Brukarundersökning Funktionshinderområdet 2016

Transkript

1 Brukarundersökning Funktionshinderområdet 2016 Socialnämnden genomför vartannat år en brukarundersökning inom Funktionshinderområdet. Tidigare undersökningar har genomförts på lite olika sätt. Senast, 2014, genomfördes en enkät utifrån de olika insatserna inom LSS. För 2012 genomfördes en gemensam för Individ- och familjeomsorgen (IFO) samt LSS-verksamheten. För år 2016 har Marks kommun deltagit i en nationell brukarundersökning med stöd av Sveriges kommuner och landsting, SKL. Brukarundersökningen riktar sig till vuxna personer med funktionsnedsättning inom boende och sysselsättning/daglig verksamhet enligt SoL och LSS samt boendestöd enligt SoL. Syftet med undersökningen är att få fram jämförbara mått på brukarupplevd kvalitet inom LSS och verksamheter för personer med psykisk funktionsnedsättning. Måtten kan sedan användas för jämförelser mellan kommuner och över tid. Resultat kommer att presenteras på kommun- och (där så är möjligt) enhets- /verksamhetsnivå i kommun- och landstingsdatabasen Kolada i januari Undersökningen genomfördes under september och oktober månad. Enkäterna besvarades i ett webbaserat program som heter Pict-O-Stat där det är möjligt att få text, tal och pictogrambilder via en så kallad surfplatta. Det fanns utsedd personal som besökte boendena och daglig verksamheter/sysselsättning och träffade varje brukare. Personalen hade med sig surfplattan och vid behov gav stöd att svara på enkäten om brukaren så önskade. Några brukare fick en pappersenkät via brev. Detta gäller de brukare som erhåller boendestöd och ovan nämnda stöd som ges utanför kommunens egna verksamheter. I vissa verksamheter finns brukare med både LSS och SoL beslut, då har verksamheten placerats i den det finns flest beslut inom. Alla brukare som erhåller stöd inom de enheter som ingår i undersökningen har räknats med/erbjudits en enkät. Enheterna är dock medvetna om att vissa brukare inte har den kognitiva eller faktiska förmågan att svara. Denna sammanställning är av övergripande karaktär, uppdelad mellan Socialpsykiatri och LSS. En fördjupad analys, per enhet och kön, kommer att genomföras när den nationella statistiken publiceras.

2 Socialpsykiatri Svarsfrekvens Svarsfrekvens Socialpsykiatri Sysselsättning Boende Boendestöd Totalt Besvarade Antal Svarsfrekvens 53% 63% 28% 39% Tidigare år har socialpsykiatrins brukare antingen ingått i Funktionshinder eller i IFO varför jämförande siffror är svårt att ta fram. Totalt för socialpsykiatrin var det 39 procent som besvarade enkäten. De brukare som har boendestöd, bor på externt köpta boendeplatser samt individuell placerad sysselsättning har erbjudits en pappersenkät med svarskuvert. Här kan man notera att de som erbjudits att svara genom surfplatta har en betydligt högre svarsfrekvens. Bakgrund Bakgrund Kön Socialpsykiatri 53 st st 25 st 53% 47% Av de 53 personer som valde att besvara enkäten, var 53 % kvinnor (28 kvinnor) och 47 % män (25 män). Könsfördelningen över hela Socialpsykiatrins klientel är inte framtaget. Kvinna Man Totalt

3 Självbestämmande: Får du bestämma om saker som är viktiga för dig hemma/ i din sysselsättning? Kvinna 71% 25% 4% Man 9 1 Totalt 81% 17% 2% Totalt uppger 81 procent av de som svarat att de får vara med och bestämma vad som är viktigt utifrån självbestämmande. Skillnaden mellan könen är dock stor, där kvinnor upplever att de har mindre självbestämmande än männen. Svaren och innebörden av könsskillnaden kommer att behöva analysers vidare. Självbestämmande: Får du den hjälp du vill ha hemma/i din sysselsättning? Kvinna 54% 33% 13% Man 85% 15% Totalt 74% 21% 5% Totalt uppger 74 procent av de som svarat att de får den hjälp de behöver. Även denna fråga gällande självbestämmande är skillnaden stor mellan könen. Männen är generellt mer nöjda än kvinnorna. Svaren och innebörden av könsskillnaden kommer att behöva analysers vidare.

4 Bemötande: Bryr sig personalen om dig? Kvinna 75% 8% 17% Man 95% 5% Totalt 85% 8% 7% Totalt upplever 85 procent av de som svarat att personalen bryr sig om dem. Även här finns viss könsskillnad och männen är generellt mer nöjda med bemötandet och upplever att personalen visar omsorg om dem. En av de som svarat har kommenterat att denne inte blivit bra bemött, utan önskar att personalen fick mer utbildning. Bemötande: Pratar personalen med dig så att du förstår vad de menar? Alla Några Ingen Kvinna 63% 33% 4% Man 8 Totalt 74% 25% 1% Totalt upplever 74 procent av dem som svarat att personalen pratar med dem så att de förstår. Åter igen är det skillnad mellan könen och verksamheten kan se att kommunikation och bemötande hos personalen behöver utvecklas. Socialförvaltningen ska sträva efter att öka på det goda bemötandet och kompetensutveckla personalen. Kommunen har arbetat aktivt med just bemötande, tex genom den framtagna Bemötandeguiden. Det är viktigt att kunna bemöta och samtala med personer som har såväl språkliga som kognitiva svårigheter.

