Hantering av problemskapande beteende
|
|
- Alexander Nilsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hantering av problemskapande beteende - fördjupning i lågaffektiv metod Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog
2 Verktyg Vi ska titta på fyra verktyg för omsorgspersonal, föräldrar och pedagoger - Affektregleringsmodellen - Belastningsmodellen - Handlingsplanen - Registreringsschemat Modellerna används för att kartlägga och utvärdera
3 Kaos / konfliktsituationen Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid
4 Kaos / konfliktsituationen Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid
5 Kaos / konfliktsituationen Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid
6 Kaos / konfliktsituationen Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid
7 Kaos / konfliktsituationen Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid
8 Kaos / konfliktsituationen Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid
9 Vardagen Affektintensitet Affektutlösare Struktur - Inga oväntade händelser Lugn Kravanpassning - Ställ kravet så att personen Kaos säger ja Låg-affektiva strategier - Inte gapa och skrika - Gå baklänges vid kravsättning Stressanpassning Ingen kontroll Självkontroll Tid
10
11
12 Stressmodellen Uhrskov & Hejlskov Elvén 2007 Kaos Orättvisa Fel mat Svag central koherens Varningstecken Stressnivå Sinnesmässiga svårigheter Sömnsvårigheter
13 Varningstecken Negativa Ångest
14 Varningstecken Autism 29,6 % ADHD 19,2 % Tics 10,5 % Motoriska problem 10,9 % Utvecklingsstörnting 12,0 % Exekutiva svårigheteter 15,5 % OCD 26,4 % Trotssyndrom 17,7 % Beteendestörning 24,8 % Minnessvårigheter 9,7 % Sinnessvårigheter 19,2 % Inga problem 10,6 %
15 Varningstecken Negativa Ångest Ljudkänslighet Ljuskänslighet Otrygghet Störd sömn Infektioner Tvångsbeteende Aggressivitet Irritabilitet Pessimism Humörsvängningar Rastlöshet Modlöshet
16 Varningstecken Positiva - coping Vägran Skärmar av sig Går undan Copingorienterat självskadande beteende Låtsaskompisar Trötthet och lättja Specialintressen World of warcraft
17 Varningstecken Tappade färdigheter Hygien Språk Närvaro Koncentration Minne Sociala färdigheter Skolfärdigheter Vardagsfärdigheter
18 Varningstecken Personliga Ljud Rörelser Tics Ord Svarta ögon Komplexa beteenden
19 Kaostecken Akuta Utagerande beteende Slag, sparkar, bett etc. Skrikande Skadegörelse Impulsiva självmordsförsök Ångestattacker och panikångest Desorientering Handlingsförlamning Våldsamt självskadande beteende
20 Kaostecken Långvariga Depression Psykoser Ångesttillstånd Stressöverbelastningssyndrom
21 Grundläggande belastningsfaktorer Kognitiva Svag förståelse av orsak och verkan
22 Central koherens Att strukturera världen - Utvecklas genom lek med orsak och verkning - Skallren - Ljuskontakten - Stoppknappen i bussen - Frågor - Tills man har förstått att allt har en orsak och att allt har en konsekvens
23 Svårigheter med central koherens Runt 20 % av befolkningen utvecklar inte central koherens normalt - De är inte aktivt meningsskapande enligt Piaget - De är inte värför-människor - De ser ganska enkelt inte komplexa orsakssammenhang - Och kan därför inte förutsäga framtid - Och andras handlingar
24 Svårigheter med central koherens I vissa situationer kan bristande central koherens innebära enorm ångest - Att inte veta vad som ska hända är ångestskapande - Men än värre är situationer där man upplever att förlora kontrollen - I en fasthållning upplever många en ren dödsångest - Överlämnade till människor vars beteende man inte kan förutsäga
25 Svårigheter med central koherens Man har ofta också svårt att förstå och förhålla sig till sociala sammanhang Ofta ser man inte sin egen roll Man vill gärna placera ansvaret utan för sig själv Detta medför ofta en särskild sorts paranoia - Om andras svar på mina handlingar är oförutsägbara blir deras negative svar uttryck för att de inte er att lita på - Och kanske till och med onda - Vilket skapar otrygghet
26 Svårigheter med central koherens Bristande central koherens är orsaken till att vi använder oss av struktur - Människor med svårigheter med central koherens vet inte vad som kan hända - Strukturen hjälper dem att begränsa möjligheterna och förutsäga framtiden - Därför får strukturen inte vara ett styrmedel, men ett hjälpmedel - Struktur måste skapa förutsägbarhet, inte styrning - Och den måste vara begriplig - Om personen har motstånd mot strukturen är det strukturen som är fel, inte personen
