Bemötande som metod i en etisk styrd pedagogik

Transkript

1 Bemötande som metod i en etisk styrd pedagogik - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Bo Hejlskov Elvén: Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Studentlitteratur 2009.

2 Etiska kontrakt Filosoferna Hobbes och Rawls menade att samhället bygger på etiska kontrakt - Om du uppför dig uppför jag mig. - Uppför du dig inte förlorar jag all respekt för dina rättigheter

3 Martha Nussbaum Nussbaum ser ett problem i att samhället inte lyckas behandla vissa grupper likvärdigt i förhållande till etiska kontrakt - Utlänningar - Människor med funktionsnedsättningar Det är ett problem som vi måste ha väldigt bra argument för att kunna upprätthålla Martha C. Nussbaum 2006: Frontiers of Justice. Harvard University Press

4 Martha Nussbaum Man kan argumentera att problemet är ett annat - Dessa grupper kännetecknas av att vi inte ser dem som likvärdiga - Därmed upphör etiska kontrakt att gälla - Om jag inte har samma rättigheter som andra behöver jag inte uppföra mig

5 Metod? Tillrättavisningar och utskällningar - Det har aldrig påvisats en positiv effekt av utskällning - Samma sak gäller tillrättavisningar av barn eller människor med särskilda behov - Men däremot effekterna - Entusiasmen blir lägre - Uthålligheten mindre - Svagare koncentrationsförmåga - Depression och låg självkänsla - Fysiska sjukdomar som kräver behandling - Berätta därför vad man ska göra istället - Och ge beröm när personen lyckas! van Duijvenvoorde et al (2008): Evaluating the negative or valuing the positive? Neural mechanisms supporting feedback-based learning across development.the Journal of Neuroscience 28(38): Erik Sigsgaard: Utskälld. Liber 2003

6 Metod? Straff och konsekvens - Vi straffar den som inte uppför sig - Straff har ingen positiv effekt hos den som straffas - Det finns dock effekter: - Den negativa effekten: Det har visats ett tydligt samband mellan straff och senare kriminalitet och annat problemskapande beteende - Den legitimerande effekten - Den belönande effekten: Den som straffar får en belöningsupplevelse (dopamineffekt) Kant 1781 Gneezy & Rutichini (2000): A fine is a price. Journal of Legal Studies 29(1):1-18 de Quervain et al (2005): The Neural Basis of Altruistic Punishment. Science 27 August 2004: 305(5688):

7 Bemötande Problembeteende handlar ofta om problemets och lösningens växelspel - Jag har ett problem som jag löser - Min lösning blir ofta ett problem for den andra, som han löser - På ett sätt som blir ett problem för mig, som jag löser... Man kan enbart lösa denna sortens konflikter genom att hitta en lösning som inte är ett problem för den andra

8 Bemötande Vi vill helst lära personer med npf att använda sig av lösningar som inte är ett problem för oss Det är nog den dummaste tanke vi kan ha - Vem har alla resurserna? - Får en av oss till och med betalt? - Vem borde ha mest motivation? Det er mer logiskt att vi hittar lösningar som inte är ett problem för den andra

9 Ansvarsprincipen Den som tar ansvar kan påverka Dagnan & Cairns (2005): Staff judgements of responsibility for the challenging behaviour of adults with intellectual disabilities. Journal of Intellectual Disability Research 49(Pt 1): Weiner (1995): Judgements of Responsibility. The Guilford Press, New York

10 Ansvarsprincipen Om vi inte har rätt metod vill vi ibland försöka bli av med ansvaret

11 Ansvarsprincipen Vi försöker då tyvärr att lägga ansvar på dem som minst kan bära det - Anhöriga - Andra verksamheter - Politiker och ledning - Kultur - Personen med npf

12 Ansvarsprincipen Man kan lägga ansvar på personen med npf genom att använda metoder som placerar ansvaret på henne och kräver att hon uppför sig - Vädjan - Straff - Konsekvens - Tillrättavisningar - Belöningssystem