5 Trygghet: Känner du dig trygg med personalen? Alla Några Ingen Kvinna 42% 5 8% Man 8 Totalt 62% 34% 4% Totalt upplever 62 procent av de som svarat att de känner sig trygg med personalen. Mindre än hälften av kvinnorna känner sig trygga med all personal och hälften känner sig trygg med några av personalen. Några som svarat känner sig inte alls trygg med någon av personalen. Svaren och innebörden av könsskillnaden kommer att behöva analysers vidare för att säkerställa tryggheten för brukarna. Trygghet: Är du rädd för något hemma/på din sysselsättning? Aldrig Ibland Ofta Kvinna 33% 54% 13% Man 5 5 Totalt 45% 49% 6% Totalt uppger 45 procent av dem som svarat att de aldrig är rädda för något. Även här är könsfördelningen olika. Analyser behöver göras på enhetsnivå, detta då över hälften av de som svarat uppger att de ibland eller ofta är rädda i sitt hem eller på sin sysselsättning. Det är viktigt att kartlägga otrygghetsskapande faktorer. Att ibland vara rädd har några kommentterat med: Har svårt stå upp av värk samt spindlar.

6 Trivsel: Trivs du hemma/på din sysselsättning? Kvinna 61% 3 9% Man 9 1 Totalt 75% 21% 4% Totalt uppger 75 procent av de som svarat att de trivs i sitt hem eller på sin sysselsättning. Skillnaden mellan könen är stor, männen trivs mer i sitt hem och på sin sysselsättning än vad kvinnorna gör. Analyser behöver göras så att verksamheterna ökar på trivseln inom de olika enheterna. Sammanfattning: Av de som valt att delta kan det utläsas skillnader i könsfördelningen, inom vissa områden är skillnaderna stora. På samtliga frågor är det kvinnorna som svarat mindre positiva till självbestämmande, bemötande, trygghet och trivsel. Här är det viktigt att verksamheten gör djupare analyser på enhetsnivå för att försöka finna förklaringar till könsskillnaden. Faktorer som behöver arbetas med är bland annat att öka på det goda bemötandet, öka trivseln och kompetensutveckla personalen samt så är det viktigt att kartlägga otrygghetsskapande faktorer. I den pågående översynen av socialpsykiatrins verksamhet är det viktigt att väga i resultatet av denna undersökning, speciellt gällande könsojämlikhet i de olika områdena. Svarsfrekvensen skiljer sig åt mellan de olika enheterna och det blir viktigt att se över formerna av undersökningsmetod i kommande brukarundersökningar. Här kan man notera att de som erbjudits att svara genom surfplatta har en betydligt högre svarsfrekvens. Lägst svarsfrekvens har boendestödet, vilka endast fick pappersenkät hemskickat med svarskuvert. Sammanställningen av undersökning gällande Socialpsykiatrins verksamhet är av övergripande karaktär. En fördjupad analys, per enheter och kön, kommer att genomföras när den nationella statistiken publiceras.

7 LSS Svarsfrekvens Svarsfrekvens LSS Gruppbostad Servicebostad Daglig verksamhet Totalt Besvarade Antal Svarsfrekvens 77% 83% 73% 76% 84% 82% 8 78% 76% 74% 72% 7 68% Den totala svarsfrekvensen för LSS blev 76 procent var svarsfrekvensen 39 procent och för 2014 var svarsfrekvensen 31 procent. För 2014 ingick dock samtliga insatser inom LSS, och om man hade flera insatser fick man svara en för varje insats. I år genomfördes enkäten i stora delar genom att brukarna fick svara på enkäten via en surfplatta. Värt att notera är att det blev en mycket högre svarsfrekvens genom detta. Här kan man tex jämföra med att både år 2012 och 2014 besvarades 80 procent av enkäten inte av brukaren själv utan av någon annan (anhörig, god man etc.). Bakgrund Bakgrund Kön LSS 75 st 72 st 5 48% 3 st 2% 150 st Könsfördelningen är jämnt fördelat. En person har helt 10 hoppat över frågan. Jämfört med hur könsfördelningen är totalt inom verksamheterna stämmer svarsfrekvens överens med detta. Kvinna Man Annat Totalt

