Stress och ångest - modeller för kartläggning och behandling. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog
|
|
- Monica Henriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Stress och ångest - modeller för kartläggning och behandling Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog
2 Normalitet Vi definierar det icke-normala på tre olika sätt - Psykiatriska kriteriet: När beteendet är så pass avvikande att beteendet blir oförståeligt för andra; 1800-talet och tidigare - Psykometriska kriteriet: Når ens förmåga på ett givit område är i de lägste 2,2 % af befolkningen; 1900-talet - Handikappkriteriet: När man inte kan leva upp till omgivningens allmänna krav; 2000-talet
3 Normalfördelningen Gäller Längd Begåvning Vikt Uppmärksamhet Impulskontroll Aktivitetsnivå Avledbarhet - Diagnoser är kombinationer av normalfördelade egenskaper - Diagnoser definieras av samvarierande egenskaper
4 Autismdrag og normalfördelningen Autismtillstånd
5 Orsaker Beteende Kognition Hjärnfunktion Hjärnkemi Hjärnstruktur Genetik LSS Samspel Stress Trauman Kompisar SoL Fysiskt miljö Ju större genetiska avvikelser desto större miljökänslighet
6 Symptom Det finns två sorters symptom - Avgränsande symptom - Används vid diagnostik - Olika vid olika diagnoser - Alla med en viss diagnos måste ha symptomet, inga andre - Beskrivande symptom - Kan finnas hos människor oavsett diagnos - Och hos oss utan diagnos - Oftare pedagogiskt relevanta än de avgränsande - Ångest och stresskänslighet är beskrivande symptom
7 Hantverk Psykologens arbete består som alla andra yrkesgruppers av - Kunskap - Hantverk - Terapeutiska hantverket - Handledningshantverket - Utredningshantverket - Organisationsförändringshantverket - etc - Förmedlingshantverket
8 Verktyg Vi ska titta på tre verktyg för omsorgspersonal, behandlare och handläggare - Belastningsmodellen - Affektregleringsmodellen - Insatsmodellen
9 Hejlskov-Uhrskovs belastningsmodell Kaos Orättvisa Fel mat Svag central koherens och oförutsägbarhet Varningstecken Stressnivå Ljudkänslighet och oljud Sömnproblem
10 Varningstecken Negativa Ångest Kaos Orättvisa Fel mat Svag central koherens och of Stressnivå Ljudkänslighet och oljud Sömnproblem
11 Varningstecken Ångestfrekvens ASD 29,6 % ADHD 19,2 % Tics 10,5 % Motoriska problem 10,9 % Utvecklingsstörning 12,0 % Exekutiva svårigheter 15,5 % Kompulsivt beteende 26,4 % ODD 17,7 % Beteendestörning 24,8 % Minnessvårigheter 9,7 % Sinnessvårigheter 19,2 % Inga problem 10,6 % Stressnivå Kaos Orättvisa Fel mat Svag central koherens och of Ljudkänslighet och oljud Sömnproblem
12 Varningstecken Negativa Ångest Ljudkänslighet Ljuskänslighet Ångest Otrygghet Störd sömn Infektioner Tvångsbeteende Aggressivitet Irritabilitet Pessimism Humörsvängningar Rastlöshet Modlöshet Stressnivå Kaos Orättvisa Fel mat Svag central koherens och of Ljudkänslighet och oljud Sömnproblem
13 Varningstecken Positiva - coping Vägran Skärmar sig Copingorienterat självskadande beteende Låtsaskompisar Trötthet och lättja Specialintressen World of warcraft Stressnivå Kaos Orättvisa Fel mat Svag central koherens och of Ljudkänslighet och oljud Sömnproblem
14 Varningstecken Tappade färdigheter Hygien Språk Närvaro Koncentration Minne Sociala färdigheter Skolfärdigheter Vardagsfärdigheter Stressnivå Kaos Orättvisa Fel mat Svag central koherens och of Ljudkänslighet och oljud Sömnproblem
15 Varningstecken Personliga Ljud Rörelser Tics Ord Svarta ögon Komplexa beteenden Stressnivå Kaos Orättvisa Fel mat Svag central koherens och of Ljudkänslighet och oljud Sömnproblem
16 Kaostecken Akuta Utagerande beteende Slag, sparkar, bett etc. Skrikande Skadegörelse Impulsiva självmordsförsök Ångestattacker och panikångest Desorientering Handlingsförlamning Våldsamt självskadande beteende Stressnivå Kaos Orättvisa Fel mat Svag central koherens och of Ljudkänslighet och oljud Sömnproblem
17 Kaostecken Långvariga Depression Psykoser Ångesttillstånd Stressöverbelastningssyndrom Stressnivå Kaos Orättvisa Fel mat Svag central koherens och of Ljudkänslighet och oljud Sömnproblem
