga Språkstörningar eller svårt med subtiliteter Uthållighet Fokusera/fördjupa, vänta Flexibilitet Byta spår, ändra planer, snabba förändringar Empatisk förmåga/mentaliseringsförmåga Förstå avsikter och motiv, hur andra uppfattar situationer Följsamhet/säga ja- Missförstås ofta som olydnad.

7

8 Ruttna metoder Skäll leder till: Bristande entusiasm Minskad tillit Sämre koncentrationsförmåga Vi försvagar redan svag förmågor Sämre uthållighet Se ovan Depression och skam Istället: Ge anvisningar. Kan inte ge beteendeanvisningar samtidigt som man skäller, personen kommer inte ta till sig det du säger

9 Tillrättavisningar och lärande Mindre barn lär sig av att göra rätt Större barn och välfungerande vuxna lär sig av att göra fel Personer med problemskapande beteenden kommer ofta vara väldigt vana vid att göra fel. Alltså: Catch them when they re good

10 Straff Upplevs orättvis Folk blir arga Minskad tillit I vissa lägen fungerar straff som ursäkt för beteendet och gör att det ökar För att det skall ha en allmänpreventiv effekt krävs: Att beteendet är ett du skulle kunna utföra Att du förstår att det som gäller för någon annan även gäller för mig

11 Belöningar, mutor och motiverande handlingar Överlag utmärkta redskap Kräver att vi tydligt förklarar sambandet mellan belöningen och beteendet Tidsmässig närhet mellan belöning och beteende Rädsla för att belöna negativt beteende Om det vore sant skulle vi rimligen kunna belöna positiva beteenden på samma sätt

12 Stress och grundläggande belastning Är DU lika bra på jobbet alla dagar? Vilka faktorer påverkar? När grundbelastningen är för stor minskar vår förmåga och ork att svara upp mot omgivningens krav

13 Kravanpassning Planera vilka krav som är bra, relevanta och rätt för just det barnet Ställ krav så att barnet säger ja Kom ihåg att alla har rätt att säga nej!

14 Kravanpassning Struktur kompenserar för bristande förståelse av sammanhang Vi-upplevelser Att få bli redo Att få bli färdig Krav och påminnelser utan stress Val tydliga och begränsade Vi skall äga strukturen, undvika kampsituationer

15 Situationsfaktorer som ger ökad (negativ) affekt - Affektutlösare Krav som är svåra att leva upp till Konflikter Skäll Att inte förstå Plötsliga ljud Plötsliga förändringar Detta kan utgöra affektutlösare

16 Affektsmitta Vi blir alla påverkade av andras affekter Som personal har vi ett ansvar för att inte visa det och bättre kunna skilja mellan vår affekt och ungdomens Att inte spä på affektsmitta är en grundpelare i lågaffektivt bemötande

17 Lågaffektivt bemötande Reagera behärskat Undvik ögonkontakt Undvik beröring reglera egen muskelspänning Respektera det personliga utrymmet När du känner behov av att gå fram, ta två steg bakåt

18 Lågaffektivt bemötande Stå aldrig mitt emot ungdomen/barnet Kroppshållning Sätt dig Prata lugnt Undertexta Lugna genom vardagligt prat

19 Lågaffektivt bemötande Ge upp återkom med bättre planering/förberedelse nästa gång Byt personal minska affektladdningen Biljardmetoden Vänta

20 Avledningar Affektiva humor och affekt-befrielse Konkreta byta spår, erbjuda alternativ (trevlig) aktivitet

21 Utvärdering av när det gått snett - vardag I vardagen: Vem sa vad? Vad förväntade vi att personen kunde? Kunde personen det? Fanns det tillräckliga strukturer för att hjälpa personen att kunna det vi förväntade oss? Vilken var den utlösande faktorn? Var vårt beteende den utlösande faktorn för personens affektutbrott? Hur kan vi se till att det inte händer igen?

22 Utvärdering av när det gått snett - eskalering Vilka lösningar försökte personen sig på? Var personens strategier okej? Fick personen möjlighet att samla sig och behålla kontrollen? Använde vi lösningar som skapade problem för personen, som han i sin tur var tvungen att hitta lösningar på? Ökade vi kraven på personen i eskaleringsfasen? Använde vi oss av strategier för att hjälpa personen att behålla självkontrollen i eskaleringsfasen? Eller använde vi i stället ett kroppsspråk och röstläge som minskade personens möjligheter för att behålla kontrollen? Använde vi avledande strategier för att aktivt hjälpa personen att behålla självkontrollen?

23 Utvärdering av när det gått snett - Kaos Var det en farlig situation? Om det var en farlig situation: Avbröt vi den på ett kort och effektivt sätt utan att öka konfliktnivån? Om det inte var en farlig situation: Kunde vi låta bli att ingripa? Använde vi strategier i syfte att inte öka kaoset?

24 Utvärdering av när det gått snett - Deeskalering Fick personen den nödvändiga plats och det lugn och ro så att hen kunde landa på ett bra sätt? Gjorde vi något som fick situationen att eskalera igen?

25 Utvärdering av när det gått snett Vardag igen Vilka strukturer måste förändras för att det inte ska hända igen? Fysiska strukturer Regelstrukturer Tidsmässiga strukturer Har vi en handlingsplan som man tror kommer att fungera om samma situation uppstår igen?