27 Grundläggande belastningsfaktorer Kognitiva Svag förståelse av orsak och verkan Arbetsminnessvårigheter Empatisvårigheter Affektregleringssvårigheter Perceptuella svårigheter
28 Sinnesmässiga svårigheter Sinnene är - Hörseln Ljussinnet Kontrastsinnet Färgsinnene Trycksinnet Temperatursinnet Smärtsinnet Kliasinnet Kinestetiska sinnet Smaksssinnene (7-8 stk) Etc
29 Sinnesmässiga svårigheter Sinnesmässiga avvikelser är vanliga i fältet Det kan vara - Ökat sinneskänslighet Minskat sinneskänslighet Svårigheter att habituera Svårigheter att filtrera Synestesi
30 Sinnesmässiga svårigheter Det finns flera typer av självskada - Kontrollsökande självskada, vanligt vid överkänslighet - Skära/bita - Kasta huvudet - Slå sig 1-3 slag - Kaossjälvskada - Knacka huvudet i golvet/dörrkarmen/etc - Självskada på grund av underkänslighet för smärta - Slå djupa slag - Rispa skenben - Hoppande
31 Sinnesmässiga svårigheter - Endorfinsökande självskada - Slå på bulor - Kommer ofta efter kaossjälvskada för att minska smärtan - Skära sig bredvid skärsår - Social självskada - Vanemässig självskada
32 Verktyg Därför jobbar man med sinneshjälpmedel - Breda bälten - Tryckvästar - Stödstrumpar - Handledsvikter - Bolltäcken - TENS - Musik i ipod - Smärtstillande medicin
33 Grundläggande belastningsfaktorer Sömnsvårigheter Bristande struktur För höga eller för många krav, Egna eller andras Ensamhet Utanförskap Familjrelaterade problem / problem med kompisarna Tonårsexistens December Stora känslor i omgivningen
34 Affektreglering Affektintensitet Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid
35 Situationsberoende belastningsfaktorer Krav Konflikter Att inte förstå Huvudvärk, tandvärk Plötsligt oljud Vikarier Personal, man inte tycker om Plötsliga ändringar, även subjektiva Att inte räcka till Bristande kontroll Mat Orättvisor Högtider och fester
36 Skyddande faktorer Personliga Bra vardagsstrategier Copingförmåga Självtillit Bra självförståelse KASAM Nödutgångar Att vara bra på något Vald identitet Att ha förtroende för någon Kost och motion
37 Skyddande faktorer Omgivningen: Struktur Plats Lugn Låg-affektivt bemötande Relation, relation och relation Gemensam problemförståelse Möjlighet att man kan dra sig undan Bra nätverk Kravanpassning
38 Att jobba med stressmodellen Kartlägga - Grundläggande belastningsfaktorer - Varningstecken - Kaostecken Kvalificera belastningsfaktorerna - Vilka kan vi ta bort? - Vilka vill vi ta bort? Navigera efter varningstecknen
39 Vardagen - utvärdering Affektintensitet Affektutlösare - Vem sa vad? - Vad förväntade sig personalen att personen kunde? - Kunde personen det? - Fanns det tillräckliga strukturer för att hjälpa personen att kunna det personalen förväntade sig? Kaos - Var personalens beteende Ingen den kontroll utlösande faktorn för personens Självkontroll affektutbrott? - Hur kan vi se till att det inte händer igen? - Ska strukturerna kring personen ändras? Tid
40 Eskaleringsfasen Affektintensitet Affektutlösare Avleda! Gå baklänges och vänta Hitta lösningar som inte är ett problem for personen Låg-affektiva Kaos strategier Ingen kontroll - Undvik ögonkontakt Självkontroll - Stå inte mitt emot personen - Frigör dig utan att stressa personen Tid
41 Eskaleringsfasen - utvärdering Affektintensitet Affektutlösare - Vilka lösningar försökte personen sig på? - Var personens strategier okej? - Fick personen möjlighet att samla sig och behålla kontrollen? - Använde sig personalen av lösningar som skapade problem för personen, som han i sin tur var tvungen att hitta lösningar på? - Ökade personalen kraven på personen i eskaleringsfasen? Kaos - Använde sig personalen av Ingen några kontroll strategier för att hjälpa personen att Självkontroll behålla självkontrollen i eskaleringsfasen? - Använde personalen i stället ett kroppsspråk och röstläge som minskade personens möjligheter för att behålla kontrollen? - Använde sig personalen av avledande strategier Tid för att aktivt hjälpa personen att behålla självkontrollen?