18 Grundläggande belastningsfaktorer Kognitiva Svag förståelse av orsak och verkan Kaos Orättvisa Fel mat Svag central koherens och of Stressnivå Ljudkänslighet och oljud Sömnproblem
19 Central koherens Att strukturera världen - Utvecklas genom lek med orsak och verkning - Skallren - Ljuskontakten - Stoppknappen i bussen - Frågor - Tills man har förstått att allt har en orsak och att allt har en konsekvens
20 Svårigheter med central koherens Barn med särskilda behov utvecklar inte central koherens normalt - De är inte aktivt meningsskapande enligt Piaget - De är inte värför-människor - De ser ganska enkelt inte orsakssammenhang - Och kan därför inte förutsäga framtid - Och andras handlingar
21 Svårigheter med central koherens I vissa situationer kan bristande central koherens innebära enorm ångest - Att inte veta vad som ska hända är ångestskapande - Men än värre är situationer där man upplever att förlora kontrollen - I en fasthållning upplever många en ren dödsångest - Överlämnade till människor vars beteende man inte kan förutsäga
22 Svårigheter med central koherens Man har ofta också svårt att förstå och förhålla sig till sociala sammanhang Ofta ser man inte sin egen roll Man vill gärna placera ansvaret utan för sig själv Detta medför ofta en särskild sorts paranoia - Om andras svar på mina handlingar är oförutsägbara blir deras negative svar uttryck för att de inte er att lita på - Och kanske till och med onda - Vilket skapar otrygghet
23 Svårigheter med central koherens Bristande central koherens är orsaken till att vi använder oss av struktur - Människor med svårigheter med central koherens vet inte vad som kan hända - Strukturen hjälper dem att begränsa möjligheterna och förutsäga framtiden - Därför får strukturen inte vara ett styrmedel, men ett hjälpmedel - Struktur måste skapa förutsägbarhet, inte styrning - Och den måste vara begriplig - Om personen har motstånd mot strukturen är det strukturen som är fel, inte ungdomen
24 Svårigheter med central koherens Och vad med konsekvenser? - Vad er konsekvenspedagogik? - Förutsägbarhet, tydlighet och trygghet? - Om man inte kan förstå orsak och verkan i en komplex sammanhang - Kan man inte förutsäga framtid - Och heller inte andras beteende - Inklusive personalens krav Därför upplevs konsekvenser ofta som oförutsägbara straff Därför kan man utgå ifrån att konsekvenser inte funkar på människor som blir överraskade eller tycker de är orättvisa
25 Svårigheter med central koherens OCD har sin bas i svårigheter med central koherens - Alla människor har tvångssymptom - Vi motarbeter dem dock varje dag - Eftersom vi vet att de går över om vi inte följer alla tvångsimpulser - Det har vi lärt oss genom att testa och lära av våra erfarenheter
26 Svårigheter med central koherens Om man inte kan skapa orsak-verkan-sammenhang - Upplever man kanske den direkta ångestreduktion vid tvångsbeteende - Men inte den långsammare när man motarbetar tvånget - Man fortsätter därför tvångsbeteendet tills det känns bra - Och det tar längre och längre tid för varje gång - Kallas obsessivt beteende
27 Svårigheter med central koherens På samma sätt motarbetar man inte fobier - Men får ett undvikandebeteende - Som förstärker fobierna - Man blir rädd för rädslan
28 Grundläggande belastningsfaktorer Kognitiva Svag förståelse av orsak och verkan Arbetsminnessvårigheter Empatisvårigheter Affektregleringssvårigheter Stressnivå Kaos Orättvisa Fel mat Svag central koherens och of Ljudkänslighet och oljud Sömnproblem
29 Affektreglering Man måste ha kontroll över sig själv, om man ska kunna lämna över lite kontroll till andra
30 Kontrollprincipen Vi har olika strategier för att behålla strategien (varningstecken) - Att vägra - Att ljuga - Att gå två steg baklänges eller springa bort - Spottande, enstaka slag eller skrik - Glåpord eller hot - Att bita sig i handen eller skära sig i armen Icke-farligt
31 Kontrollprincipen Förlorad kontroll innebär kaos - Slag - Sparkar - Bett - Skadegörelse - Våldsamt självskadande beteende Farligt!