13 Ansvarsprincipen Eller genom att tycka att hon är - Envis - Omotiverad - Kravavvisande - Trotsig - Olydig

14 Människor som kan uppföra sig gör det (Ross W. Greene) Ross W. Greene: Explosiva barn.

15 Annars kan man kanske inte leva upp till krav och förväntningar kring - Att förstå konsekvenser av eget handlande - Flexibilitet - Uthållighet - Impulskontroll - Sociala förmågor - Stresstålighet - Överskott - Följsamhet

16 Fostran? Det innebär att vi måste göra upp med föreställningar som stammar ifrån vanlig fostran - Vanlig fostran har effekt på kanske 90 % av alla människor - Men inte på alla! - Man får ibland en np-diagnos när vanlig fostran inte fungerar

17 Metod? Vilket leder oss till inklusionsdilemmat: Man kan inte inkludera en människa i en sammanhang vars metod har exkluderat henne utan att byta metod! Vi går ibland i metodtaket och börjar fostra Metoder som bevisligen inte fungerar ska inte upprepas!

18 Kontrollprincipen Man måste ha kontroll över sig själv, om man ska kunna lämna över lite kontroll till andra

19 Kontrollprincipen Att förlora självkontrollen är läskigt Då blir det - Slag - Sparkar - Bett - Skadegörelse - Våldsam självskada Farligt!

20 Kontrollprincipen Därför försöker man lösa det problemet genom att - Att bestämma vad den andra ska göra - Att vägra - Att ljuga - Att gå två steg baklänges eller springa bort - Spottande, enstaka slag eller skrik - Glåpord eller hot - Att bita sig i handen eller skära sig i armen Icke-farligt

21 Affektreglering Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

22 Affektreglering Ingen kontroll Självkontroll Affektintensitet Affektutlösare Tid

23 Affektreglering Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

24 Affektreglering Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

25 Kontrollprincipen Därför måste allt vårt arbete ha som mål att brukaren har kontrollen över sig själv Och vårt mål i varje svår situation måste vara att brukaren snabbast möjligt uppnår självkontroll igen Och vi måste använda oss av metoder som gör det lätt för brukaren att lämna över kontroll till oss

26 Metod -Kravanpassning -Låg-affektivt bemötande

27 Krav Minst 70 % av konflikterna mellan personal och personer med npf föregås av ett krav Vi måste dock ställa krav - Vi måste kompensera for den andras bristande förmåga att veta vad som är bra för henne - Vi ställer därför krav som ska - Få vardagen att fungera - hygien etc - Utveckla - Skapa inlärning - Men även krav har en etik

28 Levinas Levinas etik är utvecklad för sjukvården Han är intresserad av valet att ta emot behandling eller låta bli vid livshotande sjukdomar

29 Levinas Levinas menar att sjukvårdens uppgift där är att informera så att patienten vet vad ett val av behandling innebär - I vårt arbete är hans etik inte tillräcklig - Personen med npf behöver mer än information - Hon behöver begriplighet kring hela situationen - Som inte enbart är att förstå, men mycket större

30 Kravanpassning Alla har rätt att säga nej!

31 Lagen Regeringsformen: Varje medborgare är grundlagskyddad mot frihetsberövningar och andra frihetsinskränkningar Frihetsinskränkningar eller tvång får inte företas, dessa handlingar är straffbelagda enligt brottsbalken

32 Lagen Skollagen: Skolplikten innebär att eleven måste gå till skolan och delta i undervisningen Men skollagen säger inte att eleven ska göra som läraren säger!