42 Kaosfasen Affektintensitet Gå baklänges och vänta Låg-affektiva strategier - Håll avstånd - Undvik ögonkontakt - Stå inte mitt emot Kaos personen - Undvik beröring med spända muskler Affektutlösare - Använd rörelse istället för Ingen kontroll Självkontroll fasthållning - Korta insatser - Frigör dig utan att stressa personen Tid
43 Kaosfasen - utvärdering Affektintensitet - Var det en farlig situation? - Om det var en farlig situation: Kaos - Avbröts den av personalen på ett kort och effektivt sätt utan att öka konfliktnivån? - Om Affektutlösare det inte var en farlig situation: - Kunde personalen låta bli att ingripa? Ingen kontroll Självkontroll - Använde personalen strategier i syfte att inte öka kaoset? Tid
44 Deeskaleringsfasen Affektintensitet Gå baklänges och vänta Avleda vidare Låg-affektiva strategier - Håll avstånd Kaos - Undvik ögonkontakt Affektutlösare - Stå inte mitt emot personen - Lugn - Vänta - "Kom när du är redo" Ingen kontroll Självkontroll Tid
45 Deeskaleringsfasen - utvärdering Affektintensitet - Fick personen den nödvändiga plats och det lugn och ro så att hen Kaos kunde landa på ett bra Affektutlösare sätt? - Gjorde personalen något som fick situationen att eskalera igen? Ingen kontroll Självkontroll Tid
46 Vardag igen Affektintensitet Struktur - Inga oväntade händelser Lugn Kravanpassning - Ställ kravet så att personen säger ja Kaos Låg-affektiva strategier Affektutlösare - Inte gapa och skrika - Gå baklänges vid kravsättning - Stressanpassning Ingen kontroll Självkontroll Tid
47 Vardag igen - utvärdering Affektintensitet - Vilka strukturer måste förändras för att det inte ska hända igen? - Fysiska strukturer - Regelstrukturer - Tidsmässiga strukturer - Har personalen en Kaos Affektutlösare handlingsplan som man tror kommer att fungera om samma situation uppstår igen? Ingen kontroll Självkontroll Tid
48 Handlingsplanen Handlingsplanen har fem punkter 1. Skapa utrymme för personens egna strategier för att klara av situationen. Om det inte hjälper går man vidare till punkt 2 2. Gör en lista på enkla avledningar som har fungerat tidigare. Om det inte hjälper eller personen reagerar negativt på det går man vidare till punkt 3
49 Handlingsplanen Enkla avledningar - Upprepa - Hänvisa till schema
50 Handlingsplanen 3. Gör en lista på aktiva avledningar som har fungerat tidigare. Om det inte hjälper går man vidare till punkt 4 Aktiva avledningar - Skoja - Prata om vad personen gillar - Välkänd aktivitet - Personalbyte
51 Handlingsplanen 4. Gör en lista på kraftfulla avledningar. Om det inte hjälper eller personen reagerar negativt på det går man vidare till punkt 5 Perceptuella avledningar - Mat - Springa utomhus
52 Handlingsplanen 5. Avbryta, antingen genom att alla lämnar eller, om det är farligt, genom rörelse
53 Registreringsschema Markera med färger - Rött = allvarlig problembeteende - Gul = lättare problembeteende - Grön = ok Det ska finnas lite rött, något gult och mycket grönt för att det ska fungera När det röda är borta görs kriterierna om så att det finns lite rött igen 7
54
55
56 Tack!
Stress och belastning - en modell för kartläggning och behandling. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog
Stress och belastning - en modell för kartläggning och behandling Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Hejlskov-Uhrskovs belastningsmodell örutsägbarhet Varningstecken Varningstecken Negativa Ljudkänslighet
Hantering av problemskapande beteende
Hantering av problemskapande beteende ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Program Definition Teori Människosyn Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning Stresskartläggning
Stress och ångest - modeller för kartläggning och behandling. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog
Stress och ångest - modeller för kartläggning och behandling Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Normalitet Vi definierar det icke-normala på tre olika sätt - Psykiatriska kriteriet: När beteendet är så pass
Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar
Normalitet Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vi definierar det icke-normala på tre olika sätt - Psykiatriska kriteriet: När beteendet är så pass avvikande att
ADHD - den lite större bilden. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog
ADHD - den lite större bilden Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Normalitet Vi definierar det icke-normala på tre olika sätt - Psykiatriska kriteriet: När beteendet är så pass avvikande att beteendet blir
Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog
Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Normalitet Vi definierar det icke-normala på tre olika sätt - Psykiatriska kriteriet: När beteendet är så pass avvikande att
Hantering av problemskapande beteende
Hantering av problemskapande beteende ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog www.hejlskov.se Program Definition Teori Människosyn Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning
Vardagen - utvärdering