32 Affektreglering Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid
33 Affektreglering Ingen kontroll Självkontroll Affektintensitet Affektutlösare Tid
34 Affektreglering Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid
35 Affektreglering Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid
36 Grundläggande belastningsfaktorer Sinnesoverload Ljud Ljus Kläder Stökiga omgivningar Smärta Stressnivå Kaos Orättvisa Fel mat Svag central koherens och of Ljudkänslighet och oljud Sömnproblem
37 Sinnesmässiga svårigheter Sinnene är - Hörseln - Ljussinnet - Kontrastsinnet - Färgsinnene - Trycksinnet - Temperatursinnet - Smärtsinnet - Kliasinnet - Kinestetiska sinnet - Smaksssinnene (6 stk) - Etc
38 Sinnesmässiga svårigheter Sinnesmässiga avvikelser är vanliga i fältet Det kan vara - Ökat sinneskänslighet - Minskat sinneskänslighet - Svårigheter att habituera - Svårigheter att filtrera - Synestesi
39 Självskadande beteende Det finns fyra typer av självskada - Kontrollsökande självskada, vanligt vid överkänslighet - Skära/bita - Kasta huvudet - Slå sig 1-3 slag - Kaossjälvskada - Knacka huvudet i golvet/dörrkarmen/etc - Självskada på grund av underkänslighet för smärta - Slå djupa slag - Rispa skenben - Hoppande - Social självskada
40 Sinnesmässiga svårigheter Därför jobbar man med sinneshjälpmedel - Breda bälten - Tryckvästar - Stödstrumpar - Handledsvikter - Bolltäcken - TENS - Musik i ipod - Smärtstillande medicin
41 Sinnesmässiga svårigheter Sinnesavvikelser skapar dock också positiva upplevelser - Att vara intresserad i ljus - Att vara intresserad i visuella mönster - Kinestetiska upplevelser - Absolut gehör - Att vara intresserad i doftar - Smakintressen - Förväxla inte med tvångmässigt beteende
42 Grundläggande belastningsfaktorer Sömnsvårigheter Bristande struktur För höga eller för många krav, Egna eller andras Ensamhet Utanförskap Familjrelaterade problem / problem med kompisarna Tonårsexistens December Stora känslor i omgivningen Stressnivå Kaos Orättvisa Fel mat Svag central koherens och of Ljudkänslighet och oljud Sömnproblem
43 Situationsberoende belastningsfaktorer Krav Konflikter Att inte förstå Huvudvärk, tandvärk Plötsligt oljud Vikarier Personal, man inte tycker om Plötsliga ändringar, även subjektiva Att inte räcka till Bristande kontroll Mat Orättvisor Högtider och fester Stressnivå Kaos Orättvisa Fel mat Svag central koherens och of Ljudkänslighet och oljud Sömnproblem
44 Skyddande faktorer Personliga Bra vardagsstrategier Copingförmåga Självtillit Bra självförståelse KASAM Nödutgångar Att vare bra på något Vald identitet Att ha förtroende för någon Kost och motion Stressnivå Kaos Orättvisa Fel mat Svag central koherens och of Ljudkänslighet och oljud Sömnproblem
45 Skyddande faktorer Omgivningen: Struktur Plats Lugn Låg-affektivt bemötande Relation, relation och relation Gemensam problemförståelse Möjlighet att man kan dra sig undan Bra nätverk Kravanpassning Stressnivå Kaos Orättvisa Fel mat Svag central koherens och of Ljudkänslighet och oljud Sömnproblem
46 Krav Minst 70 % av konflikterna mellan personal och brukare föregås av ett krav Vi måste dock ställa krav - Vi måste kompensera for brukarens bristande förmåga att veta vad som är bra för henne - Vi ställer därför krav som ska - Få vardagen att fungera - Hygien etc - Utveckla brukaren - Skapa inlärning
47 Krav Det finns två sorters krav - Minuskrav - Sluta, stopp, låt bli etc - Pluskrav - Nu ska du..., kom hit etc Minuskrav medför inga ändringar på sikt Vid pluskrav måste man ta ansvar för reaktionen
48 Kravanpassning Alla har rätt att säga nej!
49 Lagen Regeringsformen: Varje medborgare är grundlagskyddad mot frihetsberövningar och andra frihetsinskränkningar Frihetsinskränkningar eller tvång får inte företas, dessa handlingar är straffbelagda enligt brottsbalken
50 Kravanpassning Uppgiften är att ställa kravet på ett sätt som innebär att den andra säger ja - En begriplig struktur - Geografisk - Tidsmässig - Regler - Val - Att leda vidare - Gå ett steg baklänges vid kravsättning - Undvik förlängd ögonkontakt - Vi-upplevelser - Förberedelse, tid - Att bli färdig - Att bli redo - Snooze-metoden - Mutor och motiverande handlingar
51 Kravanpassning Och om ingenting funkar: Det är aldrig för sent att ge upp! (Ronny Eriksson) Men använd Matthews Lag: Alla pedagogiska nederlag kräver en handlingsplan!
