Lågaffektiv teori och metod. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Transkript

1 Lågaffektiv teori och metod Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

2 Lagligt och lämpligt? Vi har lagar i Sverige som medger fysiska interventioner - LVU, LPT, LRV - Det argumenteras ofta att nödvärnslagstiftningen medger fasthållning LSS och Skollagen innebär ingen rätt till fysiska interventioner

3 Lagligt och lämpligt? Men även i de fall fasthållning är lagligt är det inte lämpligt Vad är lämpliga metoder? - Metoden måste vara laglig - Metoden måste vara effektiv - Metoden får inte vara skadlig på något sätt - Ingen risk för dödsfall - Inga fysiska skador - Inte vara traumatiserande - Måste vara socialt acceptabel - Det handlar om etik och moral

4 Moral - omoral - amoral Moral = att handla på ett sätt de flesta tycker är rätt - Det är en fråga om vad de flesta tycker är rätt - Vilket vi försökt bestämma i konventionerna Vi vill gärna handla moraliskt korrekt Men vi gör det inte alltid Och då finns det två väger att gå - Att hävda omoral - Att hävda amoral

5 Moral - omoral - amoral Amoral är att förneka att det finns rätt eller fel - Att katten äter musen Omoral är att handla på ett sätt man vet är fel - Att bränna svansen på en katt Det vanligaste sättet att påstå att frågan om fasthållning är en amoralisk fråga är att påstå att det ibland är nödvändigt Det argumentet ska vi plocka bort i dag

6 Moral - omoral - amoral Varje gång vi påpekar att de som säger att frågan om fasthållning är en amoralisk fråga har fel Säger vi samtidigt att de är omoraliska människor Det innebär att frågan är infekterad Men vi måste hålla fast i den frågan Fasthållningar och andra tvångsåtgärder är farliga och nedbrytande

7 Lågaffektiv teori Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Tillitsprincipen Affektsmitta

8 Lågaffektiv teori Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Tillitsprincipen Affektsmitta

9 Ansvarsprincipen Den som tar ansvar kan påverka Bernhard Weiner

10 Ansvarsprincipen Om vi inte har rätt metod försöker vi ibland bli av med ansvaret

11 Ansvarsprincipen Vi försöker då tyvärr att lägga ansvar på dem som minst kan bära det - Anhöriga - Politiker och ledning - Andra verksamheter - Personen det handlar om

12 Bosses bilverkstad Vi jobbar i en bilverkstad - Vem har ansvar för att serva och reparera bilen på verkstan? - Bilägaren? - Bilen? - Bilen vill inte samarbeta! - Bilen kan om den vill! - Mekanikern måste ha de verktyg och metoder som är nödvändiga

13 Bosses bilverkstad Mekanikern får inte ha metoder som riskerar skada bilen!

14 Lågaffektiv teori Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Tillitsprincipen Affektsmitta

15 Kontrollprincipen Man måste ha kontroll över sig själv, om man ska kunna samarbeta

16 Kontrollprincipen Att förlora kontrollen är läskigt Då blir det - Våldsam ångest - Slag - Sparkar - Bett - Skadegörelse - Våldsam självskada

17 Kontrollprincipen Därför har man olika lösningar och strategier för att behålla kontrollen - Att vägra

18 Affektreglering Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

19 Affektreglering Ingen kontroll Självkontroll Affektintensitet Affektutlösare Tid

20 Affektreglering Affektintensitet Affektutlösare Kaos Strategier - Att vägra - Att ljuga - Att rymma - Spottas eller slåss - Självskade - Rus - Hot - Glåpord Ingen kontroll Självkontroll Tid

21 Affektreglering Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

22 Kontrollprincipen Därför måste allt vårt arbete ha som mål att personen det handlar om har kontrollen över sig själv Och vårt mål i varje svår situation måste vara att hen snabbast möjligt uppnår självkontroll igen Och vi måste använda oss av metoder som gör det lätt för hen att lämna över kontroll till oss

23 Lågaffektiv teori Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Tillitsprincipen Affektsmitta

24 Tillit Det finns två pedagogiska grundsyn - Den socialpedagogiska: Om relationen är bra är metoden oviktig - Den specialpedagogiska: Om metoden är bra kan vem som helst jobba Båda är sanna Traditionellt har vi av praktiska orsaker satsat på tvåan inom autismfältet

25 Tillitsprincipen En bra metod ökar tilliten till föräldrar och personal En dålig metod minskar tilliten till föräldrar och personal Så vi väljer de som är bra!