Vardagen - utvärdering - Vad hände helt konkret halvtimmen innan situationen utvecklades? - Vad förväntade vi att eleven kunde? Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll - Fanns
Lågaffektivt bemötande
Lågaffektivt bemötande - metod för hantering av beteendeproblem Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När det upplevs som ett problem - För vem? - Vi definierar
Utmanande beteenden och problemskapande situationer
Utmanande beteenden och problemskapande situationer Therese Waldenborg 2018 Lågaffektivt bemötande på tre nivåer 1. Det långsiktiga och förebyggande arbetet i vardagen Hjälpmedel, anpassningar, kommunikation,
Problemskapande beteende och låg affektivt bemötande
Problemskapande beteende och låg affektivt bemötande VARFÖR ÄR DET SÅ SVÅRT ATT FÖRSTÅ? Okunskap kring kognition och kognitiva nedsättningar Osynligt funktionshinder Ojämn profil & funktion Saknas ofta
Beteendeproblem i skolan och förskolan
Beteendeproblem i skolan och förskolan - om lågaffektivt förhållningssätt Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När någon tycker att det är ett problem -
Arbetsblad 1 Kartläggning av belastningsfaktorer
Arbetsblad 1 Kartläggning av belastningsfaktorer Grundläggande belastningsfaktorer T. ex: Diagnoser, kognitiva svårigheter, perceptuella svårigheter, svårigheter att reglera affekt, sömn, social situation
Strategier i vardagen
Strategier i vardagen Om låg-affektivt bemötande vid beteendeproblem Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? Det är inga problem att ha bra strategier när det är lätt Det är när det blir svårt
Hantering av problemskapande beteende
Hantering av problemskapande beteende Ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När det upplevs som ett problem - För vem? - Vi
Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar
Normalitet Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vi definierar det icke-normala på tre olika sätt - Psykiatriska kriteriet: När beteendet är så pass avvikande att
Konflikter Hur undvika och bemöta konflikter? Lösningar Den som vinner förlorar. Från motstånd till medstånd
Konflikter Hur undvika och bemöta konflikter? Ett låg-affektivt perspektiv Konflikter handlar ofta om ett lösningarnas växelspel - Jag har ett problem som jag löser - Min lösning blir ofta ett problem
Lågaffektivt bemötande
Lågaffektivt bemötande - metod för hantering av beteendeproblem Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När någon tycker att det är ett problem - Vem? - Vi
Problemskapande beteende
Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt Elvén Leg. psykolog Vem har för vem? problem? www.hejlskov.se Problemskapande beteende Defintion: Beteende som skapar problem För
Neuropsykiatriska och psykiatriska åkommor från samhälle till individ.
Neuropsykiatriska och psykiatriska åkommor från samhälle till individ. förhållningssätt, ansvar och metod Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Normalitet Vi definierar det normala som avsaknaden av det onormala
Beteendeproblem i skolan
Beteendeproblem i skolan - ett lågaffektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När någon tycker att det är ett problem - För vem? - Vi definierar
Lågaffektiv teori och metod
Lågaffektiv teori och metod - om attribution och hantering av beteendeproblem Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Attributionsteori Vi kan förlägga orsaken till beteende olika Bernhard Weiner Ansvarsprincipen
Problemskapande beteende
Problemskapande beteende ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Program Definition Teori Människosyn Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning Låg-affektivt bemötande
Hantering av problemskapande beteende
Hantering av problemskapande beteende Ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När det upplevs som ett problem - För vem? - Vi
Lågaffektivt bemötande
Lågaffektivt bemötande - vid beteendeproblem hos ungdomar Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Metod Att hantera svåra situationer utan att eskalera dem Att utvärdera varför det blev svårt Att förändra så att
Hantering av problemskapande beteende
Hantering av problemskapande beteende ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog www.hejlskov.se Program Definition Teori Människosyn Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning
Hantering av problemskapande beteende
Hantering av problemskapande beteende ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Program Definition Förhållningssätt Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning Låg-affektivt
Fostran av annorlunda barn
Fostran av annorlunda barn ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Varför? Därför att barn med utvecklingsmässiga funktionshinder kännetecknas av att vanlig fostran inte funkar Det
Beteendeproblem i äldrevården
Beteendeproblem i äldrevården - ett lågaffektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När det upplevs som ett problem - För vem? - Vi definierar
En föreläsning om problemskapande beteende
Välkommen till En föreläsning om problemskapande beteende - starka reaktioner och utbrott Dagens föreläsare Kerstin Kwarnmark Leg. psykolog, Västerås Anneli Cajander Specialpedagog, Västerås Habiliteringscentrum,