52 Öh... Och det handler inte om att säga ifrån eller att låta den andra göra som hon vill Båda är ytterligheter som stressar Vi måste ställa kravet på ett sätt som innebär att vi får ett ja
53 Att jobba med stressmodellen Kartlägga - Grundläggande belastningsfaktorer - Varningstecken - Kaostecken Kvalificera belastningsfaktorerna - Vilka kan vi ta bort? - Vilka vill vi ta bort? Navigera efter varningstecknen Stressnivå Kaos Orättvisa Fel mat Svag central koherens och of Ljudkänslighet och oljud Sömnproblem
54 Insatsmodellen Styrkor och belastningar Mål Bakdörr Mening och motivation Säkerhetsnät
55 Tack! Fil på
Stress och belastning - en modell för kartläggning och behandling. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog
Stress och belastning - en modell för kartläggning och behandling Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Hejlskov-Uhrskovs belastningsmodell örutsägbarhet Varningstecken Varningstecken Negativa Ljudkänslighet
Hantering av problemskapande beteende
Hantering av problemskapande beteende - fördjupning i lågaffektiv metod Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Verktyg Vi ska titta på fyra verktyg för omsorgspersonal, föräldrar och pedagoger - Affektregleringsmodellen
Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog
Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Normalitet Vi definierar det icke-normala på tre olika sätt - Psykiatriska kriteriet: När beteendet är så pass avvikande att
Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar
Normalitet Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vi definierar det icke-normala på tre olika sätt - Psykiatriska kriteriet: När beteendet är så pass avvikande att
ADHD - den lite större bilden. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog
ADHD - den lite större bilden Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Normalitet Vi definierar det icke-normala på tre olika sätt - Psykiatriska kriteriet: När beteendet är så pass avvikande att beteendet blir
Hantering av problemskapande beteende
Hantering av problemskapande beteende ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Program Definition Teori Människosyn Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning Stresskartläggning
Neuropsykiatriska och psykiatriska åkommor från samhälle till individ.
Neuropsykiatriska och psykiatriska åkommor från samhälle till individ. förhållningssätt, ansvar och metod Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Normalitet Vi definierar det normala som avsaknaden av det onormala
Hantering av problemskapande beteende
Hantering av problemskapande beteende ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Program Definition Förhållningssätt Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning Låg-affektivt
Hantering av problemskapande beteende
Hantering av problemskapande beteende ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog www.hejlskov.se Program Definition Teori Människosyn Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning
ADHD - den lite större bilden. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog
ADHD - den lite större bilden Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Normalitet Vi definierar det icke-normala på tre olika sätt - Psykiatriska kriteriet: När beteendet är så pass avvikande att beteendet blir
Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar
Normalitet Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vi definierar det icke-normala på tre olika sätt - Psykiatriska kriteriet: När beteendet är så pass avvikande att
Hantering av problemskapande beteende
Hantering av problemskapande beteende ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog www.hejlskov.se Program Definition Teori Människosyn Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning
Utmanande beteenden och problemskapande situationer
Utmanande beteenden och problemskapande situationer Therese Waldenborg 2018 Lågaffektivt bemötande på tre nivåer 1. Det långsiktiga och förebyggande arbetet i vardagen Hjälpmedel, anpassningar, kommunikation,
Fostran av annorlunda barn
Fostran av annorlunda barn ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Varför? Därför att barn med utvecklingsmässiga funktionshinder kännetecknas av att vanlig fostran inte funkar Det
Problemskapande beteende
Problemskapande beteende ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Program Definition Teori Människosyn Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning Låg-affektivt bemötande
Problemskapande beteende
Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt Elvén Leg. psykolog Vem har för vem? problem? www.hejlskov.se Problemskapande beteende Defintion: Beteende som skapar problem För
Bemötande och hantering av konflikter. - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog
Bemötande och hantering av konflikter - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Konflikter Konflikter handlar om problemets och lösningens växelspel - Jag har ett problem som jag löser
Lågaffektivt bemötande
Lågaffektivt bemötande - metod för hantering av beteendeproblem Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När det upplevs som ett problem - För vem? - Vi definierar
Hjärna och samhälle - normalitet och avvikelse
Hjärna och samhälle - normalitet och avvikelse Hejlskov Elvén, Veje & Beier (2012): Udviklingsforstyrrelser og psykisk sårbarhed. Dansk Psykologisk Forlag, Köpenhamn. Kommer på svenska på Studentliitteratur
Strategier i vardagen
Strategier i vardagen Om låg-affektivt bemötande vid beteendeproblem Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? Det är inga problem att ha bra strategier när det är lätt Det är när det blir svårt
Hantering av problemskapande beteende
Hantering av problemskapande beteende om låg-affektivt bemötande Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Program Förhållningssätt Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning Låg-affektivt bemötande
Hantering av problemskapande beteende
Hantering av problemskapande beteende ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Program Definition Förhållningssätt Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning Låg-affektivt
Problemskapande beteende och låg affektivt bemötande
Problemskapande beteende och låg affektivt bemötande VARFÖR ÄR DET SÅ SVÅRT ATT FÖRSTÅ? Okunskap kring kognition och kognitiva nedsättningar Osynligt funktionshinder Ojämn profil & funktion Saknas ofta
Problemskapande beteende
Bemötande vid problemskapande beteende - ett låg-affektivt perspektiv Vem har problem? Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog www.hejlskov.se Problemskapande beteende Definition: Beteende som skapar problem För
Konflikter Hur undvika och bemöta konflikter? Lösningar Den som vinner förlorar. Från motstånd till medstånd
Konflikter Hur undvika och bemöta konflikter? Ett låg-affektivt perspektiv Konflikter handlar ofta om ett lösningarnas växelspel - Jag har ett problem som jag löser - Min lösning blir ofta ett problem
Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt
Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt Elvén Leg. psykolog Vem har för vem? problem? www.hejlskov.se Problemskapande beteende Defintion: Beteende som skapar problem För
Hantering av problemskapande beteende
Hantering av problemskapande beteende Ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När det upplevs som ett problem - För vem? - Vi
En föreläsning om problemskapande beteende
Välkommen till En föreläsning om problemskapande beteende - starka reaktioner och utbrott Dagens föreläsare Kerstin Kwarnmark Leg. psykolog, Västerås Anneli Cajander Specialpedagog, Västerås Habiliteringscentrum,
Beteendeproblem i äldrevården
Beteendeproblem i äldrevården - ett lågaffektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När det upplevs som ett problem - För vem? - Vi definierar
Program. Problemskapande beteende. Hantering av problemskapande beteende - ett låg-affektivt perspektiv. Beteende som skapar problem
Hantering av problemskapande beteende - ett låg-affektivt perspektiv Elvén Leg. psykolog Vem har för vem? problem? www.hejlskov.se Program Definition Teori Människosyn Ansvarsprincipen Kontrollprincipen
Hejlskov Elvén, Veje & Beier: Utvecklingsrelaterade. funktionsnedsättningar och psykisk sårbarhet. Studentlitteratur 2012. Annorlunda barn.
