Lågaffektivt bemötande i socialt arbete. Havelius & Co AB

Transkript

1 Lågaffektivt bemötande i socialt arbete Axel Havelius Leg. Psykolog

2 Upplägg - Workshop Socialt arbete Maktaspekter Problemskapande beteende/situationer Händelseanalys - Workshop

3 Socialt arbete - Historik Olika definitioner samt syften Frivilligorganisationer/ kyrkan Filantropi bibliska berättelser

4 Socialt arbete Global definition verka för social förändring och utveckling, social sammanhållning, skydd och stöd för utsatta, empowerment och frigörelse av människors resurser. Mänskliga rättigheter, social rättvisa, barnets bästa, kollektivt ansvar samt respekt för mångfald är centrala principer för socialt arbete. strävar professionen efter att involvera människor och påverka strukturer, för att möta utmaningar i livet och öka välbefinnandet International Federation of Social Workers

5 Socialt arbete - Yrken Begravningsentreprenör Behandlingsassistent Elevassistent Frivårdsinspektör Personlig assistent Präst och pastor Skötare inom psykiatrisk vård Socialsekreterare

6 Socialt arbete - Makt Att ge är också att dominera. En gåva som inte besvaras med en motgåva skapar band som begränsar mottagarens frihet och tvingar honom att intaga en försiktig, samarbetsvillig, underkuvad attityd. (Bourdieu, 1982)

7 Socialt arbete - Organisationer Många organisationer vilar på en gedigen rättslig, kulturell och ideologisk grund (Skau, 2013). Denna solida grund är svår att konfrontera

8 Socialt arbete - Makt Varierar i synlighet Ibland subtil så den förefaller osynlig Känslan av maktlöshet är inte samma som reell avsaknad av makt

9 Socialt arbete - Makt Position (ekonomi, expertis, samhällsposition) Handling (olika förfaranden, juridik) Ofta ett samspel Individuella definitionen färgas av erfarenheter

10 Socialt arbete - Makt Alternativt disciplinär makt (Foucault, 1987) för att forma och omforma individer Övervakning är en del av detta Internalisering som slutprodukt Pastoralmakt Socialarbetaren som präst

11 Makt - Ansvarsprincipen Den som tar ansvar kan påverka Bernhard Weiner Vanliga tecken på att vi lägger ansvaret på någon annan: ü Vi pratar mer om vad som är omöjligt eller inte går än om vad vi ska göra. ü Sanningar Hen är ju omöjlig att resonera med (det vet ju alla). ü Ord som omotiverad och envis gör oss maktlösa.

12 Problemskapande beteende är beteende som skapar problem för omgivningen

13 Vanliga problemskapande beteende ü Hot ü Glåpord ü Aggressivitet ü Säga nej (vägra) ü Att skärma av sig ü Ljuga ü Självskadande beteenden

14 Reflektera 1. Beskriv ett beteende från din vardag som är problemskapande, men som inte är direkt farligt. På vilket sätt är det ett problem? Är beteendet problem för personen i fråga? 2. Beskriv något beteende som ni upplever som problemskapande, och som är direkt farligt. Är beteendet farligt för personen? Är beteendet farligt för omgivningen?

15 Krav och för höga förväntningar Konflikter uppstår då vi ställer för höga krav på personen vi möter. En fråga att ställa sig själv Vilka förmågor förutsätter kravet vi ställer?

16 Problemskapande beteende Personer med problemskapande beteende har ofta svårigheter med: ü Att förstå konsekvenser av eget handlande ü Flexibilitet ü Uthållighet ü Impulskontroll ü Sociala förmågor ü Kommunikativa förmågor ü Stresstålighet

17 Krav och för höga förväntningar Exempel på förmåga: Förmåga att beräkna orsak och verkan i komplexa sammanhang (Vad blir konsekvenserna av mitt handlande) Struktur och förutsägbarhet

18 Vad behövs för att möta personer med problemskapande beteende? ü Kunskap ü Professionalitet ü Tålamod ü Kollegialt stöd ü Kontakt

19 Professionalisering Problembeteendena kommer när det är ett glapp mellan krav och förmåga. Det är då vi i omgivningen ska börja kartlägga för att först och kunna agera annorlunda. Flytta fokus från person till metod. Händelseanalys

20 Kommunikation som försvårar kontakt Bedömningar Rätt/ Fel, Bra/Dåligt, Goda/Onda Ni har skött er bra! Jämförelser Du är mer involverad i återfallspreventionen än de andra deltagarna. Titta på de andra, de anstränger sig och det ger resultat!