Problemskapande beteende
Bemötande vid problemskapande beteende - ett låg-affektivt perspektiv Vem har problem? Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog www.hejlskov.se Problemskapande beteende Definition: Beteende som skapar problem För
Etik och bemötande. Konventionen. Løgstrup: Det etiska kravet
Etik och bemötande Ansvar - rättigheter - värdighet Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Løgstrup: Det etiska kravet Den enskilde har aldrig med en annan människa att göra utan att han håller något av den andras
Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende. - starka reaktioner och utbrott
Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende - starka reaktioner och utbrott Dagens föreläsare Kerstin Kwarnmark Leg. psykolog, Västerås Sara Bäck Leg. psykolog, Västerås Anneli Cajander Specialpedagog,
Lågaffektivt bemötande
Lågaffektivt bemötande Petter.marklund@magelungen.com www.magelungen.com/akademi En uppsättning metoder, teorier och förhållningssätt för att förebygga och hantera problemskapande beteenden Problemskapande
Program. Problemskapande beteende. Hantering av problemskapande beteende - ett låg-affektivt perspektiv. Beteende som skapar problem
Hantering av problemskapande beteende - ett låg-affektivt perspektiv Elvén Leg. psykolog Vem har för vem? problem? www.hejlskov.se Program Definition Teori Människosyn Ansvarsprincipen Kontrollprincipen
Lågaffektivt bemötande i äldrevården
Lågaffektivt bemötande i äldrevården Om hantering av beteendeproblem Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När det upplevs som ett problem - För vem? - Vi
Lågaffektivt bemötande
Lågaffektivt bemötande - metod för hantering av beteendeproblem Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När någon tycker att det är ett problem - Vem? - Vi
ADHD - den lite större bilden. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog
ADHD - den lite större bilden Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Normalitet Vi definierar det icke-normala på tre olika sätt - Psykiatriska kriteriet: När beteendet är så pass avvikande att beteendet blir
Bemötande och hantering av konflikter. - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog
Bemötande och hantering av konflikter - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Konflikter Konflikter handlar om problemets och lösningens växelspel - Jag har ett problem som jag löser
Hejlskov Elvén, Veje & Beier: Utvecklingsrelaterade. funktionsnedsättningar och psykisk sårbarhet. Studentlitteratur 2012. Annorlunda barn.
Hejlskov Elvén, Veje & Beier: Utvecklingsrelaterade Annorlunda barn funktionsnedsättningar och psykisk sårbarhet. Studentlitteratur 2012. - neuropsykologiska och lågaffektiva perspektiv Bo Hejlskov Elvén
Fostran av annorlunda barn. Varför? Utgångspunkt. Utgångspunkt. Barn, som kan uppföra sig, gör det
Varför? Fostran? för vem? Leg. psykolog Därför att det som mer än något annat kännetecknar barn med utvecklingsstörning eller neuropsykiatriska problem är att vanliga fostransmetoder inte fungerar Hos
Innehåll idag. Lågaffektivt bemötande Erik Rova leg. Psykolog
Erik Rova leg. Psykolog Ungdomsmottagning Skola Projekt Vuxenpsykiatrin Egen verksamhet erik@rovasjogren.se 070-2363200 Böcker Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande Syfte med förmiddagen: Ge en gemensam
Beteendeproblem i förskolan
Beteendeproblem i förskolan Ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När någon tycker att det är ett problem - Vem? - Vi definierar
Lågaffektivt bemötande
Lågaffektivt bemötande - metod för hantering av beteendeproblem Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När någon tycker att det är ett problem - Vem? - Vi
Lågaffektivt bemötande
Lågaffektivt bemötande - metod för hantering av beteendeproblem Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När någon tycker att det är ett problem - Vem? - Vi
Läropussel, minikonferens
Läropussel, minikonferens 2 6.5.2019 Vem är Sofia Kullberg? Utbildad speciallärare med specialisering inom adhd, autismspektrum och utvecklingsstörning Arbetar som speciallärare i Korsholm Driver företaget
Lågaffektiv teori och metod. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog
Lågaffektiv teori och metod Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Lagligt och lämpligt? Vi har lagar i Sverige som medger fysiska interventioner - LVU, LPT, LRV - Det argumenteras ofta att nödvärnslagstiftningen
Lågaffektivt bemötande
Lågaffektivt bemötande - metod för hantering av beteendeproblem Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När någon tycker att det är ett problem - Vem? - Vi
Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande
Erik Rova leg. Psykolog Ungdomsmottagning Skola Projekt Vuxenpsykiatrin Egen verksamhet erik@rovasjogren.se 070-2363200 Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande Syfte med dagen: Ge en gemensam teoretisk bas
Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Förra gången. Till denna gång!