Hejlskov Elvén, Veje & Beier: Utvecklingsrelaterade Annorlunda barn funktionsnedsättningar och psykisk sårbarhet. Studentlitteratur 2012. - neuropsykologiska och lågaffektiva perspektiv Bo Hejlskov Elvén
Lågaffektivt bemötande i äldrevården
Lågaffektivt bemötande i äldrevården Om hantering av beteendeproblem Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När det upplevs som ett problem - För vem? - Vi
Beteendeproblem i förskolan
Beteendeproblem i förskolan Ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När någon tycker att det är ett problem - Vem? - Vi definierar
Beteendeproblem i skolan och förskolan
Beteendeproblem i skolan och förskolan - om lågaffektivt förhållningssätt Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När någon tycker att det är ett problem -
Lågaffektivt bemötande
Lågaffektivt bemötande - metod för hantering av beteendeproblem Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När någon tycker att det är ett problem - Vem? - Vi
Lågaffektiv teori och metod
Lågaffektiv teori och metod - om attribution och hantering av beteendeproblem Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Attributionsteori Vi kan förlägga orsaken till beteende olika Bernhard Weiner Ansvarsprincipen
Vardagen - utvärdering
Vardagen - utvärdering - Vad hände helt konkret halvtimmen innan situationen utvecklades? - Vad förväntade vi att eleven kunde? Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll - Fanns
Etik och bemötande. Konventionen. Løgstrup: Det etiska kravet
Etik och bemötande Ansvar - rättigheter - värdighet Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Løgstrup: Det etiska kravet Den enskilde har aldrig med en annan människa att göra utan att han håller något av den andras
Hantering av problemskapande beteende
Hantering av problemskapande beteende Ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När det upplevs som ett problem - För vem? - Vi
Bemötande som metod i en etisk styrd pedagogik
Bemötande som metod i en etisk styrd pedagogik - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Bo Hejlskov Elvén: Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Studentlitteratur
Fostran av annorlunda barn. Varför? Utgångspunkt. Utgångspunkt. Barn, som kan uppföra sig, gör det
Varför? Fostran? för vem? Leg. psykolog Därför att det som mer än något annat kännetecknar barn med utvecklingsstörning eller neuropsykiatriska problem är att vanliga fostransmetoder inte fungerar Hos
Så bygger vi och formar den fysiska miljön för att minimera problembeteende
LS Samspel Stress Trauman Social miljö Ju större biologiska avvikelser desto större miljökänslighet Vilket flyttar oss från förvaring över behandling till kompenserande specialpedagogik Bo Hejlskov Elvén
Lågaffektivt bemötande - förhållningssätt Traumamedveten omsorg
Anton Sjögren leg. Psykolog Barn- & Ungdomspsykiatri Skola Rädda Barnen Traumautbildare Egen verksamhet anton@rovasjogren.se 073-0301337 Erik Rova leg. Psykolog Ungdomsmottagning Skola Projekt Vuxenpsykiatrin
Beteendeproblem i skolan
Beteendeproblem i skolan - ett lågaffektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När någon tycker att det är ett problem - För vem? - Vi definierar
Innehåll idag. Lågaffektivt bemötande. Vad är bemötande? Erik Rova leg. Psykolog
Erik Rova leg. Psykolog Ungdomsmottagning Skola Projekt Vuxenpsykiatrin Egen verksamhet erik@rovasjogren.se 070-2363200 Lågaffektivt bemötande Syfte med dagen: Ge en gemensam teoretisk bas Ge exempel på
Innehåll idag. Lågaffektivt bemötande Erik Rova leg. Psykolog
Erik Rova leg. Psykolog Ungdomsmottagning Skola Projekt Vuxenpsykiatrin Egen verksamhet erik@rovasjogren.se 070-2363200 Böcker Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande Syfte med förmiddagen: Ge en gemensam
Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande
Erik Rova leg. Psykolog Ungdomsmottagning Skola Projekt Vuxenpsykiatrin Egen verksamhet erik@rovasjogren.se 070-2363200 Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande Syfte med dagen: Ge en gemensam teoretisk bas
Vilka är ni? menti.com
Anton Sjögren leg. Psykolog Barn- & Ungdomspsykiatri Skola Rädda Barnen Författare Handledning Utbildning anton@rovasjogren.se 073-0301337 1 2 Böcker 3 Böcker 4 Vilka är ni? menti.com 43 59 81 Jag arbetar
Lågaffektivt bemötande
Lågaffektivt bemötande - metod för hantering av beteendeproblem Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När någon tycker att det är ett problem - Vem? - Vi
Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende. - starka reaktioner och utbrott
Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende - starka reaktioner och utbrott Dagens föreläsare Kerstin Kwarnmark Leg. psykolog, Västerås Sara Bäck Leg. psykolog, Västerås Anneli Cajander Specialpedagog,
Hantering av problemskapande beteende
Hantering av problemskapande beteende Bo Hejlskov Elvén: Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Studentlitteratur 2009. - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog
Lågaffektivt bemötande i äldrevården
Lågaffektivt bemötande i äldrevården - metod för hantering av beteendeproblem på etisk grund Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Den goda och den onda cirkeln Tomasello beskriver utvecklingen av moral som
Lågaffektivt bemötande vid demenssjukdom
Lågaffektivt bemötande vid demenssjukdom - metod för hantering av beteendeproblem Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När någon tycker att det är ett problem
Lågaffektiv teori och metod. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog
Lågaffektiv teori och metod Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Lagligt och lämpligt? Vi har lagar i Sverige som medger fysiska interventioner - LVU, LPT, LRV - Det argumenteras ofta att nödvärnslagstiftningen
Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande
Innehåll idag 09.00 10.15 Lågaffektivt bemötande - Introduktion och principer 10.15 10.45 Paus 10.45 12.00 - Principer fortsatt 12.00 13.00 Lunch 13.00 14.30 - Metoder för lågaffektivt bemötande 14.30
Hantering av problemskapande beteenden
Hantering av problemskapande beteenden Bo Hejlskov Elvén: Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Studentlitteratur 2009 Ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog
Låg-affektivt bemötande
Låg-affektivt bemötande Bo Hejlskov Elvén: Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Studentlitteratur 2009. Hejlskov Elvén, Veje & Beier: Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar
Lågaffektivt bemötande
Lågaffektivt bemötande - metod för hantering av beteendeproblem Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När någon tycker att det är ett problem - Vem? - Vi
pedagogisk psykologi.se/material/ Vilka är ni? Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Erik Rova leg. Psykolog.
pedagogisk psykologi.se/material/ Erik Rova leg. Psykolog Vilka är ni? Ungdomsmottagning Skola Projekt Vuxenpsykiatrin Egen verksamhet erik@rovasjogren.se 070-2363200 Rova & Sjögren Bråk, konflikter, problemskapande
Lågaffektivt bemötande i socialt arbete. Havelius & Co AB
Lågaffektivt bemötande i socialt arbete Axel Havelius Leg. Psykolog Upplägg - Workshop Socialt arbete Maktaspekter Problemskapande beteende/situationer Händelseanalys - Workshop Socialt arbete - Historik
Hantering av problemskapande beteende
Hantering av problemskapande beteende Bo Hejlskov Elvén: Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Studentlitteratur 2009. Hejlskov Elvén, Veje & Beier: Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar
Lågaffektivt bemötande
Lågaffektivt bemötande - metod för hantering av beteendeproblem Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När någon tycker att det är ett problem - Vem? - Vi
Vilka är ni? Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Böcker. Erik Rova leg. Psykolog. Anton Sjögren leg. Psykolog.
Anton Sjögren leg. Psykolog Barn- & Ungdomspsykiatri Skola Rädda Barnen Traumautbildare Egen verksamhet anton@rovasjogren.se 073-0301337 Erik Rova leg. Psykolog Ungdomsmottagning Skola Projekt Vuxenpsykiatrin
Problemskapande beteende
Hantering av problemskapande beteende - vid neuropsykiatri Bo Hejlskov Jørgensen Leg. psykolog www.hejlskov.se Problemskapande beteende Beteende som skapar problem För vem? Vi definierar beteendet som
Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande
pedagogisk psykologi.se/material/ Erik Rova leg. Psykolog Böcker Ungdomsmottagning Skola Projekt Vuxenpsykiatrin Egen verksamhet erik@rovasjogren.se 070-2363200 Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande Syfte
Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande
pedagogisk psykologi.se/material/ Erik Rova leg. Psykolog Böcker Ungdomsmottagning Skola Projekt Vuxenpsykiatrin Egen verksamhet erik@rovasjogren.se 070-2363200 Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande Syfte
Bild 1. Bild 2. Bild 3. Psykolog i skolan. pedagogisk psykologi.se/hjalmar. Arbetar för att främja hälsa, lärande och utveckling
2 1 3 Bild 1 pedagogisk psykologi.se/hjalmar Rubriken: Lågaffektivt bemötande i gymnasieskolan Underrubrik: Hjalmar Länk: Åhörarkopior 180821 Bild 2 Bild 3 Psykolog i skolan Arbetar för att främja hälsa,
Lågaffektivt bemötande
Lågaffektivt bemötande - metod för hantering av beteendeproblem Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När någon tycker att det är ett problem - Vem? - Vi
Föreläsning BasUt Bo Hejlskov
Föreläsning BasUt Bo Hejlskov 2010-02-02 Bemötande vid problemskapande beteende Problemskapande beteende Hur kan vi definiera detta? Vi ser olika på detta, men har undersökt hur vi kan definiera detta
Lågaffektivt bemötande
Lågaffektivt bemötande - metod för hantering av beteendeproblem Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När någon tycker att det är ett problem - Vem? - Vi
Lågaffektivt bemötande i skolan. Anton Sjögren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Böcker.