21 Kommunikation som försvårar kontakt Tvång och krav Borde Du måste ta din medicin på bestämda klockslag. Föreställningen om att förtjäna Belöningar och bestraffningar Förnekande av ansvar

22 Säga nej på ett lågaffektivt sätt Om vi hittar sätt att vara tydliga med vilka våra behov vi säger ja till med vårt nej OCH visar att vi är villiga att fortsätta kommunicera, brukar mottagaren ha lättare att ta emot vårt nej.

23 Säga nej på ett lågaffektivt sätt Exempel: Orolig anhörig ringer till ansvarig socialsekreterare på missbruksenheten för att få information om klienten (21år) som vårdas på Karlsvik LVM hem. Klienten har inte lämnat medgivande till socialsekreteraren att prata med anhöriga.

24 Säga nej på ett lågaffektivt sätt Alternativ 1: Endast hänvisa till sekretess. Alternativ 2: Lyssna på den anhöriges känslor och behov samtidigt som socialsekreteraren respekterade sekretessen. Är det så att du är orolig för hur hen har det på Karlsvik och skulle vilja försäkra dig om hur hen har det? Är du orolig för hur det ska gå när hen kommer hem och vill vara säker på att vården på Karlsvik leder till en annan förändring?

25 Affektutbrottsmodellen Affektintensitet Affektutlösare Kaos Tid Ingen kontroll Självkontroll Exempel på belastningsfaktorer som minskar marginalerna: känsla av misslyckande, sömnbrist, känslighet för ljud, att inte förstå, konflikter eller negativa besked.

26 Händelseanalys

27 Belastningsfaktorer Exempel på belastningsfaktorer som minskar marginalerna: Sömnbrist Mat Bristande struktur Krav Upplevelse utanförskap Upplevelse av orättvisor Konflikter Värk Personal Oväntade ändringar Högtider Ljud Känsla av misslyckande Att inte förstå Att inte följa sin medicinering

28 Vilka skyddande faktorer finns? Exempel på skyddande faktorer: Personens egna hälsosamma vardagsstrategier Copingförmåga Tillit till sig själv KASAM Nödutgång kunna dra sig undan Upplevelsen att vara bra på något Upplevelsen att lite på någon annan Gemensam problemförståelse Struktur Rörelse / motion Lågaffektivt bemötande

29 Händelseanalys Vad hade hänt innan incidenten? Kartlägg Tydlig utlösare? Tecken på affektupptrappning? Vad gjordes i eskaleringsfasen? Metoder för att avleda? Fick personen den nödvändiga plats och det lugn och ro så att hen kunde landa på ett bra sätt? ü Gjorde personalen något som fick situationen att eskalera igen?

30 Händelseanalys fortsättning Var det en farlig situation? Om det var en farlig situation: ü Avbröts den av personalen på ett kort och effektivt sätt utan att öka konfliktnivån? Om det inte var en farlig situation: ü Kunde personalen låta bli att ingripa? ü Använde personalen strategier i syfte att inte öka kaoset? Handlingsplan

31 Ralf

32 Händelseanalys - Ralf Vad hade hänt innan incidenten? Tecken på affektupptrappning? Vad gjordes i eskaleringsfasen? Metoder för att avleda? Tydlig utlösare? Kan ni hitta exempel på vad som minskade Ralfs marginaler? Kan ni hitta exempel på vad Ralf har för strategier för att behålla självkontrollen? Kan ni hitta exempel på affektsmitta? Har ni förslag på hur personal hade kunnat agera på ett sätt som hjälpte Ralf i situationen? Fanns det aspekter av makt som kan ha påverkat förloppet?

33 Händelseanalyser och handlingsplaner spar tid och utvecklar det sociala arbetet!

34 Tack! Havelius & Co