Åhörarkopior www.pedagogisk psykologi.se/material/ 2 Förra gången Gå igenom planering Enkät Presentera litteratur Fördjupning kring principer och metoder Inför nästa träff Till denna gång! Gå på föreläsning
Lågaffektivt bemötande i socialt arbete. Havelius & Co AB
Lågaffektivt bemötande i socialt arbete Axel Havelius Leg. Psykolog Upplägg - Workshop Socialt arbete Maktaspekter Problemskapande beteende/situationer Händelseanalys - Workshop Socialt arbete - Historik
Innehåll idag. Lågaffektivt bemötande. Vad är bemötande? Erik Rova leg. Psykolog
Erik Rova leg. Psykolog Ungdomsmottagning Skola Projekt Vuxenpsykiatrin Egen verksamhet erik@rovasjogren.se 070-2363200 Lågaffektivt bemötande Syfte med dagen: Ge en gemensam teoretisk bas Ge exempel på
pedagogisk psykologi.se/material/ Vilka är ni? Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Erik Rova leg. Psykolog.
pedagogisk psykologi.se/material/ Erik Rova leg. Psykolog Vilka är ni? Ungdomsmottagning Skola Projekt Vuxenpsykiatrin Egen verksamhet erik@rovasjogren.se 070-2363200 Rova & Sjögren Bråk, konflikter, problemskapande
Speciallärare inom småbarnspedagogik och förskola Camilla Nyman och Ann-Britt Forsblom
Speciallärare inom småbarnspedagogik och förskola Camilla Nyman och Ann-Britt Forsblom Lågaffektivt bemötande i det dagliga mötet med barnen gör skillnad för både stora och små Leg.psykolog Bo Hejlskov
Lågaffektivt bemötande i äldrevården
Lågaffektivt bemötande i äldrevården - metod för hantering av beteendeproblem på etisk grund Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Den goda och den onda cirkeln Tomasello beskriver utvecklingen av moral som
Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt
Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt Elvén Leg. psykolog Vem har för vem? problem? www.hejlskov.se Problemskapande beteende Defintion: Beteende som skapar problem För
Lågaffektivt bemötande
Lågaffektivt bemötande - metod för hantering av beteendeproblem Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När någon tycker att det är ett problem - Vem? - Vi
Lågaffektivt bemötande - förhållningssätt Traumamedveten omsorg
Anton Sjögren leg. Psykolog Barn- & Ungdomspsykiatri Skola Rädda Barnen Traumautbildare Egen verksamhet anton@rovasjogren.se 073-0301337 Erik Rova leg. Psykolog Ungdomsmottagning Skola Projekt Vuxenpsykiatrin
Lågaffektivt bemötande
Lågaffektivt bemötande - metod för hantering av beteendeproblem Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När någon tycker att det är ett problem - Vem? - Vi
Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande
Innehåll idag 09.00 10.15 Lågaffektivt bemötande - Introduktion och principer 10.15 10.45 Paus 10.45 12.00 - Principer fortsatt 12.00 13.00 Lunch 13.00 14.30 - Metoder för lågaffektivt bemötande 14.30
Problemskapande beteende
Hantering av problemskapande beteende - vid neuropsykiatri Bo Hejlskov Jørgensen Leg. psykolog www.hejlskov.se Problemskapande beteende Beteende som skapar problem För vem? Vi definierar beteendet som
Vilka är ni? menti.com
Anton Sjögren leg. Psykolog Barn- & Ungdomspsykiatri Skola Rädda Barnen Författare Handledning Utbildning anton@rovasjogren.se 073-0301337 1 2 Böcker 3 Böcker 4 Vilka är ni? menti.com 43 59 81 Jag arbetar
Lågaffektivt bemötande
Lågaffektivt bemötande - metod för hantering av beteendeproblem Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När någon tycker att det är ett problem - Vem? - Vi
Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande
pedagogisk psykologi.se/material/ Erik Rova leg. Psykolog Böcker Ungdomsmottagning Skola Projekt Vuxenpsykiatrin Egen verksamhet erik@rovasjogren.se 070-2363200 Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande Syfte
Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Lågaffektivt bemötande. Reflektion. Lågaffektivt bemötande Anton Sjögren leg.
Åhörarkopior www.pedagogisk psykologi.se/material/ Anton Sjögren leg. Psykolog Barn- & Ungdomspsykiatri Skola Rädda Barnen Traumautbildare Egen verksamhet anton@rovasjogren.se 073-0301337 Erik Rova leg.
Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande
pedagogisk psykologi.se/material/ Erik Rova leg. Psykolog Böcker Ungdomsmottagning Skola Projekt Vuxenpsykiatrin Egen verksamhet erik@rovasjogren.se 070-2363200 Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande Syfte
Hantering av problemskapande beteende. - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog
Hantering av problemskapande beteende - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Hantering av problemskapande beteende - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog
Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Innehåll. Förra gången. Repetition - Vad är problemskapande beteende?
Åhörarkopior www.pedagogisk psykologi.se/material/ 1 Innehåll Förra gången 20 februari Introduktion All personal 24 februari Utbildning/ EHT + rektor 24 mars Utbildning/ EHT + rektor 3 april Fördjupning
Dagens innehåll. Den kortkorta (hiss-)versionen Hur kan alla elever få plats på Kulturskolan?
