Sammanfattning på lättläst svenska. Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Solna och Sollentuna kommun 2011

Transkript

1 Sammanfattning på lättläst svenska Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Solna och Sollentuna kommun 2011 Sammanfattning till lättläst svenska har gjorts av Centrum för lättläst i Stockholm och bygger på huvudrapporten från brukarundersökningen Kvalitetsbarometern LSS 2011:2 av Utredningsspecialisten, ISBN

2 Sammanfattning Solna kommun och Sollentuna kommun har undersökt vad personer med funktionsnedsättning tycker om sina bostäder och daglig verksamhet som de får som stöd av LSS. LSS betyder Lagen om stöd och service för vissa personer med funktionsnedsättning. LSS ger bland annat rätt till stöden gruppbostad, servicebostad och daglig verksamhet. LSS säger också att personer med funktionsnedsättning ska få vara med och bestämma över stöd som bostad och daglig verksamhet. Personerna ska också få bestämma över sina egna liv och få ha ett privatliv när de får stöden. Solna kommun och Sollentuna kommun ville veta om stöden följer LSS och vad personerna som får stöden tycker om dem. Kommunerna har tillsammans gjort en undersökning som heter Kvalitetsbarometern LSS. Kommunerna gjorde undersökningen under september och oktober år Samma undersökning har också tidigare gjorts år Det här är en lättläst sammanfattning av undersökningen. 2

3 Så gjorde de undersökningen En så kallad stödperson gav frågor på ett papper till personerna som skulle svara. Alla personer i undersökningen har själva svarat på frågorna. När det har funnits personer som inte har kunnat svara på frågor själva har istället deras anhöriga eller gode män fått tala om vad personerna tycker. Så många personer var med i undersökningen 343 personer fick frågorna. 120 av personerna bor i Solna kommun och 223 av personerna bor i Sollentuna kommun. Socialförvaltningen fick in svar från 239 av alla personerna. Det betyder att de flesta svarade på frågorna. I båda kommunerna svarade många personer själva på frågorna. Några personer svarade med hjälp från en stödperson. Några personer svarade med hjälp av anhöriga och gode män. Så tyckte de flesta Svaren visar att de flesta personerna är nöjda med sina bostäder och med sin dagliga verksamhet. I Solna kommun var personer mer nöjda med sina bostäder än i Sollentuna. I båda kommunerna var personerna lika nöjda med sin dagliga verksamhet. 3

4 Så tyckte de om bostäderna De flesta personerna trivdes i sina bostäder. De får den hjälp de behöver och personalen finns där för dem när de behöver. De var inte rädda för personalen. Men många tyckte inte om att olika personer ger dem hjälp. Många svarade att de inte fick information om vad som händer i samhället. Många ville få hjälp med fritidsaktiviteter Svaren visar att lite fler personer var missnöjda i Sollentuna jämfört med Solna. I Sollentuna var också fler personer missnöjda med att inte få hjälp med fritidsaktiviteter, att inte få information om sådant som händer ute i samhället att inte kunna byta personal när de inte trivs med personalen och med att inte få bestämma över sin mat. Så tyckte de om daglig verksamhet De flesta svarade att de är nöjda med sin dagliga verksamhet. I båda kommunerna tyckte de flesta om sin dagliga verksamhet och kände sig glada när de var där. De flesta svarade också att de fick bra hjälp och stöd av personalen och att personalen lyssnar på vad de tycker. I båda kommunerna var personerna missnöjda med att inte få välja mat på daglig verksamhet om de fick mat där. I Sollentuna var personerna var också missnöjda med att personalen inte var samma varje gång. 4