33 Kravanpassning Alla har rätt att säga nej! Uppgiften är att ställa kravet på ett sätt som innebär att personen med npf säger ja - En begriplig struktur - Geografisk - Regler - Tidsmässig - Tidsmässiga strukturer kompenserar för att personen med svårigheter inte vet vad som kan hända

34 Levinas Att försöka skapa bred begriplighet, ex för varför jag går i skolan, är svårt Det räcker ibland att begripa i situationen

35 Kravanpassning Därför måste vi ibland öka begripligheten i situationen specifikt genom - Sokratiskt förhållningssätt - Delaktighet - Vi-upplevelser - Val - Att leda vidare - Förberedelse, tid - Att bli färdig - Att bli redo - Snooze-metoden - Mutor och motiverande handlingar

36 Kravanpassning Och om ingenting funkar: Det är aldrig för sent att ge upp! (Ronny Eriksson) Men använd Matthews Lag: Alla pedagogiska nederlag kräver en handlingsplan!

37 Öh... Och det handler inte om att säga ifrån eller att låta den andra göra som hon vill Båda är ytterligheter som inte fungerar Vi måste ställa kravet på ett sätt som innebär att vi får ett ja

38 Metod -Kravanpassning -Låg-affektivt bemötande

39 Affekt Det finns ett antal grundläggande affekter, som fungerar från vi är små: - Glädje - Överraskning - Ilska - Ångest - Fruktan - Ledsnad - Skam - Leda - Avsmak/avsky Havnesköld & Mothander: Utvecklingspsykologi. Liber 1995

40 Affektsmitta Affekt smittar - vi känner av varandras affekter Det gör vi genom såkallade spegelcellsfunktioner Vi speglar varandras muskelspänningar

41 Affektsmitta Alla barn är födda med förmågan till affektsmitta Det är det första ledet i empatiutvecklingen Barn med npf har svårigheter med den fortsatta empatiutvecklingen Man utvecklar inte förmågan att särskilja egna och andras affekter lika bra som andra

42 Affektreglering Affektintensitet Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

43 Martha Nussbaum I den typen av situationer måste vi komma ihåg Nussbaum - Om man inte har samma rättigheter som andra behöver man inte uppföra sig! - Det innebär att ansvaret är vårt, inte personen med npfs

44 Låg-affektivt bemötande Dämpa känslouttrycken Avleda om möjligt - Humor - Personalbyte - Tänka på annat Undvik förlängd ögonkontakt vid kravsättning eller konflikt - Även kvittoögonkontakt

45 Låg-affektivt bemötande Respektera det personliga utrymmet - Varje gång någon går två steg bort från dig ska du gå två steg baklänges - Gå baklänges vid kravsättning - Placera dig inte mitt emot personer med npf

46 Låg-affektivt bemötande Den andra Du

47 Låg-affektivt bemötande Den andra Du

48 Låg-affektivt bemötande Sätt dig när den andra blir orolig Undvik att markera dig fysiskt Låtsas du är på väg hem från stan en mörk lördagskväll! Undvik att smittas av den andras oro Se till att smitta den andra med ditt lugn

49 Affektreglering Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

50 Låg-affektivt bemötande - vid kaos Vänta - ofta räcker det Få ut andra så det blir utrymme och lugn Undvik beröring med spända muskler - Slappna av om någon tar tag i dig Andrew McDonnel: Managing Aggressive Behaviour in Care Settings. Wiley 2010

51 Låg-affektivt bemötande - vid kaos Och i nödsituationer, där du måste ta tag i någon - Använd rörelse, inte fastlåsning som ökar adrenalinet - Släpp aktivt efter några sekunder - Se till att undvika smärta, det ökar stressen Andrew McDonnel: Managing Aggressive behaviour in care settings. Wiley 2010

52 Principer Människor som kan uppföra sig gör det Du har ansvaret för personens med npfs beteende och reaktioner Pedagogik, vård och omsorg måste ha som mål att varje person har kontrollen över sig själv Kravanpassa - man får faktiskt säga nej, så få ett ja Skapa lugn - avstånd, titta bort, sidan till, ingen muskelspänning Och använd Matthews lag - alla pedagogiska nederlag kräver en handlingsplan