26 Lågaffektiv teori Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Tillitsprincipen Affektsmitta

27 Affektsmitta Affekt smittar - vi känner av varandras känslor Det gör vi genom såkallade spegelcellsfunktioner Vi speglar varandras muskelspänningar

28

29

30

31

32

33

34 Affektsmitta Alla barn är födda med förmågan till affektsmitta Personer med autism utvecklar inte förmågan att särskilja egna och andras affekter lika bra som andra

35 Att skilja sig själv från andra Lombardo et al 2010

36 Metod Att hantera svåra situationer utan att eskalera dem Att utvärdera varför det blev svårt Att förändra så att det inte händer igen

37 Metod Att hantera svåra situationer utan att eskalera dem Att utvärdera varför det blev svårt Att förändra så att det inte händer igen

38 Metod: Låg-affektiva strategier Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

39 Låg-affektivt bemötande Dämpa känslouttrycken Undvik dominerande ögonkontakt Prata lugnt utan att höja rösten och utan käkspänningar Få personen att tänka på annat - avleda

40 Låg-affektivt bemötande Sätt dig när någon blir orolig Undvik att markera dig fysiskt Låtsas du är på väg hem från stan en mörk lördagskväll! Undvik att smittas av andras oro Se till att smitta med ditt lugn

41 Metod: Vid kaos Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

42 Låg-affektivt bemötande - vid kaos Vänta - oftast räcker det Få ut andra så det blir utrymme och lugn Undvik beröring med spända muskler - Slappna av om någon tar tag i dig

43 Låg-affektivt bemötande - vid kaos Och i nödsituationer, där du måste ta tag - Följ personens rörelse, håll inte fast, det ökar adrenalinet - Släpp aktivt efter några sekunder - Se till att undvika smärta, det ökar stressen

44 Metod: Landa Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

45 Låg-affektivt bemötande Lugn Vänta ut Städa upp Avleda vidare

46 Metod: Vardag igen Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

47 Vardag igen Utvärdera situationen

48 Metod Att hantera svåra situationer utan att eskalera dem Att utvärdera varför det blev svårt Att förändra så att det inte händer igen

49 När något inte funkar är det något som är fel

50 Vardagen - utvärdering - Vem sa och gjorde vad? - Vad förväntade vi att personen kunde? Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

51 Människor som kan uppföra sig gör det Ross W. Greene

52 Annars kan man kanske inte leva upp till krav och förväntningar kring - Att förstå konsekvenser av eget handlande - Flexibilitet - Uthållighet - Impulskontroll - Sociala förmågor - Stresstålighet - Följsamhet

53 Vardagen - utvärdering Affektintensitet Affektutlösare - Fanns det tillräckliga strukturer för att hjälpa personen att kunna det vi förväntade oss? - Vilken var Kaos den utlösande faktorn? - Var vårt beteende den Ingen utlösande kontroll faktorn för personens Självkontroll affektutbrott? - Hur kan vi se till att det inte händer igen? Tid

54 Upptrappningsfasen - utvärdering Affektintensitet Affektutlösare - Vilka strategier försökte personen sig på? - Var personens strategier egentligen okej? - Fick personen möjlighet att samla sig och behålla kontrollen? - Använde vi lösningar som skapade problem för personen, som han i sin tur var tvungen att hitta lösningar på? - Ökade vi kraven på personen i eskaleringsfasen? Kaos - Använde vi strategier för att hjälpa Ingen kontroll personen att behålla självkontrollen i eskaleringsfasen? Självkontroll - Använde vi i stället ett kroppsspråk och röstläge som minskade personens möjligheter för att behålla kontrollen? - Använde vi avledande strategier för att aktivt hjälpa personen att behålla självkontrollen? Tid

55 Kaosfasen - utvärdering Affektintensitet - Var det en farlig situation? - Om det var en farlig situation: Kaos - Avbröt vi den på ett kort och effektivt sätt utan att öka konfliktnivån? - Om Affektutlösare det inte var en farlig situation: Ingen kontroll Självkontroll - Kunde vi låta bli att ingripa? - Minskade eller ökade vi kaoset genom vårt beteende? Tid

56 Nedtrappningsfasen - utvärdering Affektintensitet - Fick personen den nödvändiga plats och det lugn och ro så att hen Kaos kunde landa på ett bra Affektutlösare sätt? - Gjorde vi något som fick situationen att eskalera igen? Ingen kontroll Självkontroll Tid