5 Jämfört med andra kommuner Samma slags undersökning har också gjorts i Nacka kommun och Tyresö kommun och i Olofströms kommun. Man kan jämföra svaren från de olika kommunerna för att se hur bra Solna och Sollentuna kommun är. Svaren visar att Solna är en mycket bra kommun. I Sollentuna är svaren sämst bland de undersökta kommunerna. I alla kommunernas undersökningar finns också det som är lika Många tycker inte om att olika personer ger dem hjälp. I alla kommunerna var också personerna missnöjda med att inte få välja mat på daglig verksamhet Det var så kallade stödpersoner som delade ut frågorna. Stödpersonerna har berättat att många som fick svara på kommunernas frågor var glada över att de fick svara på frågor om hur deras stöd fungerar. De kände att de var viktiga och att någon bryr sig om dem. 5

6 Sammanfattning med tabeller WEBBVERSION Kvalitetsbarometern LSS 2011:2 Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Sollentuna kommun Bo Engström UTREDNINGSSPECIALISTEN December 2011

7 Bakgrund Solna och Sollentuna kommun har gemensamt genomfört brukarundersökningen Kvalitetsbarometern LSS. Undersökningen ägde rum under oktober-november i år (2011) och genomfördes i samarbete med extern konsult, Utredningsspecialisten. Syftet har varit att belysa hur vuxna personer med funktionsnedsättning upplever kvaliteten i gruppbostäder, servicebostäder och daglig verksamhet. De kvalitetsaspekter som undersökts anknyter till centrala mål som finns angivna i lagstiftningen (LSS). Dessa mål handlar om brukarnas möjligheter till inflytande och delaktighet, självbestämmande och integritet, kontinuitet i hjälpinsatserna, tillgänglighet m.m. Den aktuella undersökningen har senast genomförts i Nacka och Tyresö kommun (2011), Olofströms kommun (2010) samt i Solna och Sollentuna kommun (2009). Resultat från dessa undersökningar finns med som ett jämförelsematerial i resultatredovisningen. Metod Uppgifter om brukarnas upplevelser har i huvudsak samlats in vid organiserade besök hos dem i deras boende och/eller dagliga verksamhet. Vid besöken har en särskild s.k. stödperson (konsult) överlämnat en enkät som brukaren själv besvarat alternativt genomfört en intervju. När det gäller brukare som inte kunnat besvara enkäten eller kommunicerat sin upplevelse via en intervju, har deras anhöriga eller gode män ombetts förmedla brukarens upplevelser. Så har skett via en särskilt utformad enkät, vilken skickats till anhöriga och/eller gode män per post. Svarsfrekvens och representativitet Totalt omfattades 223 brukare av undersökningen i Solna. Antalet fysiska personer som medverkade var dock lägre eftersom många brukare både var aktuella i undersökningen inom boendet och i den inom daglig verksamhet. Sammanlagt erhölls 165 svar, vilket gav en total svarsfrekvens om 74 %. I Solna där undersökningen genomfördes samtidigt blev svarsfrekvensen lite högre. I Sollentuna besvarades, totalt sett, ungefär en tredjedel av samtliga formulär av brukarna själva, se tabell X1. En något större andel brukarna kunde svara med hjälp från en stödperson, omkring var två av fem. I övrigt besvarades formulären av anhöriga och av gode män som ombud för brukarna. Andelen brukare som själva kunde besvara formuläret var lägre i Sollentuna än i Solna. Andelen var dock relativt oförändrad jämfört med undersökningen Tabell X1: Översikt urval, svar från olika svarandekategorier och svarsfrekvens i Kvalitetsbarometern LSS i Sollentuna, oktober-november Verksamhet Urval (antal) Antal svar från brukare Antal med stödpersons Antal svar från anhöriga/gode Total svarsfrekvens hjälp män Gruppbostäder /5 67 % Servicebostäder /1 91 % Daglig verksamhet /13 62 % 2

8 Omdömen om kvaliteten i boende och daglig verksamhet som helhet Brukarna och deras ombud gav, i båda kommunerna, omdömen om verksamheten som sammanvägt innebar att verksamheten höll en god kvalitet. Det innebar att brukarna totalt sett och i flertalet fall gav en positiv bild. I Sollentuna var de positiva omdömena dock färre jämfört med Solna. Detta gällde inom boende och särskilt inom gruppbostäderna: I den dagliga verksamheten var det sammanvägda resultatet istället relativt lika. Jämfört med den föregående undersökningen 2009 fick Sollentuna dock ett avsevärt sämre resultat, med sämre omdömen inom samtliga delverksamheter. Skillnaderna i utveckling över tid kunde till viss del förklaras av skillnader i sammansättningen av de som medverkade i undersökningen (bl.a. med avseende på gode mäns medverkan). Jämfört med resultatet i de senaste undersökningarna erhöll Sollentuna, utifrån årets resultat och totalt sett, det sämsta resultatet hittills av samtliga undersökta kommuner (utifrån vägt genomsnitt). Särskilt dåligt var resultatet när det gäller gruppbostäderna, med ett referensvärde under godkänt i undersökningen, se tabell X2. Referensvärde (= lägsta nivå) för god kvalitet motsvaras av indexvärdet 1,00 i undersökningarna. X2: Kvalitetsindex i delverksamheter och totalt i Solna och Sollentuna samt motsvarande i Nacka, Tyresö och Olofström. Högsta värde inom respektive delundersökning och totalt inringat i tabellen. Verksamhet Solna 2011 Sollentuna 2011 Nacka 2011 Tyresö 2011 Olofström 2010 Gruppbostäder 1,30 0,83 1,04 1,41 1,31 Servicebostäder 1,42 1,28 0,93 1,27 (finns ej) Daglig verksamhet 1,28 1,28 1,40 1,23 1,51 Genomsnitt (oviktat) 1,33 1,13 1,12 1,30 1,41 Vägt genomsnitt 1,31 1,18 1,24 1,28 1,42 *) Innebär att hänsyn tas till respektive delundersöknings andel av undersökningen som helhet. Positiva och negativa aspekter i olika verksamheter Inom såväl boendet som daglig verksamhet ställdes frågor om brukarnas upplevelser av aspekter avseende nämnda målsättningar i lagstiftning kring verksamheten. Sammanlagt undersöktes 14 aspekter, med viss variation i avseenden mellan boende respektive daglig verksamhet. Positiva aspekter - ljuspunkter Aspekter som erhöll särskilt positiva omdömen i gruppbostäderna gällde att upplevde att de fick hjälp med det de behövde i bostaden. I övrigt fick ingen aspekt särskilt positiva omdömen inom gruppbostäderna i Sollentuna, se tabell X3. Bland de svarande i gruppbostäderna var kvinnor lite mer positiva än män i Sollentuna. 3

9 Tabell X3: Positiva aspekter med kvalitetsindex mycket över referensvärdet (värden över 1,50) i Sollentuna. Undersökningsaspekter sammanfattade i rubrikform. Indexvärden inom parantes. Gruppbostäder Servicebostäder Daglig verksamhet Får hjälp efter behov (1,71) Bestämmer själv kring kläder (2,00) Ej rädd för personal (1,69) Bestämmer själv kring mat (1,81) Får hjälp vid behov (1,58) Ej rädd för personal (1,81) Bestämmer själv kring sovtider (1,77) Trivs i bostaden (1,58) Får hjälp efter behov (1,57) I servicebostäderna gällde de särskilt positiva omdömena brukarnas upplevelse av självbestämmande ifråga om kläder, mat och sovtider. Vidare att de inte kände rädsla för någon i personalen, att de trivdes i sina bostäder och fick hjälp med det de behövde i bostaden. Bland de svarande i servicebostäderna var män lite mer positiva än kvinnor i Sollentuna. I den dagliga verksamheten framfördes särskilt positiva kring att få hjälp och stöd med det de behövde och att inte känna rädsla för någon i personalen. I den dagliga verksamheten var män lite mer nöjda än kvinnor. När gode män förmedlat svaren var svarsbilden än mer positiv. Negativa aspekter - problemområden När det gäller aspekter där brukarna och deras ombud i betydligt högre grad var negativa, med indexvärden under referensvärden, redovisas de i tabell X4. I gruppbostäderna gällde de negativa omdömena en rad aspekter, totalt 9 av 14 möjliga. Särskilt negativa vara omdömena kring möjligheten att byta personal (om hjälp/kontakt inte fungerar), kring stöd och hjälp med samhällsinformation (information om händelser/evenemang i närsamhälle och omvärld), kring att våga visa missnöje (säga till om något är fel), möjligheterna att bestämma kring sovtid och mat samt upplevelsen av personkontinuitet bland personalen. När anhöriga var med och förmedlade svaren var svarsbilden än mer kritisk. Tabell X4: Negativa aspekter med kvalitetsindex under referensvärdet (värden under 1,00) i Sollentuna. Undersökningsaspekter sammanfattade i rubrikform. Indexvärden inom parantes. Gruppbostäder Servicebostäder Daglig verksamhet Möjlighet att byta personal (-0,16) Stöd med samhällsinformation (0,40) Personkontinuitet personal (0,84) Stöd med samhällsinformation (0,24) Personkontinuitet personal (0,56) Bestämma kring mat (0,75) Våga visa missnöje (0,36) Möjlighet att byta personal (0,75) Möjlighet att bestämma sovtid (0,50) Hjälp med fritidsaktiviteter (0,82) Möjlighet att bestämma mat (0,53) Personkontinuitet personal (0,57) Trivs med grannar (0,80) Möjlighet att bestämma kläder (0,97) Hjälp med fritidsaktiviteter (0,97) I servicebostäderna framkom mer negativa omdömen kring stöd med samhällsinformation, personkontinuitet bland personal, möjlighet att byta personal och hjälp och stöd med fritidsaktiviteter. I den dagliga verksamheten gällde de mer negativa omdömena personkontinuiteten och brukarnas möjligheter att påverka och kunna välja vilken mat som skulle ätas, i det fall det var aktuellt med måltider i den dagliga verksamheten. 4

10 Utöver nämnda aspekter framförde också flera brukare egna synpunkter på verksamheten. I gruppbostäderna handlade de kritiska bl.a. om vantrivsel (i kombination med önskemål om att flytta) och rädsla för personal. I servicebostäderna gällde det själva bostaden, grannar och personalens bemötande. I daglig verksamhet handlade det i hög grad om förekomst av mobbing och rädsla för personal. Synpunkter framfördes också kring bristande innehåll och individuella hänsyn. Gemensamma problemområden Om informationen från den aktuella undersökningen jämfördes med utfallet i de närmast föregående, framkom vissa generella mönster. Bland de aspekter som var problematiska, där omdömena var mer kritiska, fanns flera som också förekom i flera kommuner. Inom gruppbostäderna gällde det främst personkontinuiteten, att få stöd och hjälp med samhällsinformation och upplevelsen av möjligheten att kunna byta personal. I servicebostäderna gällde det också personkontinuitet, men därefter främst stöd och hjälp med fritidsaktiviteter. Inom den dagliga verksamheten förekom generellt kritiska omdömen kring möjligheten att påverka vilken mat som skulle ätas. Slutord I Sollentuna kommun var det tredje gången som en utifrånkommande revision och kartläggning av brukarperspektivet genomfördes med den aktuella metoden inom verksamheter för personer med funktionsnedsättningar. Samtidigt var det första gången undersökningen kunde presentera jämförelser över tid och med resultatet i flera andra kommuner. I stora drag kunde undersökningen genomföras enligt plan, om än med vissa lärdomar inför en eventuell upprepning. Viktigt att notera är att många brukare också denna gång upplevde medverkan i undersökningen som ett positivt inslag i vardagen; många kände sig sedda och betydelsefulla. 5