Bostäder för personer med funktionsnedsättning/autism/intellektuell funktionsnedsättning

Transkript

1

2 Bostäder för personer med funktionsnedsättning/autism/intellektuell funktionsnedsättning

3 Ett hem Bostad med särskild service för vuxna Gruppbostad Annan särskilt anpassad bostad Servicebostad Näststörsta LSS-insatsen: (+ 2,3 %)

4 Intentioner Leva som andra Delaktighet Självständighet Goda levnadsvillkor Omvårdnad

5 Boende, intentioner Ej fler än att man kan utveckla varaktiga relationer Båda könen Egen lägenhet Del av normalbebyggelsen 4-6 personer

6 Lilla gruppens princip Gruppstorlek Antalet alternativa relationer

7 Våra krav (boende) Autismspecifik kompetens, alla nivåer Alla med behov ska ha rätt till en bostad med särskild service Ej merkostnader pga. funktionsnedsättning t.ex. betala hyra för gemensamhetsutrymmen (hyreslagen) Nej till tvångsförflyttningar Ej institutionalisering (Arbetskläder!)

8 LSS-enkät maj personer svarade Hur nöjd är du med din gruppbostad? Mkt nöjd/nöjd knappt 60 % Varken eller ca 20 % Missnöjd/mkt missnöjd drygt 20 % 3 av 10 är delaktiga i beslut som rör gruppbostaden

9 LSS-enkät maj 2017 När hyran är betald, hur mycket har du att leva på? Snitt kr Av dessa får 23 % kompletterande stöd varav 55 % från anhöriga 22 % från försäkring 7 % arv 36 % annat

10 LSS-enkät maj 2017 Av personer över 18 år bor 1/3 i eget boende. Av resterande 2/3 önskar 45 % eget boende.

11 Boende för vuxna hur vill ni ha det? (2015) Önskemål i boendet Autismspecifik kompetens (oavsett boendeform): Boendestöd i form av påputtning, stöd mot ökad självständighet 43 % Hos personal och chefer, 28 % Boendestöd i form av socialt stöd, hjälp till aktivitet eller stöd i aktiviteter 23 % Fysiska boendeanpassningar 23 % Vem/vilka man bor med 17 %

12 Boende för vuxna hur vill ni ha det? (2015) Intressanta iakttagelser Kollektivboende (oavsett nuvarande boendeform) Individuella lösningar och individanpassningar röd tråd Vuxna kvinnors boende påverkar deras hälsa Grundförutsättning är alltid rätt kompetens, alla nivåer (handläggning, personal, medboende etc.) En grupp som i stort sett är självgående stjälps av att boendet inte fungerar liten, men rätt, insats krävs (tvättmaskin i lägenhet)

13

14

15 Den fysiska miljöns påverkan på välmåendet hos de boende (fritt efter Tina Emet) Vad påverkar Annorlunda perception Andra sinnesförnimmelse (över-/under-) Kognitiva svårigheter Hjärnfunktion Samspel Stress Social och fysisk miljö

16 Den fysiska miljöns påverkan på välmåendet hos de boende Perceptionsproblem, reaktioner Inte reagera på små stimuli Inte svara på tilltal Långsamma reaktioner Går vilse Skyggar beröring (smärtsamt vid adrenalinpåslag) Balans Höjdrädd (trappsteg)

17 Den fysiska miljöns påverkan på välmåendet hos de boende Perceptionssvårigheter Ljuskänslighet Lösning: ljus från två håll, acceptera halvmörker, små ljuskällor Färgkänslighet Lösning: mjuka pastellfärger, jordfärger Ljudkänslighet Lösning: ljudisolering: ytterväggar, fönster, mellan bostäder, dörrar inomhus, akustik Lösningen kompenserar också för affektkänslighet Känslighet för rörelse och blinkande ljus Lösning: undvik lysrör (även energilampor av det slaget) Lösning: LED-belysning (undvik dimmer och halogenlampor) Filtreringssvårigheter Lösning: enfärgade väggar/dörrar, rena ytor, ej småsaker, rullgardin istället för vanlig gardin, få möbler, bra takhöjd, minimera utsyn till gemensamma utrymmen

18 Den fysiska miljöns påverkan på välmåendet hos de boende Direkt beteendepåverkan Vårt beteende påverkas direkt av den miljö (detaljer) vi vistas i Korridorer Inte raka väggar Små utrymmen Minst 2x2 m hall Badrum byggt för assistans Dörrar Dörrstängare Dörrfärger (ljus dörr inbjudande, mörk motsatt

19 Den fysiska miljöns påverkan på välmåendet hos de boende Trygghet Man måste hantera både faktisk trygghet och trygghetskänsla Undvik nischer Flera dörrar i varje rum Kök öppna i båda ändar Inga dörrar mittemot varandra Huvuddörr inte mot gemensamma utrymmen Stora tamburer och badrum

20 Den fysiska miljöns påverkan på välmåendet hos de boende Trygghet Möblering vid risk för våld Undvik soffbord Undvik soffor fritt i rummet Matbord så att man sitter vid sidan av det Undvik lös elektronik Bra gånglinjer Tunga möbler kan vara fastskruvade

21 Den fysiska miljöns påverkan på välmåendet hos de boende Plats för lågaffektivt bemötande Plats att backa (vid krav, stress etc.) Plats att hantera våld Lösning: lågaffektivt bemötande, att kunna följa personens rörelser istället för att hålla fast