Lågaffektivt bemötande i kulturskolan - hur hjälper vi elever med utmanande beteende? 29 oktober Uppsala Hur kan alla elever få plats på Kulturskolan? Dagens innehåll Den kortkorta (hiss-)versionen Lågaffektiva
- Människor som kan uppföra sig gör det! Innehåll. Vad är lågaffektivt bemötande? Vad är problemskapande beteende?
Innehåll Problemskapande beteende Tre pedagogiska principer för ett lågaffektivt bemötande Tre metoder för att förebygga och hantera problembeteende 1 Vad är lågaffektivt bemötande? - Ett synsätt, med
Vilka är ni? Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Böcker. Erik Rova leg. Psykolog. Anton Sjögren leg. Psykolog.
Anton Sjögren leg. Psykolog Barn- & Ungdomspsykiatri Skola Rädda Barnen Traumautbildare Egen verksamhet anton@rovasjogren.se 073-0301337 Erik Rova leg. Psykolog Ungdomsmottagning Skola Projekt Vuxenpsykiatrin
Hantering av problemskapande beteenden
Hantering av problemskapande beteenden Bo Hejlskov Elvén: Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Studentlitteratur 2009 Ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog
Hantering av problemskapande beteende
Hantering av problemskapande beteende ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Program Definition Förhållningssätt Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning Låg-affektivt
Hantering av problemskapande beteende
Hantering av problemskapande beteende Bo Hejlskov Elvén: Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Studentlitteratur 2009. - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog
Bild 1. Bild 2. Bild 3. Psykolog i skolan. pedagogisk psykologi.se/hjalmar. Arbetar för att främja hälsa, lärande och utveckling
2 1 3 Bild 1 pedagogisk psykologi.se/hjalmar Rubriken: Lågaffektivt bemötande i gymnasieskolan Underrubrik: Hjalmar Länk: Åhörarkopior 180821 Bild 2 Bild 3 Psykolog i skolan Arbetar för att främja hälsa,
Lågaffektivt bemötande vid demenssjukdom
Lågaffektivt bemötande vid demenssjukdom - metod för hantering av beteendeproblem Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När någon tycker att det är ett problem
Upplägg för dagen. Vad är problemskapande beteende? Vad är lågaffektivt bemötande?
Upplägg för dagen 13.00-14.30 - Inledning och bakgrund - Tre pedagogiska principer för ett lågaffektivt bemötande 14.30-15.00 - Fika 15.00-16.00 - Metoder för att minska problembeteende 1 Vad är lågaffektivt
Hantering av problemskapande beteende
Hantering av problemskapande beteende om låg-affektivt bemötande Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Program Förhållningssätt Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning Låg-affektivt bemötande
Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Idag. Planering EHT-träffar. Innehåll. Vad är lågaffektivt bemötande?
Åhörarkopior www.pedagogisk psykologi.se/material/ 2 Idag Planering EHT-träffar Gå igenom planering Enkät Presentera litteratur Fördjupning utifrån föreläsning Inför nästa träff 30/8 Föreläsning 1 skola
Att förstå och bemöta barn utifrån det lågaffektiva förhållningssättet. Maria Bühler, leg psykolog/specialist i neuropsykologi
Att förstå och bemöta barn utifrån det lågaffektiva förhållningssättet Maria Bühler, leg psykolog/specialist i neuropsykologi Förberedelser för min föreläsning Ta fram era smartphones Gå in på www.kahoot.it
Johan Långström leg. Psykolog BUP Skola. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Böcker. Böcker
Johan Långström leg. Psykolog BUP Skola johan@rovasjogren.se 070-65 88 432 1 Rova & Sjögren Elevhälsa och Skolpsykologverksamhet Handledning och konsultation Föreläsningar och utbildningar Rova & Sjögren
Lågaffektivt bemötande i skolan. Anton Sjögren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Böcker.
Lågaffektivt bemötande i skolan 9.00 10.00 Teoretisk grund och lågaffektiva principer 10.00 10.30 Paus 10.30 12.00 Lågaffektiva metoder för att hantera och förebygga problemskapande beteende 1 Erik Rova
Hantering av problemskapande beteende
Hantering av problemskapande beteende Bo Hejlskov Elvén: Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Studentlitteratur 2009. Hejlskov Elvén, Veje & Beier: Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar
Låg-affektivt bemötande
Låg-affektivt bemötande Bo Hejlskov Elvén: Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Studentlitteratur 2009. Hejlskov Elvén, Veje & Beier: Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar
Verksamhet. Cirkelledare. Upplägg:
Studiecirkel Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Framtagen av Funktionshinder, Hägersten-Liljeholmens Stadsdelsförvaltning, Bo Hejlskov Elvén, Stockholm stad. Mars 2012 Verksamhet
Lågaffektivt bemötande
Lågaffektivt bemötande - metod för hantering av beteendeproblem Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När någon tycker att det är ett problem - Vem? - Vi
Hjärna och samhälle - normalitet och avvikelse
Hjärna och samhälle - normalitet och avvikelse Hejlskov Elvén, Veje & Beier (2012): Udviklingsforstyrrelser og psykisk sårbarhed. Dansk Psykologisk Forlag, Köpenhamn. Kommer på svenska på Studentliitteratur
Anton Sjögren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren
Erik Rova leg. Psykolog Ungdomsmottagning Skola Projekt Egen verksamhet erik@rovasjogren.se 070-2363200 Anton Sjögren leg. Psykolog Barn- & Ungdomspsykiatri Skola Rädda Barnen Egen verksamhet anton@rovasjogren.se
Vad är bemötande? Lågaffektivt bemötande. Erik Rova leg. Psykolog. Anton Sjögren leg. Psykolog.
Erik Rova leg. Psykolog Ungdomsmottagning Skola och förskola Projekt Vuxenpsykiatri Egen verksamhet erik@rovasjogren.se 070-2363200 Anton Sjögren leg. Psykolog Barn- & Ungdomspsykiatri Skola/förskola Rädda
Föreläsning BasUt Bo Hejlskov
Föreläsning BasUt Bo Hejlskov 2010-02-02 Bemötande vid problemskapande beteende Problemskapande beteende Hur kan vi definiera detta? Vi ser olika på detta, men har undersökt hur vi kan definiera detta
Åhörarkopior. psykologi.se/material/ pedagogiskpsykologi.se/material. Överblick. Erik Rova leg. Psykolog
Åhörarkopior www.pedagogisk psykologi.se/material/ pedagogiskpsykologi.se/material Överblick Erik Rova leg. Psykolog 29 augusti -17 Lågaffektivt bemötande Arbete med VÄXA-materialet 11 september Hantera
Lågaffektivt bemötande i förskolan
Lågaffektivt bemötande i förskolan - om beteendeproblem Bo Hejlskov Elvén & David Edfeldt Leg. psykologer Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När någon tycker att det är ett problem -
Hållpunkter. Lågaffektivt bemötande. Erik Rova leg. Psykolog
Erik Rova leg. Psykolog Ungdomsmottagning Skola Projekt Vuxenpsykiatrin Egen verksamhet erik@rovasjogren.se 070-2363200 Vilka är ni? Förkunskaper? Lågaffektivt bemötande Syfte med kvällen: Ge en gemensam
Så bygger vi och formar den fysiska miljön för att minimera problembeteende
LS Samspel Stress Trauman Social miljö Ju större biologiska avvikelser desto större miljökänslighet Vilket flyttar oss från förvaring över behandling till kompenserande specialpedagogik Bo Hejlskov Elvén
Barn som bråkar. www.tinaw.se/ sollentuna. Vem är jag? Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen.
Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen. Bo Hejlskov Elvén & Tina Wiman Barn som bråkar Om låg-affektivt bemötande i vardagen Tina Wiman www.tinaw.se/ sollentuna Vem är jag? 8 5 6 Kärlek! Vi
Barn som bråkar. Vem är jag? Vem är du? PROBLEMET MED ER ÄR. Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen.
Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen. Bo Hejlskov Elvén & Tina Wiman Barn som bråkar Om låg-affektivt bemötande i vardagen Tina Wiman Vem är jag? 8 22 5 6 Kärlek! Du borde ha haft skador Vi
Etik och bemötande. - ett låg-affektivt perspektiv. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog
Etik och bemötande - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Etik Etik är de moraliske principer vi använder när vi ska välja handling i svåra situationer - Exempel: Gör mot andra
Dagens innehåll. Dagens innehåll Lågaffektivt bemötande i skolan - hur hjälper vi elever med utmanande beteende?
Dagens innehåll Lågaffektivt bemötande i skolan - hur hjälper vi elever med utmanande beteende? Vad är låg-affektivt förhållningssätt? Teoretisk grund Definition av utmanande beteenden Principer att utgå
Bemötande utifrån ett lågaffektivt perspektiv. Lotta Lindholm Utvecklingsledare, LaB
Bemötande utifrån ett lågaffektivt perspektiv Lotta Lindholm Utvecklingsledare, LaB 367 90 36 Förmiddagens upplägg 8:30-8:45 Inledning och presentation 8:45-9:30 Föreläsning LaB s grunder och hur vi kan
Se upp med: Barn som bråkar. Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen.
Se upp med: Man måste Alla andra kommer att göra likadant. Hen måste träna på att Vilken vikt på tyngderna ska vi lägga oss på? Det är bara att (skriva önskelistor till tomten) Hon bara trotsar / Han söker