Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar

Transkript

1 Normalitet Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vi definierar det icke-normala på tre olika sätt - Psykiatriska kriteriet: När beteendet är så pass avvikande att beteendet blir oförståeligt för andra; 1800-talet och tidigare - Schizofreni - Tourettes syndrom - Syfilisdemens och konversionssyndrom - Psykometriska kriteriet: Når ens förmåga på ett givit område är i de lägste 2,2 % af befolkningen; 1900-talet - Utvecklingsstörning Utvecklingsstörning och normalfördelningen Normalitet Begåvning 13,59 % 34,13 % 34,13 % 13,59 % 2,14 % 2,14 % Utvecklingsstörning Vi definierar det icke-normala på tre olika sätt - Psykiatriska kriteriet: När beteendet är så pass avvikande att beteendet blir oförståeligt för andra; 1800-talet och tidigare - Psykometriska kriteriet: Når ens förmåga på ett givit område är i de lägste 2,2 % af befolkningen; 1900-talet - Adaptiva kriteriet: När man inte kan leva upp till omgivningens allmänna krav; 2000-talet - Autism, Aspergers syndrom, ADHD, OCD etc

2 ICD-10 DSM-IV Autism och normalfördelningen Alla diagnoser har två grundkriterier: - Att svårigheterna inte är en konsekvens av en annan diagnos - Att svårigheterna medför problem i förhållande till skola, arbete eller fritid - Det innebär att det finns ett tydligt samband mellan omgivningens krav och metod och vem som får en diagnos - Det är orsaken till att vi som samhälle behöver diagnoserna - Vi måste veta varför metoder som fungerar på andra inte fungerar på just denna Autismtillstånd Sociala förmågor, empati 13,59 % 34,13 % 34,13 % 13,59 % 2,14 % 2,14 % Autismdrag Inklusionsdilemmat Orsaker Beteende Man får en diagnos när de metoder som används inte funkar - Det kan vara - Fostransmetoder - Undervisningsmetoder - Beteenderegleringsmetoder Inklusion är därför att byta metod - Man kan ju inte fortsätta med den metod som ledde till exklusion Kognition Hjärnfunktion Hjärnkemi Hjärnstruktur Genetik LSS Ju större genetiska avvikelser desto större miljökänslighet Vilket flyttar oss från förvaring över behandling till kompenserande specialpedagogik Samspel Stress Trauman Kompisar SoL Fysiskt miljö

3 Symptom Det finns två sorters symptom - Avgränsande symptom - Används vid diagnostik - Olika vid olika diagnoser - Alla med en viss diagnos måste ha symptomet, helst inga andre Normalfördelningen 13,59 % 34,13 % 34,13 % 13,59 % 2,14 % 2,14 % Gäller Längd Begåvning Vikt Sociala förmågor Kommunikation Flexibilitet Utåtvändhet - Diagnoser är kombinationer av normalfördelade egenskaper - Diagnoser definieras av samvarierande egenskaper Symptom Två sorters symptom - Beskrivande symptom - Kan finnas hos människor oavsett diagnos - Och hos människor utan diagnos - Oftare pedagogiskt relevanta än de avgränsande Beskrivande symptom - Strategisvårigheter - Empatisvårigheter - Affektregleringssvårigheter - Sinnesmässiga svårigheter

4 Central koherens Svårigheter med central koherens Att strukturera världen - Utvecklas genom lek med orsak och verkning - Skallren - Ljuskontakten - Stoppknappen i bussen - Frågor - Tills man har förstått att allt har en orsak och att allt har en konsekvens Barn med utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar utvecklar inte central koherens normalt - De är inte värför-människor och ser inte orsakssammanhang - Eller frågar varför hela tiden och letar orsakssammanhang där de inte finns - Och kan därför inte förutsäga framtid - Och andras handlingar Svårigheter med central koherens Svårigheter med central koherens Dessa människor har ofta svårt att förstå och förhålla sig till sociala sammanhang Ofta ser man inte sin egen roll Man vill gärna placera ansvaret utan för sig själv Detta medför ofta en särskild sorts paranoia - Om andras svar på mina handlingar är oförutsägbara blir deras negative svar uttryck för att de inte er att lita på - Och kanske till och med onda Det är därför vi använder oss av struktur - Människor med svårigheter med central koherens vet inte vad som kan ske - Strukturen hjälper dem att begränsa möjligheterna och förutsäga framtiden - Därför får strukturen inte vara ett styrmedel, men ett hjälpmedel - Struktur måste skapa förutsägbarhet, inte styrning - Och vara begriplig - Om någon har motstånd mot strukturen är det strukturen som är fel, inte den som inte vill

5 Svårigheter med central koherens Och vad med konsekvenser? - Lär man sig av sina erfarenheter? - Om man inte kan förstå orsak och verkan i en komplex sammanhang - Kan man inte förutsäga framtid - Och heller inte andras beteende - Inklusive personalens krav Därför upplevs konsekvenser ofta som oförutsägbara straff Därför kan man utgå ifrån att konsekvenser inte funkar på människor som tycker de är orättvisa Beskrivande symptom - Strategisvårigheter - Empatisvårigheter - Affektregleringssvårigheter - Sinnesmässiga svårigheter Affekt Affektsmitta Det finns ett antal grundläggande affekter, som fungerar från vi är små: - Glädje - Överraskning - Ilska - Intresse - Fruktan - Ledsnad - Skam - Leda - Avsmak/avsky Affekt smittar - vi känner av varandras känslor Det gör vi genom såkallade spegelcellsfunktioner Vi speglar varandras muskelspänningar

6 Affektsmitta Alla barn är födda med förmågan till affektsmitta Det är det första ledet i empatiutvecklingen Barn med empatisvårigheter har svårigheter med nivå två i empatiutvecklingen Man utvecklar inte förmågan att särskilja egna och andras affekter Mentalisering - theory of mind Den tredje nivån i empatiutvecklingen Att räkna på andras sinnesstämning och avsikter Kräver välutvecklad central koherens Mentaliseringsförmågan är någorlunda på plats mellan 4 och 8 års ålder, men kan utvecklas hela livet Empatisvårigheter Empatisvårigheter Affektsmitta fungerar Man har problem med at särskilja egna och andras affekter Mentalisering utvecklas därför långsamt Konsekvenser: - Man har svårt att förstå, vad andra tänker - Inte minst andras avsikter - Man förstår inte, att andra upplever världen annorlunda än en själv - Egocentricitet - Man har svårt att jämföra sig med andra

7 Empatisvårigheter Man berätter inte om vad som är annorlunda Och man har svårt att anpassa sitt handlande till - Normer - Outtalade regler - Personliga förhållanden - Olika platser, olika normer - Situationen Beskrivande symptom - Strategisvårigheter - Empatisvårigheter - Affektregleringssvårigheter - Sinnesmässiga svårigheter Affektreglering och kontroll Affektreglering Människor med utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar har nedsatt affektregleringsförmåga Affektreglering och självkontroll hör ihop Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

8 Affektreglering Affektintensitet Affektutlösare Ingen kontroll Självkontroll Affektreglering Affektintensitet Affektutlösare Kaos Strategier - Att vägra - Att ljuga - Avstånd - Spottande, slag eller skrik - Hot - Copingsjälvskada - Glåpord Ingen kontroll Självkontroll Tid Tid Affektreglering Affektreglering och kontroll Affektintensitet Affektutlösare Kaos Tid Ingen kontroll Självkontroll Därför måste vi arbeta på sätt som inte ökar affektnivån - Undvik gap och skrik - Undvik dominansverktyg - Backa och vänta - Undvik beröring med spända muskler - Anpassa krav och sättet du ställer krav på - Se till att personen har kontrollen över sig själv snabbast möjligt

9 Sinnesmässiga svårigheter Beskrivande symptom - Strategisvårigheter - Empatisvårigheter - Affektregleringssvårigheter - Sinnesmässiga svårigheter Sinnene är - Hörseln - Ljussinnet - Färgsinnene (2) - Trycksinnet - Temperatursinnet - Smärtsinnet - Kliasinnet - Kinestetiska sinnet - Balansen - Smaksssinnene (6-7) - Etc Sinnesmässiga svårigheter Sinnesmässiga avvikelser är vanliga i fältet Det kan vara - Ökat sinneskänslighet - Minskat sinneskänslighet - Svårigheter att habituera - Svårigheter att filtrera - Synestesi Självskadande beteende Det finns flera typer av självskada - Kontrollsökande självskada, vanligt vid överkänslighet - Skära/bita - Kasta huvudet - Slå sig 1-3 slag - Kaossjälvskada - Knacka huvudet i golvet/dörrkarmen/etc - Självskada på grund av underkänslighet för smärta - Slå djupa slag - Rispa skenben - Hoppande

10 Självskadande beteende - Smärtstillande självskada - Slå sig på bulor - Skära bredvid skärsår - Social självskada - Vanemässig självskada Sinnesmässiga svårigheter Därför jobbar man med sinneshjälpmedel - Breda bälten Tryckvästar Stödstrumpar Handledsvikter Bolltäcken TENS Musik i ipod Smärtstillande medicin Bosses bilverkstad Postludium Det viktiga med hela denna genomgång är att skapa förståelse för ett enkelt mantra Den som tar ansvar kan påverka Vi jobbar i en bilverkstad - Vem har ansvar för att reparera och serva bilen på verkstan? - Bilägaren? - Bilen? - Bilen behöver inte samarbeta - Bilen kan inte bara låta bli att vara trasig - Mekanikern måste ha de verktyg och metoder som är nödvändiga - Mekanikern kan inte ha metoder och verktyg som riskerar skada bilen

11 Tack