Lågaffektivt bemötande i skolan 9.00 10.00 Teoretisk grund och lågaffektiva principer 10.00 10.30 Paus 10.30 12.00 Lågaffektiva metoder för att hantera och förebygga problemskapande beteende 1 Erik Rova
Lågaffektivt bemötande LEG PSYKOLOG HANNA KVIMAN & LEG PSYKOLOG AMELIE PLANCK
Lågaffektivt bemötande LEG PSYKOLOG HANNA KVIMAN & LEG PSYKOLOG AMELIE PLANCK Neropsykologi LAB Affektteori Etik Stressteori Låg-affektiva grndantaganden/principer. Människor gör rätt om de kan - människosyn
Johan Långström leg. Psykolog BUP Skola. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Böcker. Böcker
Johan Långström leg. Psykolog BUP Skola johan@rovasjogren.se 070-65 88 432 1 Rova & Sjögren Elevhälsa och Skolpsykologverksamhet Handledning och konsultation Föreläsningar och utbildningar Rova & Sjögren
Hantering av problemskapande beteende. - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog
Hantering av problemskapande beteende - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Hantering av problemskapande beteende - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog
Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Lågaffektivt bemötande. Reflektion. Lågaffektivt bemötande Anton Sjögren leg.
Åhörarkopior www.pedagogisk psykologi.se/material/ Anton Sjögren leg. Psykolog Barn- & Ungdomspsykiatri Skola Rädda Barnen Traumautbildare Egen verksamhet anton@rovasjogren.se 073-0301337 Erik Rova leg.
Lågaffektivt bemötande
Lågaffektivt bemötande - metod för hantering av beteendeproblem Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När någon tycker att det är ett problem - Vem? - Vi
Anton Sjögren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren
Erik Rova leg. Psykolog Ungdomsmottagning Skola Projekt Egen verksamhet erik@rovasjogren.se 070-2363200 Anton Sjögren leg. Psykolog Barn- & Ungdomspsykiatri Skola Rädda Barnen Egen verksamhet anton@rovasjogren.se
Den moraliska pop-out-effekt
Den moraliska pop-out-effekt - och vad den innebär för personals affektiva reaktioner och grundläggande föreställningar om beteendeproblem Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett
Bemötande utifrån ett lågaffektivt perspektiv. Lotta Lindholm Utvecklingsledare, LaB
Bemötande utifrån ett lågaffektivt perspektiv Lotta Lindholm Utvecklingsledare, LaB 367 90 36 Förmiddagens upplägg 8:30-8:45 Inledning och presentation 8:45-9:30 Föreläsning LaB s grunder och hur vi kan
- Människor som kan uppföra sig gör det! Innehåll. Vad är lågaffektivt bemötande? Vad är problemskapande beteende?
Innehåll Problemskapande beteende Tre pedagogiska principer för ett lågaffektivt bemötande Tre metoder för att förebygga och hantera problembeteende 1 Vad är lågaffektivt bemötande? - Ett synsätt, med
Rova & Sjögren. Tider. Planering 2017/ Fritids och förskola. pedagogisk psykologi.se/material. Anton Sjögren leg.
2017-11-20 pedagogisk psykologi.se/material 2 Anton Sjögren leg. Psykolog Barn- & Ungdomspsykiatri Skola/förskola Rädda Barnen Traumautbildare Egen verksamhet Rova & Sjögren Elevhälsa och skolpsykologverksamhet
Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Innehåll. Förra gången. Repetition - Vad är problemskapande beteende?
Åhörarkopior www.pedagogisk psykologi.se/material/ 1 Innehåll Förra gången 20 februari Introduktion All personal 24 februari Utbildning/ EHT + rektor 24 mars Utbildning/ EHT + rektor 3 april Fördjupning
Lågaffektivt bemötande
Lågaffektivt bemötande - metod för hantering av beteendeproblem Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När någon tycker att det är ett problem - Vem? - Vi
Verksamhet. Cirkelledare. Upplägg:
Studiecirkel Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Framtagen av Funktionshinder, Hägersten-Liljeholmens Stadsdelsförvaltning, Bo Hejlskov Elvén, Stockholm stad. Mars 2012 Verksamhet
Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Förra gången. Till denna gång!
Åhörarkopior www.pedagogisk psykologi.se/material/ 2 Förra gången Gå igenom planering Enkät Presentera litteratur Fördjupning kring principer och metoder Inför nästa träff Till denna gång! Gå på föreläsning
Lågaffektivt bemötande i förskolan
Lågaffektivt bemötande i förskolan - om beteendeproblem Bo Hejlskov Elvén & David Edfeldt Leg. psykologer Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När någon tycker att det är ett problem -
Tvångsvård och lågaffektivt förhållningssätt en omöjlig kombination?
Tvångsvård och lågaffektivt förhållningssätt en omöjlig kombination? Ulla Thorslund och Maria Bühler Vem är vi? Maria Bühler, leg psykolog www.kogita.se Ulla Thorslund www.ullathorslund.se Vilka är ni?
Barn som bråkar. Vem är jag? Vem är du? PROBLEMET MED ER ÄR. Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen.
Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen. Bo Hejlskov Elvén & Tina Wiman Barn som bråkar Om låg-affektivt bemötande i vardagen Tina Wiman Vem är jag? 8 22 5 6 Kärlek! Du borde ha haft skador Vi
Erik Rova leg. Psykolog. Johan Långström leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Hösten Böcker. Förkunskaper?
Johan Långström leg. Psykolog BUP Skola johan@rovasjogren.se 070-65 88 432 Erik Rova leg. Psykolog Ungdomsmottagning Skola/förskola Projekt erik@rovasjogren.se 070-236 3200 1 Rova & Sjögren Hösten 2017
Vad är bemötande? Lågaffektivt bemötande. Erik Rova leg. Psykolog. Anton Sjögren leg. Psykolog.
Erik Rova leg. Psykolog Ungdomsmottagning Skola och förskola Projekt Vuxenpsykiatri Egen verksamhet erik@rovasjogren.se 070-2363200 Anton Sjögren leg. Psykolog Barn- & Ungdomspsykiatri Skola/förskola Rädda
Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Idag. Planering EHT-träffar. Innehåll. Vad är lågaffektivt bemötande?
Åhörarkopior www.pedagogisk psykologi.se/material/ 2 Idag Planering EHT-träffar Gå igenom planering Enkät Presentera litteratur Fördjupning utifrån föreläsning Inför nästa träff 30/8 Föreläsning 1 skola
Hållpunkter. Lågaffektivt bemötande. Erik Rova leg. Psykolog
Erik Rova leg. Psykolog Ungdomsmottagning Skola Projekt Vuxenpsykiatrin Egen verksamhet erik@rovasjogren.se 070-2363200 Vilka är ni? Förkunskaper? Lågaffektivt bemötande Syfte med kvällen: Ge en gemensam
Upplägg för dagen. Vad är problemskapande beteende? Vad är lågaffektivt bemötande?
Upplägg för dagen 13.00-14.30 - Inledning och bakgrund - Tre pedagogiska principer för ett lågaffektivt bemötande 14.30-15.00 - Fika 15.00-16.00 - Metoder för att minska problembeteende 1 Vad är lågaffektivt
Se upp med: Barn som bråkar. Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen.
Se upp med: Man måste Alla andra kommer att göra likadant. Hen måste träna på att Vilken vikt på tyngderna ska vi lägga oss på? Det är bara att (skriva önskelistor till tomten) Hon bara trotsar / Han söker
Lågaffektivt bemötande
Lågaffektivt bemötande - vid beteendeproblem hos ungdomar Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Metod Att hantera svåra situationer utan att eskalera dem Att utvärdera varför det blev svårt Att förändra så att
Lågaffektivt bemötande
Lågaffektivt bemötande - metod för hantering av beteendeproblem Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När någon tycker att det är ett problem - Vem? - Vi
Om autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till första tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande
Ansvar. Problemskapande beteende. Hantering av problemskapande beteende vid autismtillstånd. Bo Hejlskov Jørgensen, leg. psykolog
Hantering av problemskapande beteende vid autismtillstånd, leg. psykolog Vem har problem? för vem? Ansvar, kontroll och metod Västerås, 2 april 2009 Problemskapande beteende Beteende som skapar problem
Bemötande utifrån ett lågaffektivt perspektiv
Bemötande utifrån ett lågaffektivt perspektiv Lotta Lindholm Utvecklingsledare, LaB 367 90 36 Förmiddagens upplägg 8:30-8:45 Inledning och presentation 8:45-9:30 Föreläsning LaB s grunder och hur vi kan
Överblick. Vilka är ni? Carin Lindgren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Förkunskaper? Syfte med kvällen
Överblick 20 mars Lågaffektivt bemötande Att förstå och hantera Erik och Carin 17 april Levla Förskolan Att utvärdera och förändra Systematiskt arbetssätt Erik och Carin 24 mar Workshop Egna exempel Eget