8 Självbestämmande: Får du bestämma om saker som är viktiga för dig hemma/ i din dagliga verksamhet? Kvinna 67% 24% 9% Man 68% 27% 5% Procent 68% 25% 7% Totalt anser 68 procent av de som svarat att de får bestämma om saker som är viktiga och 25 procent tycker att de ibland får bestämma. Frågan om man får bestämma om saker som är viktiga har i denna form av självbestämmande inte tidigare ställts, varför inga jämförande tal finns. I ordinärt boende eller på en arbetsplats kan man inte alltid bestämma över allt, dock är frågan värd att analyser mera utifrån de olika verksamheterna. Självbestämmande: Får du den hjälp du vill ha hemma/i din dagliga verksamhet? Kvinna 79% 19% 2% Man 79% 1% Procent 78% 19% 3% Totalt är det 78 procent som uppger att de får den hjälp de behöver, för 2012 var siffran 56 procent. Enligt LSS-lagen ges insatser för att brukarna ska erhålla goda levnadsvillkor. Dock kan socialförvaltningen inte alltid leva upp till brukarnas önskemål om det faller utanför lagens intentioner. Överlag är brukarna nöjda, en person har lämnat kommentaren: jag vill inte ha någon hjälp.

9 Bemötande: Bryr sig personalen om dig? Kvinna 76% 19% 5% Man 83% 14% 3% Procent 79% 17% 4% Totalt har 79 procent av de som svarat uppgett att personalen bryr sig om brukaren. Frågan om personalen bryr sig om brukaren har i denna form av bemötande inte tidigare ställts, varför inga jämförande tal finns. Det är fyra av fem som svarat ja på denna fråga, värt att noter är att det är olika bland könen. Socialförvaltningen ska sträva efter att öka på det goda bemötandet och kompetensutveckla personalen. Kommunen har arbetat aktivt med just bemötande, tex genom den framtagna Bemötandeguiden. En person har kommenterat med följande: jag bryr mig inte om personalen. Bemötande: Pratar personalen med dig så att du förstår vad de menar? Alla Några Ingen Kvinna 64% 3 6% Man 83% 17% 0 Procent 73% 24% 3% Totalt uppger 73 procent av de som svarat att personalen så att de kan förstå vad de menar. Frågan om personalen pratar förståerligt har i denna form av bemötande inte tidigare ställts, varför inga jämförande tal finns. Värt att notera är att det är fler kvinnor som upplever att de inte förstår personalen. Svaren och innebörden av könsskillnaden kommer att behöva analysers vidare.

10 Trygghet: Känner du dig trygg med personalen? Alla Några Ingen Kvinna 73% 23% 4% Man 84% 14% 2% Procent 79% 18% 3% Totalt upplever 79 % av de som svarat att de känner sig trygga med alla i personalen. Frågan om brukaren känner sig trygg med personalen har i denna form av bemötande inte tidigare ställts, varför inga jämförande tal finns. Naturligtvis ska alla känna sig trygga, här är kvinnorna mindre trygga vilket kan grunda sig i att fler kvinnor upplever att de inte förstår vad personalen säger. Trygghet: Är du rädd för något hemma/i din dagliga verksamhet? Aldrig Ibland Ofta Kvinna 36% 4% Man 78% 18% 4% Procent 69% 26% 5% Totalt uppger 69 procent av de som svarat att de aldrig är rädda för något i sitt hem/på sin dagliga verksamhet. Frågan om brukaren känner sig rädd för något har i denna form av trygghet inte tidigare ställts, varför inga jämförande tal finns. Även här är könsfördelningen olika och analyser behöver göras på enhetsnivå. Att ibland vara rädd på sin dagliga verksamhet blir tydlig i de kommentrer som inkommit: trånga utrymmen är jag rädd för samt jag kan bli rädd när det kommer in otrevliga människor i affären ex a-lagare.

11 Trivsel: Trivs du hemma/på din dagliga verksamhet? Kvinna 81% 12% 7% Man 82% 13% 5% Procent 81% 12% 7% Totalt är det 81 procent som trivs i sitt hem eller på sin dagliga verksamhet. Frågan om brukaren trivs har i denna form av trivsel inte tidigare ställts, varför inga jämförande tal finns. Några har lämnat kommentar kring frågan: ibland när det blir bråk grannen under mig får hemska utbrott ibland då får jag oro i magen som en stor nervklump samt ibland är vi för många. Sammanfattning: Av de som valt att delta kan det utläsas skillnader i könsfördelningen. På flera frågor har kvinnorna som svarat varit mindre nöjda, mindre trygga och mer rädda för något. Här är det viktigt att verksamheten gör djupare analyser på enhetsnivå för att försöka finna förklaringar till könsskillnaden. Viktigt att notera i svaren är att trots att en del upplever att de inte är helt nöjda med bemötandet och inte är helt trygga så trivs över 80 procent i sin bostad eller på sin dagliga verksamhet. Tidigare undersökningar har genomförts med pappersenkäter som skickats ut och då har svarsfrekvensen legat mellan procent. Av dessa svar så har det endast varit 20 procent av brukarna själva som besvarat enkäten. I årets enkät är det bara brukarna själva som besvarat enkäten. Slutsatsen man kan dra av detta är att undersökningsmetoden ger en ökad delaktighet i att få brukarnas egna upplevelser av sina insatser. Sammanställningen av LSS-verksamhetens undersökning är av övergripande karaktär. En fördjupad analys, per enheter och kön, kommer att genomföras när den nationella statistiken publiceras.