57 Vardag igen - utvärdering Affektintensitet - Vilka strukturer måste förändras för att Kaos det inte ska hända igen? - Har Affektutlösare vi en handlingsplan som man tror kommer att fungera om samma situation uppstår igen? Ingen kontroll Självkontroll Tid

58 Metod Att hantera svåra situationer utan att eskalera dem Att utvärdera varför det blev svårt Att förändra så att det inte händer igen

59 Förändring Man får en diagnos när det vanliga inte funkar Därför måste vi anpassa - Den fysiska miljön - Pedagogiken

60 Förändring Man får en diagnos när det vanliga inte funkar Därför måste vi anpassa - Den fysiska miljön - Pedagogiken

61 Fysisk miljö Sinnespåverkan Beteendeförstärkning

62 Fysisk miljö Sinnespåverkan Beteendeförstärkning

63 Sinnespåverkning Ljuskänslighet - Ljus från två håll - Acceptera halvmörker - Små ljuskällor

64 Sinnespåverkning Färgkänslighet - Mjuka pastellfärger - Jordfärger

65 Sinnespåverkning Ljudkänslighet - Ljudisolering - Ytterväggar - Fönster - Mellan bostäder - Dörrar inomhus - Akustik Kompenserar även för affektkänslighet

66 Sinnespåverkning Magnocellulära svårigheter Känslighet för rörelser och blinkande ljus - Undvik - Ljusrör - Energilampor av ljusrörstyp - Installera - I första hand vanliga glödlampor - I andra hand bra LED-belysning och halogenlampor

67 Sinnespåverkning Filtreringssvårigheter - Enfärgade väggar - Enfärgade dörrar på bokhyllor och garderober - Rena ytor, inga småsaker - Rullgardiner istället för vanliga gardiner - Få möbler, inga onödiga - Bra takhöjd - Minimera utsyn till gemensamma utrymmen

68 Fysiskt miljö Sinnespåverkan Beteendeförstärkning

69 Direkt beteendeförstärkning Vårt beteende påverkas direkt av detaljer i den miljö vi vistas i

70

71

72 Direkt beteendeförstärkning Vårt beteende påverkas direkt av detaljer i den miljö vi vistas i - Korridorer - Inte raka väggar - Små utrymmen - Minst 2x2 m hall - Badrum byggt för assistans - Dörrar - Dörrstängare

73 Direkt beteendeförstärkning Vårt beteende påverkas direkt av detaljer i den miljö vi vistas i - Dörrfärger - Ljus dörr är inbjudande - Mörk dörr är inte det - Ekko - Akustik igen - Mönster - Enfärgade ytor igen

74 Förändring Man får en diagnos när det vanliga inte funkar Därför måste vi anpassa - Den fysiska miljön - Pedagogiken

75 Central koherens Att strukturera världen - Utvecklas genom lek med orsak och verkning - Skallren - Ljuskontakten - Stoppknappen i bussen - Frågor - Tills man har förstått att allt har en orsak och att allt har en konsekvens

76 Svårigheter med central koherens Personer med autism utvecklar inte central koherens normalt - Många är inte värför-människor - Och ser ganska enkelt inte komplexa orsakssammanhang - Det är därför svårt att förutsäga framtid - Och andras handlingar

77 Svårigheter med central koherens Bristande central koherens är orsaken till att vi använder oss av struktur - Människor med svårigheter med central koherens vet inte vad som kan hända - Strukturen hjälper dem att begränsa möjligheterna och förutsäga framtiden - Därför får strukturen inte vara ett styrmedel, men ett hjälpmedel - Struktur måste skapa förutsägbarhet, inte styrning - Och den måste vara begriplig - Om personen har motstånd mot strukturen är det strukturen som är fel, inte personen

78 Varför struktur? Två begrepp: Kontroll och autonomistöd Kontroll handlar om att få personen att lyda - Straff och hot om straff - Övervakning - Belöningar Det ska vi såklart inte syssla med

79 Varför struktur? Autonomistöd har som mål att hjälpa personen att få en känsla av att ha kontroll över sitt liv

80 Autonomistöd? Vad använder vi Time-timern till? - Att kontrollera och styra? - Att stödja autonomi och självbestämmande?

81 Förändring Man får en diagnos när det vanliga inte funkar Anpassa den fysiska miljön Anpassa pedagogiken - Begripliga strukturer Anpassa bemötandet

82 Låg-affektivt bemötande - metod för hantering av beteendeproblem Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog